Digital teknik som gör det lätt för företag, individer och volontärer att nå varandra spelar en avgörande roll för framgången för dagens frivilligorganisationer. Det visar en ny avhandling i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet, där arbete för minskat matsvinn står i fokus.
Hållbart mode på modet, virtuell terapi, de första stjärnorna och galaxerna och folhälsovetenskapens triumfer. Det är några av de forskningsämnen som stod på dagens program från Albano talks. En serie föreläsningar i kortformat från campus Albano. Titta även på torsdagens Albano talks.
Björn Lundqvist är professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Juridiska institutionen. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organisation) har nyligen låtit publicera en ny forskningsstudie under deras initiativ ”Building Respect for IP”. Bakom studien står Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.
In a new research project, researchers are developing an AI system that can read emotions – which can, for example, be used as an advisory tool for therapists.
Samtidigt som vi kommunicerar med ord sker en viktig del av kommunikationen icke-verbalt. Men hur läser vi av kroppsspråk och speglar varandra i en tid när allt fler möten sker digitalt? I ett nytt forskningsprojekt utvecklar forskare ett AI-system som kan läsa av känslor – ett verktyg som till exempel kan användas som en rådgivare till terapeuter.
Spetsforskning inom hälsodata från svenska universitet, regioner, innovationsmiljöer och forskningsinstitut från hela Sverige, bland andra Stockholms universitet, lanseras nu i den digitala tjänstekatalogen Health Data Sweden (HDS).
Han uppmärksammas bland annat för att han ger möjlighet till personlig utveckling, nätverkande och en djupare förståelse för vår värld och hur vi kan påverka den.
Skatteverket och 1177 Vårdguiden är två exempel på lyckad digital transformation. Men faktum är att de flesta försöken misslyckas – särskilt inom offentlig sektor. Vad beror det på?
Starkare forskning och innovation. Det är syftet med det ramavtal för samverkan som tecknades 2019 mellan forskningsinstitutet Rise och Stockholms universitet. 16 maj 2023 kom Rise på studiebesök till DSV för att sondera nya samarbetsmöjligheter.
Hatescan – en maskininlärningsmodell som känner igen toxiskt språk på svenska – är ett av de mest intressanta forskningsprojekten i Sverige just nu. Det anser i alla fall Iva, som uppmärksammar projektet på den så kallade 100-listan.
”Stora språkmodeller är ett hett tema just nu”, konstaterade Thomas Vakili under sitt licentiatseminarium – som kretsade kring just språkmodeller och stora datamängder.
Stockholms universitet har fyra forskningsprojekt på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) 100-lista. 2023 års lista handlar om teknik i mänskligheten tjänst inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap.
Ny teknik kan inte lösa alla problem kopplade till energiförsörjning. För en hållbar utveckling måste vi också ändra vår livsstil. Budskapet från professor Afzal Siddiqui var glasklart och levererades till EU-parlamentariker under en konferens i Stockholm.
Drar du dig för att uttrycka din åsikt i samhällsdebatten, för att du vet att du riskerar att utsättas för hot och hat? En ny forskarantologi beskriver utmaningar och möjligheter kopplade till bland annat toxiskt språk på nätet. DSV-forskaren Lisa Kaati bidrar med två kapitel.
Projektledaren Katarina Winter berättar mer om projektet och "trygghetsappar" i relation till frågor som rör ansvar, utsatthet och medborgardeltagande.
Katarina Fast, universitetslektor i rättsinformatik och Erik Perjons, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap, berättar om projektet ”Datadrivna lösningar inom komplexa vård- och omsorgsprocesser”.
Docent Robert Johansson forskar på AGI, Artificiell Generell Intelligens, och bjöds in till podden Magasinet från Dagens Arena där han diskuterar Artificiell Intelligens med programledaren Jon Andersson.
