Foto: Mostphotos

Olika former av automatiserade system används idag allt oftare på arbetsplatser för att tilldela uppgifter, övervaka anställda, utvärdera deras prestationer och fatta beslut inom ledningen. Genom att samla in stora mängder data om anställda och deras prestationer kan stora delar av beslutsfattandet automatiseras. Algoritmer ersätter och kompletterar därmed traditionella arbetsgivarroller.

För att skydda arbetstagares rättigheter när automatiserade system används i arbetsgivarens funktioner, är det nödvändigt att arbetstagarna förstår att sådana system används och hur de fungerar. I en ny artikel, publicerad inom ramen för Stockholm University Faculty of Law Legal Studies Research Paper Series, analyserar doktorand Sonia Bastigkeit Ericstam därför hur automatiserat beslutsfattande och arbetstagares samtycke till användningen av algoritmisk hantering behandlas i den nuvarande och föreslagna lagstiftningen (AI-förordningen).

I artikeln hävdar Sonia bland annat att samtycke inte är en lämplig rättslig grund för automatiserat beslutsfattande i algoritmisk hantering, på grund av maktobalansen i anställningsförhållandet. Dessutom påpekas att det potentiella skyddet av arbetstagares rättigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) inte utnyttjas fullt ut. 

Publicerad med fri tillgång

Artikeln "Ai in the Workplace: Regulating Explainability and Consent in Algorithmic Management" är nummer 135 i fakultetens forskningsserie. Den är publicerad med fri tillgång via SSRN.

Läs artikeln här