Stockholms universitet

Upptäckterna i Ytterby gruva som bidrog till periodiska systemet

Sverige står sig imponerande starkt i antalet upptäckter av grundämnen. Mycket tack vare ett fynd av en mystisk, svart sten för mer än 200 år sedan i Ytterby gruva.

Ytterby gruva på Resarö.
Ytterby fältspatsgruva på Resarö ca 1910. Foto: Digitalmuseum

Resarö i Vaxholms kommun är en historisk plats. Här ligger Ytterby gruva, den plats i världen som har fått flest grundämnen uppkallade efter sig och platsen varifrån man har upptäckt minst sju grundämnen.

Från början användes gruvan till att bryta kvarts till glas- och järnbruk samt fältspat som lämpade sig särskilt bra för porslinstillverkning. 1787 besökte artilleriofficeren Carl Axel Arrhenius gruvan och hittade då en tung svart bit sten bland allt kvarts och fältspat. Denna svarta sten var början till ett stort genombrott för svensk kemiforskning.

Kemisten Johan Gadolin undersökte den svarta stenen (som senare fick namnet gadolinit) och fann bland annat en tidigare okänd oxid. Med hjälp av alltmer förfinade analysmetoder kunde kemister så småningom isolera och identifiera flera grundämnen ur gadoliniten som alla hör till de sällsynta jordartsmetallarna: yttrium (Y), terbium (Tb) och erbium (Er) som fick namn uppkallade efter gruvan samt skandium (Sc), holmium (Ho) och tulium (Tm). Dessutom upptäcktes grundämnet tantal (Ta) ur ett annat mineral som man fann i gruvan. Ytterbium (Yb) har också namngetts efter Ytterby gruva, trots att det hittades i ett minera från Norge. 

Visste du att

Stockholms universitet är fadderuniversitet åt grundämnet holmium (Ho) som upptäcktes i Ytterby gruva. Holmium är uppkallat efter Stockholm och tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Holmium är magnetisk och användas till exempel i magnetkameror och inom laserkirurgin.   

 

Svenska upptäckter

Förutom upptäckterna i Ytterby gruva har Sverige en imponerande lista över kemister som har bidragit till upptäckter av grundämnen. Ungefär 20 ämnen står svenska vetenskapsmän för, men siffran varierar mellan 19 och 23 stycken beroende på hur man räknar.

– Upptäcktshistorien kring de sällsynta jordartsmetallerna är komplicerad och i många fall upptäcktes först ett grundämne som sedan visade sig vara två eller till och med tre, säger Mats Johnsson som är professor vid Kemikum.

När den ryska kemisten Dimitrij Mendelejev presenterade sitt första periodiska system 1869 fanns det 63 kända grundämnen. Många hade försökt att systematisera dessa på olika sätt, men misslyckats.

Mendelejev delade in grundämnena efter ökande atomvikt och kunde notera repeterbara mönster och därmed också förutse ämnen som ännu inte var upptäckta. Till en början fick hans publikation inte så stor uppmärksamhet, men när gallium upptäcktes 1875 och passade in i Mendelejevs förutsägelse ändrades detta och det periodiska systemet accepterades helt när även fler ämnen visade sig passa in bland de tomma luckorna.  

Ytterby gruva idag

Så vad hände egentligen med Ytterby gruva? På 30-talet lade man ner gruvan, men när Sverige rustade under kalla kriget användes det 170 meter djupa schaktet för förvaring av flygbränsle och senare diesel. Numera är gruvschaktet sanerat och vattenfyllt, men gruvan fortsätter att bidra med kunskap än idag, bland annat genom visningar samt pågående forskning om geologi och om gruvans historia.

Läs mer hos Föreningen Ytterby gruva

 

Tema
Geologi, geografi och landskap - Temasida Kemi - Temasida

Senast uppdaterad: 28 april 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap",
          "name": "Geologi, geografi och landskap",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Kemi",
          "name": "Kemi",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}