Han lockar studenterna till aha-upplevelser och ser till att hålla tempot högt. Men målet är alltid att studenterna ska springa om honom och klara sig själva. Möt Olle Karlsson, ”Årets lärare 2022”.
När Chat GPT lanserades på bred front i slutet av 2022 var Martin Henkel nyfiken på hur verktyget fungerade, och började snabbt utnyttja det i sin undervisning. Vi fick en pratstund med honom om lärdomarna så här långt.
Du är 15 år gammal och kan inte längre bo med din familj. Var kommer du bli placerad? Får du gå kvar i samma skola? Och hur blir det med fotbollsträningarna? Ny forskning visar hur unga kan bli mer delaktiga i beslut som rör deras liv.
Om du vill byta bana, har svårt att hitta arbete inom ditt fält eller vill få ett mer bekvämt och välbetalt jobb, då räcker 1,5 års studier i data- och systemvetenskap långt för att få en bra grund inom ämnet.
Videobaserad teknik kan vara till stor hjälp inom äldreomsorgen, men aktualiserar samtidigt flera frågor av bl.a. juridisk karaktär. Vid Juridicum studerar just nu två doktorander dessa frågor inom ramen för ett större forskningsprogram inom EU vid namn VisuAAL.
Under Sveriges pågående ordförandeskap i Europeiska unionens råd - ministerrådet - är den kommande AI-förordningen ett av de ärenden som ligger på bordet. Och det är en reglering som är högst angelägen, menar flera forskare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.
AI är temat på allas läppar, inte minst inom bokbranschen. Kommer textrobotar som ChatGPT att konkurrera ut eller sporra den mänskliga kreativiteten? Jerry Määttä som är kursansvarig för den ettåriga utbildningen Förlagskunskap ser en framtid med utmaningar, men också stora möjligheter för sina studenters framtida yrkeskår.
Manipulerade filmklipp eller bilder som tillkommit genom avancerad maskininlärning är ett fenomen som har funnits på internet de senaste åren. De kallas deep fakes och är ofta så skickligt gjorda att de ser ut som äkta. Vad finns det för utmaningar med fenomenet? Går det att lära sig att se vilka klipp som är falska?
För unga människor med intellektuell funktionsnedsättning har eftersläpning rapporterats om angående tillgång till internet och möjligheten att utföra digitala aktiviteter i vardagen.
Hur kan vi utveckla undervisningen och öka elevers lärande? Ny teknik i form av IoT-lösningar kan vara en viktig pusselbit. Forskarna Robert Ramberg och Patrik Hernwall har försett lärare med sensorer för att kunna visualisera hur de rör sig i klassrummen.
AI kopplat till hälsa är ett hett ämne. Stockholms universitet arbetar för att lansera en masterutbildning tillsammans med Università di Pisa och Aix-Marseille Université.
Jan Pedersen och Hanna Hagström har tilldelats det danska Teksterprisen för sina insatser inom området undertextning. De är verksamma vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.
Björn Lundqvist har befordrats till professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet enligt beslut av rektor i oktober 2022. Hans forskning fokuserar särskilt på den marknadsrättsliga regleringen av den digitala ekonomin.
Mirjam Palosaari Eladhari, docent på Institutionen för data- och systemvetenskap, har blivit invald i HEVGA Fellows Program. Vi fick en pratstund med henne mellan de undervisningspass som hon håller på en sommarforskarskola på Sicilien i juni.
Maskininlärning kan fungera som beslutsstöd för läkare, till exempel vid val av medicinering. Men vad krävs för att en doktor ska lita på en dator? Jonathan Rebane har nyligen disputerat i ämnet.
Artificiell intelligens (AI) och djupinlärning blir allt viktigare för att kartlägga proteinerna i våra celler och hur de interagerar med varandra. I ett nytt projekt ska forskarna utveckla verktyg för att öka förståelsen hur celler fungerar.
En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR-miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare och får poäng om man gissar rätt på vilka dofter som finns i respektive vin.
