Tidigare i år utnämnde Stockholms universitet nationalekonomerna Jim Albrecht och Susan Vroman till hedersdoktorer. Hedersdoktoraten kommer att tilldelas vid installations- och promotionsceremonin i Stockholms stadshus fredagen 29 september.
Personer som varit utsatta för mobbning eller våld på arbetsplatsen är i riskzonen för självmord. Det visar en ny stor studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Föreningen Suntarbetsliv har tagit fram en kort video om 8 olika friskfaktorer som kan göra att medarbetare mår bra och att sjukfrånvaron hålls nere på en arbetsplats. Professor Petra Lindfors medverkar i filmen.
Inom social barn- och ungdomsvård är de anställda en nyckelaktör för att ge omsorg och behandling. Uppdraget är inte enkelt, eftersom problematiken kan variera och många av de unga dessutom har en komplex problematik.
Anna Linderoth har skrivit en avhandling om arbetsmarknadens könsskillnader, där hon behandlar frågor om arbetsvillkor, föräldraledighet och preferenser i mansdominerade yrken.
Palle Storm, forskare vid institutionen för socialt arbete, diskuterar i en nyutkommen artikel hur stereotyper kring kön och ras, liksom könsspecifik rasism, ges och får betydelse inom äldreomsorgen.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
Hur förändrades svenskarnas sparande efter att det allmänna pensionssystemet reformerades i grunden i slutet av 1990-talet? En ny avhandling i nationalekonomi visar att trots att det nya systemet innebar lägre pensionsinkomster så ökade inte sparandet. Människor förstod inte innebörden som reformen hade på framtida pensionsinkomster.
Skatteverket och 1177 Vårdguiden är två exempel på lyckad digital transformation. Men faktum är att de flesta försöken misslyckas – särskilt inom offentlig sektor. Vad beror det på?
När en människa utsätts för våld händer det saker med henne, även i de fall som det ingår i ens arbetsuppgifter att hantera våld. Men vad händer när det finns outtalade regler om vad man får känna? Detta är något som studerats av Peter Andersson, forskare vid institutionen för socialt arbete.
Problem med spel om pengar är ett folkhälsoproblem som är förknippat med allvarliga följder både för den som spelar och människor i spelarens närhet. Spelproblem kan också leda till negativa konsekvenser för spelarens arbetsplats.
Carolina Sconfienza försvarar på fredag den 28 april 2023 sin licentiatavhandling i psykologi. Avhandlingen har titeln "Arbetsrelaterat socialt stöd och lättare psykisk ohälsa: Mätinstrument och samband mellan begreppen".
Vägledningspodden har träffat entreprenörerna Elin Fellers och Jonas Medin från Karriärinstitutet, som delar med sig av sin pågående karriärprocess av att starta ett eget företag och ett digitalt komplement till vägledning för att fördjupa individers karriärlärande.
Är du intresserad av att jobba i ledande position? Vill du lära dig retorik och professionellt skrivande? Delta i en informationsträff på Zoom, där du får veta mer och kan ställa dina frågor om programmet. Vi ses väl den 28 mars?
Det är vanligt att vi sover olika länge när vi jobbar och när vi är lediga. Arbete kan påverka sömnen genom att minska tiden för återhämtning och arbetsrelaterad stress kan försämra sömnkvalitén. Sömnstörningar i sig kan minska motståndskraften mot stress, vilket leder till en ond cirkel.
Single-parent incomes are less likely to reach above the poverty thresholds in societies with a large share of dual-earner households. But this pattern only appears in countries with low public expenditures on childcare and income-transfer policies. These are the findings of a new study from the Swedish Institute for Social Research (SOFI), recently published in a special issue of the scientific journal ANNALS of the American Academy of Political and Social Science.
Kan en bättre förståelse för hur familjer agerar leda till bättre socialpolitik och bättre välfärdsstater? Det är förhoppningen i ett nytt stort forskningsprojekt i sex europeiska länder, koordinerat av sociologen Rense Nieuwenhuis vid Stockholms universitet.
Att lära nytt som vuxen kan vara jobbigt både kognitivt och emotionellt, berättar Camilla Thunborg, professor i pedagogik, i ViS-podden om vuxnas lärande.
Sociala robotar, yrkesutbildning, arbetsmarknad och integration samt unga migranters möjligheter till utbildning. Vetenskapsrådet har beviljat bidrag till tre nya forskningsprojekt vid institutionen för pedagogik och didaktik. Projekten beskrivs kort nedan.
Införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorn har ytterligare aktualiserat behovet av kunskapsutveckling om socialt arbete i hälso- och sjukvård. Kunskap och utbildning är ett viktigt inslag i socionomers individuella professionalisering.
Att vara ung och utsättas för våldsbrott kan öka risken för att stängas ute från arbetsmarknaden senare i livet, åtminstone om du är kvinna. För unga män finns inte samma risk – om de inte själva också har begått ett våldsbrott, då ökar risken för utestängning från arbetsmarknaden även för dem. Det visar en ny avhandling i sociologi från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen av muntliga och skriftliga språkfärdigheter verkar dessutom ha ökat över tid, även i lågkvalificerade yrken.
Vad du tjänar ett visst år säger mer om hur din livsinkomst kommer att utvecklas än vad din sociala klass gör. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet som publicerats i tidskriften European Sociological Review.
Anna Kahlmeter försvarar sin avhandling i sociologi “Stressful life events and risks for social exclusion in the youth-to-adulthood transition – Findings from Swedish longitudinal data”.
Efter att en andra månad av föräldraledighet öronmärktes ökade pappors föräldraledighet under barnets två första år mer om papporna dessutom påverkades av reformen indirekt, via sina kollegor. Det visar en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) som studerat de två första stegen av pappamånadernas införande och hur kollegors uttag av föräldradagar kan ha påverkat pappor att ta ut sin föräldraledighet.
Malin Tallås Ahlzén, doktorand i nationalekonomi vid SOFI och Nationalekonomiska institutionen, försvarar sin avhandling “Essays in Swedish Family Policy”.
I en ny artikel i The Conversation diskuterar SOFI-forskaren José Montalbán Castilla effekterna av att ha gratis skollunch för barn. Hur påverkar det elevernas akademiska karriär, deras hälsa och arbetsliv att få avgiftsfria skolluncher tidigt i livet? José Montalbán Castilla sammanfattar de olika skollunchsystemen över hela världen och lyfter fram bevis från Sverige.
Stockholms universitet hamnar på plats ett i Norden och på plats tre i Europa när det gäller antalet start-upföretag inom techbranschen – så kallade ”enhörningar” – som startats av tidigare studenter.
Omställningen till distansarbete under pandemin fungerade bättre i Sverige än i många andra länder. När arbetstagarna nu är åter på jobbet är det viktigt att ta igen bristen på sociala kontakter.
Förutom att höga betyg i sig ger positiva effekter så kan också den interna betygsrankningen inom en skola påverka utbildning och lön senare i livet. Att vara bäst i klassen ökar sannolikheten att en elev avslutar en längre utbildning eller får en högre inkomst senare i livet, och för elever i den nedre delen av betygsskalan ökar sannolikheten att gå klart gymnasiet om de blir lite högre rankade jämfört med andra elever i skolan. Det visar resultaten i en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Ragnar Lund är universitetslektorn i företagsekonomi som leder kurser i projektledning vid Historiska institutionen. Tvärvetenskaplighet, energi och samverkan går som en röd tråd genom det han gör.
En ny avhandling visar att arbetsgivare ofta använder "magkänslan" när de anställer unga personer med begränsad erfarenhet. Oksana Domina berättar om vilka kriterier som ligger till grund för magkänslan.
Personlighetstester har blivit ett vanligt förekommande inslag, både i privatlivet och i yrkeslivet. Men hur vetenskapliga är de här testerna egentligen? Och varför är vi så intresserade av vår personlighet? Studio Anekdot reder ut personlighetstesternas roll i vår samtid.
Det är gruppen och inte den enskilda individen som ska prioriteras, först då kan man bygga en lärande och effektiv organisation, menar Jon Ohlsson professor i pedagogik.
Yrkesvägledningens roll för inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna är fokus för detta projekt. Studien är inriktad på vilka hinder och möjligheter yrkesverksamma inom studie- och yrkesvägledning ser för hinder i sin verksamhet och hur de utformar verksamheten i förhållande till detta.
I bedömningar av försäkringsärenden får skadehandläggare ofta förlita sig på sin magkänsla och intuition. I det här forskningsprojektet undersöker vi hur processen kan bli mer tillförlitlig med hjälp av AI.
I detta forskningsprogram undersöker vi sammanhållning och exkludering i arbetslivet i spåren av långsiktig strukturomvandling. Arbetsmarknaden omvandlas genom höjda kvalifikationskrav och en expanderande tjänstesektor. Därmed förändras villkor och möjligheter för såväl traditionella marginalgrupper som tidigare etablerade kategorier av anställda.
