Stockholms universitet logo, länk till startsida

Dags att återuppta sociala kontakter på jobbet efter pandemin!

Omställningen till distansarbete under pandemin fungerade bättre i Sverige än i många andra länder. När arbetstagarna nu är åter på jobbet är det viktigt att ta igen bristen på sociala kontakter.

Fikapaus på jobbetSmåprat vid fikat är ett bra sätt att ta igen bristen på sociala kontakter för de som nu är åter på sina arbetplatser efter pandemin. Foto: Katja Kircher/Mostphotos

Under våren har många arbetsplatser med kontor stegvis återgått till att medarbetare som arbetat hemifrån under pandemin åter varit på sina ordinarie arbetsplatser. För vissa har det inneburit en återgång till trygga rutiner och sociala sammanhang. Andra anser att de arbetat mer effektivt hemifrån och dessutom sparat in resetid och kunnat bestämma mer över sin vardag.

Vad säger forskningen om hur distansarbetet fungerat och hur arbetstagare och arbetsgivare upplevt det? I vintras gjorde Ulf Lundberg, professor emeritus i biologisk psykologi vid Stockholms universitet; Gunnar Aronsson, professor emeritus i arbetsorganisation och hälsa vid Stockholms universitet, samt analytikern Johan Stenmark vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) en kunskapssammanställning. De undersökte hur villkoren för distansarbete från hemmet sett ut genom att studera ett stort antal internationella vetenskapliga översiktsartiklar och originalstudier, skrivna både före och under pandemin.

 

Mer positiva arbetstagare i Sverige

Jämfört med de internationella studierna visar de svenska studierna genomgående en mer positiv bild under pandemin. Helhetsbilden är att distansarbete i hemmet för majoriteten har bidragit till högre arbetstillfredsställelse, att det är lättare att förena arbetskrav och krav från familjen samt en upplevelse av mer produktivitet och effektivitet.

Ulf Lundberg
Ulf Lundberg.
Foto: Hans Bergman

– Sverige har en gynnsam situation att realisera distansarbetets fördelar. Det finns en väl utbyggd barnomsorg, ett utbrett kunnande om digitalt arbete och en väl utbyggd digital infrastruktur. Det finns också en förhållandevis utbredd vana av att tidigare arbeta självständigt, vilket är en viktig del i ett lyckat distansarbete. Det finns också en hel del tidigare erfarenheter av att arbeta på distans, säger Ulf Lundberg.

Sammanställningen visar vidare att den övervägande delen av studierna pekar mot ökad produktivitet i samband med distansarbete. En anledning är fler arbetade timmar vid arbete i hemmet än på primärarbetsplatsen.

 

Stor utmaning att snabbt ställa om

Enligt Ulf Lundberg har den största utmaningen avseende arbetsmiljön under pandemin varit att med mycket kort varsel ställa om från arbete på arbetsplatsen till påtvingat distansarbete hemifrån via elektronisk kommunikation. Detta utan fysisk kontakt med arbetskamrater, chefer och studenter – alltså en omställning såväl tekniskt som socialt och pedagogiskt.

Ulf Lundberg berättar att de som generellt haft det tuffast med hemarbete är föräldrar med småbarn i hemmet, särskilt mödrar har upplevt stora svårigheter att kombinera arbete med familjeliv. Män har oftast upplevt störst problem med störningar från familjen, medan kvinnor oftare känt sig missnöjda med att arbetet i hemmet hindrat dem från att ta hand om barn och hem så som de skulle önska.
– Familjer med begränsat utrymme i hemmet, utan fast arbetsplats, har haft det särskilt svårt att kunna arbeta effektivt. Men ändå har förhållandena i Sverige varit betydligt mer gynnsamma än i andra länder tack vare att förskolor och grundskolor varit öppna under pandemin.

Trots de problem som många upplevt med distansarbetet är de flesta positiva till att arbeta på distans någon eller några dagar i veckan.

 

Social isolering i hemmen

Forskningssammanställningen visar att chefer har upplevt ökad arbetsbörda och problem med att inte kunna bedöma hur de anställda mår och hur de kan stötta dem. De anställda har känt sig socialt isolerade i hemmet.
– Vissa arbetsuppgifter som kräver diskussioner och problemformulering har inte fungerat så bra, jämfört med att läsa och skriva rapporter som många föredrar att göra hemma i lugn och ro. Bristen på sociala kontakter har under pandemin förstärkts även utanför arbetet av de restriktioner i umgänget med andra som rekommenderats, säger Ulf Lundberg.

 

Ta igen bristen på sociala kontakter!

Efter semestrarna lär det råda ett ”normalläge” på de flesta arbetsplatser, där medarbetarna förväntas vara på plats. Ulf Lundbergs tips är att då ta igen bristen på sociala kontakter. Han föreslår även att man kan prioritera sådana arbetsuppgifter som varit svåra att genomföra på distans utan samarbete med kolleger, såsom utveckling, kritiska diskussioner och kreativt tänkande.

Mynak har nyligen kontaktat Gunnar Aronsson och Ulf Lundberg för att utifrån ett regeringsuppdrag studera vilka arbetsmiljöproblem i distansarbete som är generella och vilka som är relaterade till omställningsproblem och förhållanden under pandemin.  Det blir en kunskapssammanställning utifrån befintlig forskning som ska genomföras under hösten.

Läs kunskapssammanställningen Arbetstagare i Sverige har klarat omställningen till distansarbete bättre i jämförelse med andra länder från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Läs även Myndigheten för arbetsmiljökunskaps sammanställning En första inblick i hur arbetsmiljön påverkas vid ett pandemiutbrott som är gjord av Anna Nyberg, docent vid Stockholms universitet och Uppsala universitet; Ingrid Demmelmaier, docent vid Uppsala universitet, och med dr. Kristiina Rajaleid vid Stockholms universitet.