Våra liv på sociala medier har skapat en marknad där popularitet har blivit en handelsvara. Hör antropologerna Scott Springfeldt och Johan Lindquist diskutera personerna bakom de köpta följarna, kommentarerna och lajksen.
När offentliga data görs tillgängliga kan mindre företag använda dem för att skapa innovation, exempelvis inom vård och omsorg. DSV vid Stockholms universitet kommer att bidra till denna utveckling genom att ingå i en stor EU-satsning de närmaste åren.
Tillsammans med Riksarkivet tar doktoranderna Mattias Folkestad och Monir Bounadi på IIES hjälp av allmänheten för att digitalisera en av Sveriges största politiska namninsamlingar.
DSVs Tony Lindgren åkte till Detroit, USA för att delta i en internationell toppkonferens 6–8 juni 2022. Han kom hem med ett prestigefyllt Best Industry Paper Award i bagaget.
I deras specialanpassade lokaler med särskilt utbildad personal, kan lärarutbildare och lärarstudenter få stöd och hjälp med att utveckla sin digitala kompetens.
Hur kan kunskap delas mellan universitet och företag? Och kan Sri Lanka lära av Sverige i det avseendet? Chaminda Wijesinghe har brottats med frågorna under sitt avhandlingsarbete.
Kring viktiga beslut finns alltid en viss osäkerhet. Doktorsavhandling från DSV utforskar ett ramverk inom maskininlärning. Det kan leda till bättre och säkrare beslut.
Teknikutvecklingen snurrar på och vi gör vårt bästa för att hänga med. Men det finns anledning att stanna upp och fundera över hur tekniken påverkar vår livskvalitet.
AI Medical Technology är en av årets finalister i Tech Awards 2022. De deltar med projektet Dermalyzer, ett AI-stöd som hjälper läkare att diagnostisera hudcancer.
Claes Granmar, docent i europarätt, har anlitats som nationell rapportör i en studie rörande tillämpningen av EU:s plattformsförordning i medlemsstaterna. Studien utförs av ett oberoende institut på uppdrag av Europeiska kommissionen.
Institutet för rättsinformatik (IRI) har nyligen lanserat The Nordic Yearbook of Law and Informatics 2020-2021: Law in the Era of Artificial Intelligence.
Teknikstött lärande är ett av styrkeområdena på Institutionen för data- och systemvetenskap. Nu får det extra skjuts av att Jalal Nouri utnämns till professor.
Precis när vi vant oss vid förkortningar som VR, AR och IoT lanserar techvärlden nya begrepp som metaverse och XR. Men orden är inte bara buzzwords, menar professor Theo Kanter. Den nya tekniken kan hjälpa oss att möta samhällsutmaningar.
Med hjälp av VR-tekniken i studentprojektet ”Skokloster Experience” kan forskare samarbeta på distans och få tillgång till material som annars är inlåst i arkiv.
Driftstopp är mycket kostsamt inom industrin, och olyckor vill man förstås undvika till varje pris. DSV-forskaren Tony Lindgren tar fram nya modeller för att beräkna komponenters livslängd, till exempel i lastbilar. Projektet har nyligen tilldelats 9,7 miljoner kronor i forskningsmedel från Vinnova.
Datorspel avfärdas ofta som meningslöst slöseri med tid. Men förutom att underhålla kan spel också vara lärorika, utvecklande, sociala och fungera som hjälpmedel. På en växande global marknad är svenska spelutvecklare särskilt attraktiva.
Vi blir allt mer vana vid att få förslag på filmer att se eller musik att lyssna på, men metoderna kan bli bättre. Industridoktorander från Spotify studerar just nu framtidens maskininlärning tillsammans med forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap.
Vanligast är anställning inom privat eller offentlig sektor, med arbete inom data, IT och telekommunikation men också inom bank, finans och försäkring.