Postdok-projektet "Arbete under (o)lika villkor? Om äldreomsorgens vardag och villkor i mångetniska arbetsgrupper" bygger vidare på avhandlingen ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreomsorgens vardag under olika organisatoriska villkor” (Storm, 2018).
Syftet med studien är att skapa en helhetsbild av transpersoners utmaningar på arbetsmarknaden. Detta vill vi göra genom en kvantitativ studie som tar hänsyn till samspelet mellan arbetsliv och hälsa, samt studerar hur institutionella förändringar kan påverka förutsättningarna på arbetsmarknaden.
Projektet analyserar individuella livsförlopp i Europa och belyser betydelsen av socioekonomisk position och kön för arbetsvillkor, utträdesvägar och hälsa efter pensionering.
Vägar in i och ut ur ledarskapspositioner i ett genus- och livsloppsperspektiv. Detta projekt utvecklar ledarskaps- och arbetsmarknadsforskningen genom att prospektivt studera både dem som blir och inte blir ledare, liksom rörelser in i och ut ur chefspositioner.
Experimentella studier i samarbete med företag och organisationer.
Projektet samlar kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att främja mångfald på arbetsmarknaden. Det fokuserar främst på två utfall: rekrytering och befordran.
Rådgivning, instruktion och återkoppling är socialt känsliga och tas emot olika av mottagaren. Mottagaren kan reagera känslomässigt och defensivt, vilket är ett problem i många institutionella sammanhang, såsom utbildning, ledarskap och hälsovård.
Vilket stöd får unga idag för att bli behöriga till gymnasiet? Hur kan möjligheterna till utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg öka? Detta är några av huvudfrågorna som forskarna söker svar på i detta projekt.
Projektets syfte är att öka kunskapen om hur personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande kan främjas i socialtjänstens stöd till unga, till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till äldre.
Detta projekt har två övergripande syften: (1) att analysera betydelsen av organisatoriska förhållanden för individers arbetsmiljö och hälsa; och (2) att analysera betydelsen av skillnader mellan länder i arbetsmarknadsrelationer och anställdas möjligheter till inflytande och delaktighet för sådana organisatoriska förhållanden.
Det är vanligt förekommande att invandrare har problem med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, och graden av svårigheter samvarierar med invandrarnas födelseländer. Två förklaringar som ofta tas upp är utbildning och diskriminering och förklaringsvärdet av dessa är relativt väl belagt.
Detta forskningsprojekt dokumenterar resultat, huvudutmaningar och framgångar för det internationella utbildningsprogrammet ”ICT Regulation – Policy and Practice” och formulerar förslag till förbättringar. Vi analyserar dokumentation och rapporter från programdeltagare och kompletterar med en OECD/DAC Framework-utvärdering.
Under de senaste decennierna har Sverige upplevt två stora förändringar: en övergång från en industribaserad till en kunskapsintensiv och globaliserad arbetsmarknad, parallellt med en ökad immigration. Studien undersöker vilken roll yrkesutbildningen har spelat och kan spela för inkluderingen i samhället och etablering på arbetsmarknaden av migranter.
I detta treåriga projekt bidrar vi till forskningen genom att fokusera på heterogenitet i karriäreffekter av föräldraskap eftersom det kan säga oss något om de bakomliggande mekanismerna för bristande jämställdhet.
Lärar- och läkarstudenter upplever en rad situationer under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som väcker obehag och känslor av otillräcklighet. Projektet vill bidra till studenters lärande i sådana situationer och till att bättre förstå hur handledare och mentorer kan bidra till att övergången till arbetslivet underlättas.
Om stöd till kvinnors sysselsättning som en väg mot minskad ekonomisk ojämlikhet för alla. I projektet undersöks hur kvinnors ökade förvärvsarbete och högre inkomster har påverkat trenderna i ekonomisk ojämlikhet på hushållsnivå i EU och OECD-länderna sedan 1980-talet.
Det här avhandlingsprojektet studerar hur formella och informella strukturer påverkar IT-anpassningen i offentliga organisationer. Projektet undersöker också hur den organisatoriska smidigheten kan förbättras – en avgörande faktor för lyckad digital transformation.
Projektets övergripande syfte är att studera om inkomströrligheten, framförallt uppåt i inkomstfördelningen, är högre bland egenföretagare än bland löneanställda, både mellan och inom generationer.
