Stockholms universitet logo, länk till startsida

Lyckad satsning på nätverk

Satsningen Baltic Sea Fellows, ett nätverk av unga Östersjöforskare från flera discipliner, gjordes för att stärka miljöforskningen kring Östersjöfrågor vid Stockholms universitet. Resultaten från årets utdelningar av anslag från Vetenskapsrådet och Formas visar att det går bra. Över 25 miljoner har detta lilla gäng dragit in i år.

Photo: European Space Agency (Contains modified Copernicus Sentinel data (2019), processed by ESA, CC BY-SA 3.0 IGO)

Baltic Sea Fellows finansieras främst av Stockholms universitets strategiska forskningsmedel (SFO) för Östersjöforskning och koordineras av Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Prognoser för algblomningar

Det största projektet är "Ett nytt prognossystem för skadliga algblomningar för tryggare framtida vattenförsörjning och utveckling av turism på Gotland" som fått pengar från Formas och ska drivas av Inga Koszalka, en Baltic Sea Fellow som hör till Meteorologiska institutionen, MISU.

– Jag är oceanograf, och är mycket intresserad av att utforska och modellera turbulenta havsströmmar – som virvlar och fronter – och förstå hur de påverkar havsmiljön på olika sätt. Sådana strömmar syns särskilt tydligt på satellitbilder av algblomningar, berättar Inga. Min Fellows-kollega Agnes Karlson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, DEEP, är också intresserad av algblomningar, men utifrån ett mer biologiskt perspektiv. Hon tittar bland annat på vilka effekter algblomningar har på fisk. Vi har pratat länge om att vi borde samarbeta, och nu ska det äntligen bli av.

Inga Koszalka på forskningsfartyget Electra.

För det finns ett stort intresse av att kunna förutspå var och när algblomningar kommer att uppträda. Algmattor som sjunker till botten ger syrebrist när det bryts ner, och ytansamlingar påverkar fiske och ekosystem. Dessa ansamlingar av cyanobakterier är också ett stort problem för turismen, och sedan en tid även för dricksvattenförsörjningen på Gotland. Där har man nyligen byggt två vattenverk som ska avsalta Östersjöns havsvatten. Driften störs av algblomningar, som dessvärre är vanligast under värmeböljor då behovet av vatten är som störst. Både värmeböljor och algblomningar förutspås dessutom öka till följd av klimatförändringar.

– Det var spännande att upptäcka att det finns ett behov av algblomningsprognoser på Gotland, och att vi kan bidra till lösa viktiga samhällsproblem rörande vattenförsörjning, säger Inga.

Det fyråriga projektet är ett samarbete mellan SU, SMHI och Region Gotland. Lagrangiska partikelmodeller och biologiska modeller ska utvecklas av Stockholms universitet och integreras med SMHI:s tjänst för sjöväder. Region Gotlands VA-avdelning och Blått Centrum Gotland ska ge information om vattenverkets driftstörningar och testa och återkoppla kring de utvecklade prognoserna under projektets gång.

– Ett sånt här projekt är en stor utmaning, säger Inga. Det känns som jag har förberett mig genom min karriär till att utföra det här. För att sätta idén i verket krävs ett tvärdisciplinärt tillvägagångssätt, och att lyckas få ihop kompetenser från olika forskningsämnen. Då är det bra att känna forskare från helt andra håll som är intresserade av att arbeta tillsammans för att bemöta en vetenskaplig fråga relevant för samhället. Så som jag har lärt känna Agnes. Jag kan knappt föreställa mig att det kunnat ske utan nätverket Baltic Sea Fellows.

Hitta våtmarker från rymden

Fernando Jaramillo, forskare i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Ett annat Fellows-projekt som beviljades var från naturgeografen Fernando Jaramillo. Det handlar om att ta fram viktig kunskap inför det växande intresset för att återställa våtmarker. Då måste man ta hänsyn till de utsläpp av växthusgaser som kan bli resultatet av förändrade vattennivåer.

– Projektet kombinerar artificiell intelligens, jordobservationer och toppmodern teknik för att spåra vattennivåer från rymden. Det kommer att förfina den svenska Våtmarksinventeringen och tillhandahålla den hydrologiska kunskap som miljömyndigheter behöver för att kunna prioritera och återställa förstörda våtmarker, berättar Fernando.

Läs mer om projektet: Förslag på optimal återställning av hydrologiska regimer i svenska våtmarker genom djupinlärning och hydrogeodesi

Hållbar mineralutvinning

Francisco Nascimento, forskare i ekologi vid Stockholms universitet.

Ekologen Francisco Nascimento från Institutionen för ekologi, miljö och botanik ska tillsammans med Fellows-kollegan Elias Broman och några till undersöka vad utvinning av sällsynta jordartsmetaller på Östersjöns botten kan få för konsekvenser för de djur och mikroorganismer som lever där, och hur ekosystemprocesser relaterade till viktiga kol- och kvävekretslopp kan påverkas.

– Den globala efterfrågan på dessa ämnen blir allt större när världen försöker övergå till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och det finns redan nu områden som övervägs för mineralbrytning i Östersjön. Att säkerställa en hållbar utvinning av dessa metaller är en viktig utmaning för hela världen, menar Francisco.

Läs mer om projektet: Vilken miljöpåverkan har utvinningen av sällsynta jordartsmetaller i Östersjöns havsbotten?

Mer metan från havets botten

Christian Stranne, docent i fysisk oceanografi vid Stockholms universitet.

Maringeologen Christian Stranne ska ta reda på mer om den potenta växthusgasen metan.

– Halterna av metan i luften har mer än fördubblats sedan industrialiseringen. Just nu ser vi den snabbaste ökningen av metanhalten sedan vi började mäta metan i atmosfären, och det är delvis oklart vad det beror på.

Med ett varmare klimat riskerar utsläppen av metan från sedimenten på havets bottnar att öka. I forskningsprojektet ska man studera hur stora utsläppen kan komma att bli, och vad som händer i vattenpelaren när metanet stiger mot havsytan. När och var våra hav kan komma att bli "hotspots" för metan är en övergripande frågeställning som forskarna ska söka svar på. Metoderna innefattar dels simuleringar med avancerade numeriska modeller och dels fältstudier i Östersjön, Arktiska Oceanen och Brasilien.

Läs mer om projektet: Klimatrelaterade ökningar av metan i marina sediment - hur påverkas utsläppen till atmosfären

Frågor av betydelse för samhället

Klimatfrågan ligger som en bakgrund till samtliga projekt. Liksom samhällsengagemanget. Alla Baltic Sea Fellows undersöker frågor som är av stor vikt för ett mer hållbart samhälle. Och nätverket har en stor betydelse både för samverkan mellan dem och mellan de olika institutionerna vid Stockholms universitet. Något som nu gett fina resultat i anslag från forskningsråden.

Text: Annika Tidlund