Digitaliseringen öppnar upp för en positiv utveckling och förändring inom hela samhället. Hur vi kommer arbeta, leva och bo i framtiden står i fokus på konferensen Digitalize in Stockholm, som pågår den 20–21 oktober.
Stanley Greenstein representerar Stockholms universitet vid den tredje upplagan av Stockholms Akademiska Forums liveevenemang ”Stockholm Explorative Talks” – Ett event som samlar forskare från olika discipliner på scen, som tillsammans ska representera Stockholms 18 universitet.
Anthemis Raptopoulou disputerade den 17 september på avhandlingen "Politics of contemporary education policy: The case of programming in the Swedish corriculum".
Ett temanummer för Journal of Digital Culture and Society och sex artiklar/kapitel har nyligen publicerats inom ramen för de VR-finansierade projekten 'Metadatans politik' och 'Deltagande i det visuella kulturarvet', vid Institutionen för kultur och estetik.
Johan Fredrikzon disputerade den 28 maj, på avhandlingen Kretslopp av data: Miljö, befolkning, förvaltning och den tidiga digitaliseringens kulturtekniker.
Hur reagerar vi på självkörande fordon? Och hur ska dessa lära sig hur andra trafikanter agerar? Det är huvudfrågorna i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet.
FILM OM FORSKNING Varför är miljarder människor i världen inte uppkopplade trots att alla tekniska lösningar finns på plats? Möt Caroline Wamala Larsson, forskningsledare vid SPIDER.
Artificiell intelligens hjälper forskare att undvika tidsödande och slumpmässiga experiment. En forskargrupp vid Nordita har tagit fram AI-baserade verktyg för att snabbare än idag hitta material som kan användas i framtidens elektronik – och kanske även för att lösa ett av de stora olösta mysterierna i universum.
Två Wallenbergstiftelser beviljar närmare 70 miljoner till 10 forskningsprojekt om AI och autonoma system. Tre av dessa går till forskare vid Stockholms universitet.
I bedömningar av försäkringsärenden får skadehandläggare ofta förlita sig på sin magkänsla och intuition. I det här forskningsprojektet undersöker vi hur processen kan bli mer tillförlitlig med hjälp av AI.
Utvecklingen inom autonoma fordon har gått framåt med stora steg, men den nya tekniken har också resulterat i dödsolyckor. Det här projektet studerar det sociala spelet i trafiken. Vad händer när artificiell och mänsklig intelligens ska samsas på vägarna?
Artificiell intelligens (AI) presenteras återkommande som en teknik som kommer förändra
lärande och arbete i framtiden, men vad exakt skall vi lära oss för att vara både
konkurrenskraftiga och ansvarstagande gentemot AI-drivna förändringar?
Digitala tvillingar och artificiell intelligens är två nyckelteknologier i den fjärde industriella revolutionen. Det här projektet kopplar samman de bägge fälten i ett samarbete mellan akademi och industri där Stockholms universitet och Atrium Ljungberg medverkar.
Hur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?
Avhandlingsprojekt i rättsvetenskap som ämnar ge en djupare förståelse för vilka rättsliga utmaningar som kan uppstå vid införandet och användningen av algoritmer i anställningsförhållandet.
Under coronapandemin ökade digitala bedömningar inom den högre utbildningen dramatiskt. Vilka är lärarnas erfarenheter av utvecklingen? Och vilka är de stora möjligheterna och utmaningarna när man utformar och implementerar digitala bedömningar?
Att arbeta med människor är otroligt svårt för robotar. Det här projektet syftar till att utveckla nya sätt för robotar och intelligenta agenter att förstå, interagera med och anpassa sig till hur vi människor arbetar tillsammans för att ta oss igenom vår vardag.
AI och datadrivet, autonomt beslutsfattande kommer att spela en ledande roll i digitaliseringen av viktig infrastruktur som rör el, vatten och transporter. Det här projektet undersöker framtidens smarta samhällen.