Forskningsprojektets huvudsakliga mål var att identifiera faktorer som kan bidra till en hållbar integration av yrkeserfarna migranter i deras tidigare yrken i Sverige. Studien fokuserade på de tre yrkesområdena: vård och omsorg, byggsektorn och livsmedelssektorn.
Identifikation av kausala orsakssamband och interventioner. Detta forskningsprojekt syftar till att identifiera potentiella mekanismer som driver könsskillnaden i förhandlingsförmåga.
Genom att göra systematiska analyser med fokus på tid från utbildning till etablering, anställningstid, samt karriärmönster, belyser vi förändringar för födelsekohorter födda från 1940-talet och framåt. Våra analyser baseras på registerdata och yrkesbiografierna i Levnadsnivåundersökningarna.
Under 2020 förändrades många svenska arbetstagares vardag drastiskt till följd av rekommendationer om distansarbete, arbete hemifrån via teknikstöd, för att minska smittspridningen av COVID-19; under ett fåtal veckor ökade distansarbetet med hela 400%. Många som övergick till distansarbete hade ingen eller bara begränsad erfarenhet av detta arbetssätt.
Utmaningar och möjligheter i kvinnodominerade yrken.
Programmet bidrar med ny kunskap om könsskillnader i löner, karriärer, hälsa och socialt erkännande. Genom att föra kunskapen framåt på fyra fronter bidrar det med policyrelevanta insikter om vad som främjar goda arbetsvillkor liksom ett inkluderande och hälsofrämjande arbetsliv som är socialt hållbart.
Projektet bygger på ett nyinsamlat dataset över anställningar och befordringar inom den akademiska forskningen – känd för avsaknad av kvinnor på högre positioner. Datan täcker alla rekryteringar av biträdande lektorer, lektorer och professorer, samt befordringar till docent, lektor och professor vid Sveriges 10 största universitet mellan 2018 och 2020.
I det här avhandlingsprojektet utvecklas metoden KYKLOS. Syftet med projektet är att stödja förändringsarbetet i organisationer med ett modelleringsverktyg och metod.
The MapIneq project studies the trends and drivers of intergenerational, educational, labour market and health inequalities over the life course during the last decades.
Syftet med detta projekt är att undersöka betydelsen av individers motivation för ojämlikhet på arbetsmarknaden. Vi undersöker vikten av olika typer av motivation för tre centrala utfall på arbetsmarknaden: sysselsättning, yrkesposition och lön.
Nyanlända flyktingars arbetsmarknadsintegration: En studie av aktiviteter inom etableringsuppdraget. Flyktingars etablering på den reguljära arbetsmarknaden tar lång tid. Efter åtta år i Sverige är endast runt hälften sysselsatta. Projektets övergripande syfte är att studera flyktingars väg mot etablering på arbetsmarknaden under deras första år i Sverige.
En ny chef kliver in genom dörren på jobbet, utan kännedom om medarbetare, organisationskultur eller historik och ska leda ett utvecklingsarbete under ett halvår utan egen framtid i verksamheten. Detta är ett allt vanligare scenario idag, där konsulter utgör en växande del av arbetskraften. Men hur funkar det när till och med chefen är där tillfälligt?
The aim of this project is to provide evidence on the outcomes of individuals who choose their high school program gender-atypically and start a program where they belong to the minority gender.
PrecaNord breaks new ground by offering a multi-level analysis of the prevalence, trends and institutional contexts of precarious and informal work in Finland, Norway and Sweden.
The primary objective of RaCE is to develop research-based knowledge on how established and well-performing firms successfully may respond to and manage radical technology-driven change.
En rättslig undersökning av ansvar för och kontroll av hur vi fördelar vår tid mellan arbete och fritid.
Projektet syftar till att ge en sammanhållen bild av arbetstidsregleringen och identifiera eventuella luckor eller motsägelser inom densamma.
Projektet, med den fullständiga titeln "Risker, vinster och kompromisser sent i arbetslivet: Hur påverkas arbetsmiljön och levnadsstandarden av att lönearbeta efter pensionsåldern i USA och Sverige?", kommer att undersöka arbetsmiljön och finansiella konsekvenser av betalt arbete hos personer som har möjlighet att få ålderspension från staten.
Användningen av så kallad Robotic Process Automation ökar inom offentlig sektor. Syftet är att förbättra kvaliteten och effektiviteten hos offentliga tjänster. Detta avhandlingsprojekt studerar hur adoptionsprocessen ser ut.