Projektets syfte är att öka kunskapen om hur personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande kan främjas i socialtjänstens stöd till unga, till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till äldre.
CISMOBs huvudsakliga vision är att främja innovativa sätt att minska transporters koldioxidavtryck. Vi studerar hur vi, med hjälp av IT, kan effektivisera den urbana transportinfrastrukturen och därmed bidra till mer hållbara städer. Projektet undersöker också hur kollektivtrafiken påverkades av covid-19-pandemin.
Med de stora datamängder som genereras i dag har den personliga integriteten blivit en het fråga. I detta projekt studerar vi hur man kan skapa säkra språk- och datamodeller med hjälp av maskininlärning – utan att röja personuppgifter.
Skiftet till förnybar energi möter flera tekniska utmaningar, bland annat för att tillgången till den typen av energi är mer volatil och osäker. Vi undersöker hur AI-algoritmer kan användas i städernas elnät för smartare kontroll och koordinering.
Nya datadrivna lösningar har potential att förbättra situationen för multisjuka äldre. Projektet identifierar, analyserar och pilottestar sådana innovativa lösningar, baserade på förbättrad vårdsamverkan mellan stad och region.
Artificiell intelligens (AI) utgör en teknologisk omvälvning med potential att förändra samhället i grunden och ses därför i ökad utsträckning av regeringar och internationella organisationer som ett område av strategisk vikt.
Fokus för detta projekt ligger på hållbar utveckling av kemiska reagenser för detektering av glyfosat, det mest använda bekämpningsmedlet i världen, vilket påverkar överflöd av vattenlevande liv såväl som kvaliteten på dricksvatten för mänsklig konsumtion.
Digital Europe for all (DE4A) är ett EU-projekt, finansierat av Horizon 2020. Målet är att stärka tilliten till offentliga institutioner och underlätta för aktörer i olika sektorer och länder att ta del av digitala tjänster.
Hur kan människor och drönare interagera med varandra? Digital Futures Drone Arena är ett demonstratorprojekt som utvecklar en ny testbädd för flygande drönare. Vi arrangerar också årliga drönartävlingar.
Svenska brottsutredningar kräver ofta fysiska bevis. Samtidigt blir samhället mer digitaliserat och internetuppkopplat. Detta försvårar polisens arbete på flera sätt. Vilka förutsättningar och möjligheter finns för brottsutredning i framtiden?
Projektet handlar om hur vården av multisjuka äldre kan förbättras. Vi identifierar och designar innovativa tjänster, baserade på datadrivna lösningar. Syftet är att förhindra återinskrivningar till avancerad sjukhusvård och minimera felbehandlingar.
Miljömässig hållbarhet är en brännande fråga över hela världen. Det här avhandlingsprojektet syftar till att designa och utvärdera en digital samarbetsplattform som kan förbättra den miljömässiga hållbarheten i Sri Lanka.
Detta forskningsprojekt kommer att förändra vården av psykisk ohälsa i Uganda. Vi utvecklar en digital lösning som underlättar vård och stöd, och hjälper människor med stora behov att komma i kontakt med experter. Lösningarna utgår från svenska system, men anpassas till lokala behov för att säkerställa att vården blir användarcentrerad och relevant i Uganda.
Det här avhandlingsprojektet handlar om distribuerad intelligens, sakernas internet och edge computing. Vi undersöker hur nätverksarkitekturer kan optimeras för att bli mer effektiva.
I det här projektet utforskar vi den växande datafieringen inom utbildningssektorn i Norden. Undersökningen konkretiseras i en workshopserie. Vi fokuserar på olika dimensioner av etik och värderingar som är inbäddade i sociotekniska föreställningar om utbildning och lärande.
AI-tekniker är kraftfulla och har stor disruptiv potential. Men tekniken medför också grundläggande etiska och juridiska utmaningar, inte minst inom högre utbildning. I detta projekt sammanför vi offentliga och privata utbildningsintressenter för att undersöka värderingar och etiska förhållningssätt i praktiken.
Detta forskningsprojekt dokumenterar resultat, huvudutmaningar och framgångar för det internationella utbildningsprogrammet ”ICT Regulation – Policy and Practice” och formulerar förslag till förbättringar. Vi analyserar dokumentation och rapporter från programdeltagare och kompletterar med en OECD/DAC Framework-utvärdering.
Medicinsk utrustning samlar in enorma mängder patientdata varje dag, på alla sjukhus runtom i världen. Tänk om den här typen av data kunde hjälpa till att förbättra diagnosverktygen? Det här avhandlingsprojektet utforskar hur medicinska data kan användas på ett säkert sätt.
Maskininlärning har utvecklats och införts inom en rad olika områden där kraven på noggrannhet och tolkningsbarhet är höga. Ändå brister tolkningsbarheten i många maskininlärningsmodeller. I det här avhandlingsprojektet undersöks hur algoritmerna kan förbättras.
The Fractal Enterprise Model (FEM) erbjuder ett nytt sätt att analysera företag. Modellen kartlägger tillgångar, processer och hur de hänger ihop. Det här avhandlingsprojektet undersöker hur FEM kan vara en väg till nya affärer och digital innovation.
Det här projektet undersöker hälsoinformationssystem i Somalia. Vi samlar information om vilka fungerande system som redan finns och identifierar stödbehov. Resultaten kommer att användas för att implementera ett enhetligt system för förbättrad mödra- och barnhälsovård.
Syftet med detta projekt är att möjliggöra den praktiska användningen av avidentifiering av klinisk text på svenska. Avidentifieringsverktyget HB Deid ska testas inte bara i laboratoriemiljö på Stockholms universitet, utan även på textbaserade patientdata från Region Stockholm.
INCIDENCE-projektet tacklar utmaningar inom den globala utbildningssektorn. De lösningar vi föreslår syftar till att ge både lärare och studenter ökad kunskap om säkerhet och cyberhygien, och stärka deras förmågor att hantera potentiella hot.
Det här avhandlingsprojektet studerar hur formella och informella strukturer påverkar IT-anpassningen i offentliga organisationer. Projektet undersöker också hur den organisatoriska smidigheten kan förbättras – en avgörande faktor för lyckad digital transformation.
Syftet med detta avhandlingsprojekt är att studera de IT-styrningsmekanismer som påverkar digital transformation i olika organisationer. Vi undersöker också hur IT-styrningen påverkar organisationers prestationer.
Hur kan tekniska lösningar hjälpa läkare att ställa bättre diagnoser, göra prognoser och uppskatta sannolikheten för olika utfall? I det här projektet använder vi maskininlärning och språkteknologi för att utveckla prediktionsmodeller för sepsis och covid-19.
Internet of Things (IoT, sakernas internet) möjliggör för maskiner att kommunicera direkt med andra maskiner, utan att involvera människor. Tekniken innebär stora möjligheter att göra saker snabbare och smartare. Men IoT väcker också frågor om säkerhet och integritet.
Pedagogiska AI-system kan ge människor värdefullt stöd vid inlärning och träning. Med sociala robotar kan AI-stödet göras ännu effektivare. Men robotarna behöver bli mer anpassningsbara för elevgrupper och individer med olika bakgrund.
Syftet med projektet är att inom domänen flygstridsträning utveckla och utvärdera vetenskaplig förankrade pedagogiska ansatser, metoder och verktyg för att systematiskt planera, utvärdera och följa upp träning och träningsresultat.
Tillgången till förnybara energikällor som vindkraft varierar över tid, och kan balanseras upp av den mer flexibla vattenkraften. I detta projekt använder vi spelteori för att undersöka hur strategiska vattenkraftsproducenter kan utnyttja denna hävstångseffekt på den nordiska energimarknaden.