Projektet kommer att studera de svenska yrkeshögskolornas sociala rekrytering och deltagarnas övergång till arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan är ett av de nyare tillskotten till det svenska utbildningssystemet och har expanderat kraftigt under det senaste tio åren.
Projektet Samsyn bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och Skolverkets projekt Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få goda och likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan och att öka kunskapen om kollektivt lärande i praktiken.
Detta projekt utforskar språkliga och institutionella dynamiker på flerspråkiga arbetsplatser och undersöker interaktionspraktiker och identitetskonstruktion. Med hjälp av ljud/video-data fokuserar det på backstage-talk, ledarskap och socio-tekniska metoder i chef-anställda möten, och använder EMCA, MCA och socio-tekniska metoder.
I en globaliserad och snabbt föränderlig värld av ökande komplexitet och osäkerhet behöver organisationer ha förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetenta ledare, vilket gör kompetens- och ledarskapsutveckling till ett prioriterat område. Forskningsprogrammet fokuserar på utmaningen att få investeringar i ledarskap att betala sig.
Uppopet #TystnadTagning 2017 satte fingret på ett stort problem - tystnadskulturen kring sexuella trakasserier inom scenkonstbranschen. Projektets syfte är att samla kunskap för att främja en jämlik och hållbar arbetsmiljö.
Problematisk alkoholkonsumtion är en av våra främsta riskfaktorer för ohälsa och för tidig död. Arbetsplatsen har stora möjligheter att arbeta förebyggande.
Projektet syftar till att få ny kunskap om bristen på jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden. Fokus ligger på att förstå varför kvinnor och mäns karriärer ser så olika ut. Vi bidrar också till att öka kunskapen om arbetsmarknadssituationen för två särskilda grupper, utrikesfödda och ensamstående föräldrar.
Mångfald ses av Volvo som ett verktyg att rekrytera eftertraktad personal som kan bidra till stärkt innovationsförmåga. För att det ska bli verklighet visar forskning att mångfald behöver paras med ett aktivt arbete för inkludering.
YOUNGWORK studerar hur unga vuxnas vägar på arbetsmarknaden formas av faktorer på individ-, familje- och skolnivå. Vi tar avstamp i forskningsprogrammet YOUNG (finansierat av FORTE) och följer ungdomar som deltagit i undersökningen CILS4EU in i de tidiga vuxenåren och studerar hur de rör sig mellan olika aktiviteter.
Arbetsmarknadsekonomi är ett mycket brett ämnesområde. Utöver forskning rörande arbetsmarknadsutfall som löner och sysselsättning studeras inom AME såväl grund- som högre utbildning, hälsa, skatter och inkomstöverföringar, politik, brott och straff, och jämställdhet.
Vid forskningsavdelningen AMR (Arbetsmarknadsreglering) bedrivs rättsvetenskaplig forskning om den reglering som styr arbetsmarknaden. Det innefattar arbetsrätt, de regler som ger innehåll till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som enskilda och som kollektiv.
Forskningsämnet är inriktat på ökad förståelse för hur stressrelaterade sjukdomar och hälsoproblem uppstår och kan förebyggas i och utanför arbetslivet.
Organisationer över hela världen strävar efter att prestera bättre och vinna konkurrensfördelar genom att utnyttja digital teknik och IT-lösningar. IT Management and Governance-gruppen studerar hur man hanterar och styr IT och digitala investeringar för att stödja digital transformation.
Interfler är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. I gruppen samlas forskare med intresse för interaktion och flerspråkighet i vardagsliv och olika verksamheter, som utbildning och yrkesliv.
Karriärutveckling och vägledning är internationellt forskningsområde, Career Development and Guidance, vars kunskapsobjekt är unga och vuxnas lärande i relation till studie- och yrkesval samt deras karriärutveckling och mobilitet.
Forskargruppen är ett av de ledande områdena i svensk pedagogisk forskning med inriktning mot arbete och arbetsliv. Organisationspedagogiken anknyter internationellt till områdena workplace learning, organizational learning och learning organization.
Forskargruppen STIR består av en blandning av teknologer och samhällsvetare. Vi forskar och bygger nya digitala teknologier tillsammans. Vårt arbete ryms inom forskningsämnet människa–datorinteraktion.
Vocational education and training (VET) - som på svenska blir Yrkeskunnande och lärande (YL) - är ett väletablerat internationellt forskningsområde som idag uppmärksammas på flera plan i relation till frågor om yrkeskunnande, kvalifikationer och kompetenser.