Projektet syftar till att ta fram ett konkret och skalbart exempel på hur IoT (Internet of Things, sakernas internet) kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet – undervisning och lärande. Vi förser lärare med sensorer för att kartlägga hur de rör sig i klassrummen. Det ger viktig information om hur de interagerar med elever.
I det här avhandlingsprojektet utvecklas metoden KYKLOS. Syftet med projektet är att stödja förändringsarbetet i organisationer med ett modelleringsverktyg och metod.
I det här projektet studeras automatiserat beslutsfattande i socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd. Fokus riktas mot sådant som bifallsgrad, beslutsvariationer och följder för såväl biståndssökande som professionella.
Det finns en ökad trend att organisera ekonomiska och sociala utbyten med hjälp av onlineplattformar. Två exempel är transporttjänsten Uber och uthyrningstjänsten Airbnb. Detta forskningsprojekt fokuserar på ekonomiska möten kopplat till de nya plattformarna.
Fetma och övervikt är ett växande samhällsproblem som ofta startar i unga år. I dag är var femte sexåring som börjar skolan i Sverige överviktig, och det kan leda till hälsoproblem längre fram i livet. Projektet ska åstadkomma en systemförändring för att förebygga fetma.
Inom en snar framtid behöver vi inte äga egna bilar eller cyklar. I stället köper och konsumerar vi personlig transport som en tjänst. Hur förändrar det samhället? PriMaaS är ett projekt om att utveckla MaaS-konceptet, det vill säga mobilitet som tjänst.
Färre olyckor på vägen, och färre driftstopp. Det är det förväntade resultatet av detta forskningsprojekt som använder data från lastbilar för att utveckla nya maskininlärningsmodeller. Modellerna kommer att berätta för oss när underhåll behövs – innan fordonen går sönder.
Digitala affärsekosystem involverar en rad olika aktörer, och kan vara svåra att hantera. Det här avhandlingsprojektet utforskar hur digitala affärsekosystem kan ledas, kvalitetssäkras och bli mer resilienta.
Forskningsprojekt inom DDLS och WASP-HS som syftar till att utröna hur implementering av AI kan främjas inom hälso- och sjukvården, samt vilka etiska och juridiska aspekter en sådan implementering bör ta hänsyn till.
Vilka lagar och regler påverkar hur nya system för sophantering kan utformas? Temat utforskas i det här forskningsprojektet. Målet är att öka förståelsen för hur miljömässig hållbarhet, regelverk och digital innovation hänger ihop.
Hur kan vi skapa mer hållbara maskininlärningsmodeller? I det här projektet undersöker vi nästa generations distribuerade AI- och maskininlärnings-algoritmer i komplexa nätverk.
Användningen av så kallad Robotic Process Automation ökar inom offentlig sektor. Syftet är att förbättra kvaliteten och effektiviteten hos offentliga tjänster. Detta avhandlingsprojekt studerar hur adoptionsprocessen ser ut.
Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka juridisk informationssökning, rättsinformation som koncept inom rättskälleläran och arbetsmetoder av jurister.
Coronapandemin har lett till stora förändringar på många områden, även inom universitetsvärlden. Det här projektet utvärderar Insperas digitala tentamensportal och studerar hur den kan öka rättssäkerheten för tentamina på distans.
Projektet syftar till att ta fram ett system för automatisk generering av flervalsfrågor för att bedöma läsförståelse i svenska som andraspråk. Vi kommer att utvärdera tekniken, det vill säga hur pass välfungerande frågor, svar och distraktorer är, tillsammans med verksamma sfi-lärare.
Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) har skapat debatt: Kommer AI-baserad teknik att ersätta mänskliga förmågor? Detta projekt utforskar hur AI-verktyg kan användas som konstruktiva resurser i programmering och interaktionsdesign. Vi utgår från ett samskapande perspektiv mellan människa och maskin.
Syftet med det här projektet är att studera socioemotionell perception och igenkänning hos enskilda personer med hjälp av precision neuroimaging och AI.
Detta projekt utforskar språkliga och institutionella dynamiker på flerspråkiga arbetsplatser och undersöker interaktionspraktiker och identitetskonstruktion. Med hjälp av ljud/video-data fokuserar det på backstage-talk, ledarskap och socio-tekniska metoder i chef-anställda möten, och använder EMCA, MCA och socio-tekniska metoder.
Detta projekt handlar om att utveckla och studera möjligheterna med virtuella fall för lärande, träning och examination. De virtuella fallen kan användas inom olika utbildningsområden, exempelvis medicin, omvårdnad, psykiatri, psykologi, lärarutbildning, specialpedagogik, juridik och socialt arbete.
Många digitala applikationer använder maskininlärningsalgoritmer för att förbättra sina resultat. Det här projektet undersöker hur algoritmerna kan bli bättre på att förstå mänskligt beteende i VR-miljöer.
Vad händer när din vän också blir din kund? I dag fungerar sociala medier ofta som affärsplattformar. Det här projektet utforskar hur tillit byggs, och hur den påverkar sociala och kommersiella beteenden.
Autism är en vanlig neuropsykologisk funktionsnedsättning som medför stora problem för många människor. Syftet med projektet är att underlätta för personer med autism att klara vardagliga uppgifter. Tillsammans med personer som deltar i daglig verksamhet utvecklar vi en stödjande app.
Avhandlingsprojekt vars övergripande syfte är att undersöka hur lagen bör balansera intressen inom ramen för videobaserad AAL-teknik. Projektet är en del av Maria Skłodowska-Curie Actions Innovative Training Network, "visuAAL".
Detta projekt fokuserar på att utbilda och träna personal och studenter inom hälso- och sjukvården för att upptäcka och hantera våld i nära relationer.
Utvecklingen inom AI påverkar oss på många sätt, även inom högre utbildning. Det här projektet ingår i det nationella WASP-ED-programmet som syftar till att höja förmågan och kapaciteten inom AI i Sverige.
I det här projektet studerar vi digitala lösningar för en patientcentrerad journalhantering. Vi jämför e-hälsotjänster i Brasilien med liknande lösningar i Sverige och övriga Europa.
Skrivtolkning för personer med hörselnedsättning sker idag genom skrivande på tangentbord. Projektet syftar till att öka produktionen och därmed tillgängligheten genom att utveckla talteknologi för s.k. återtalare, dvs. personer som talar in det som just sagts, och gör det på ett speciellt sätt för att underlätta konvertering till text.
Clinical Text Mining Group är en kreativ forskargrupp bestående av datavetare, ingenjörer, språkteknologer och läkare. Vi forskar inom artificiell intelligens, språkteknologi och hälsoinformatik.
Gruppen fokuserar på grundforskning inom data science såväl som på tillämpningsområden där data science kan ge insikter för beslutsfattande. Vi formulerar nya problem och utvecklar algoritmiska metoder och metodologiska arbetsflöden för att uppnå skalbara lösningar.
Tekniska framsteg har medfört att både människor och saker är mer uppkopplade och kan utbyta information med varandra. Vår forskning fokuserar på hur vi kan delta i verkliga och virtuella samhällen, med bäring på områden som kultur, transport, intelligenta fordon och e-hälsa.
Organisationer över hela världen strävar efter att prestera bättre och vinna konkurrensfördelar genom att utnyttja digital teknik och IT-lösningar. IT Management and Governance-gruppen studerar hur man hanterar och styr IT och digitala investeringar för att stödja digital transformation.
Interfler är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. I gruppen samlas forskare med intresse för interaktion och flerspråkighet i vardagsliv och olika verksamheter, som utbildning och yrkesliv.
Gruppen forskar om hur datadrivna metoder (learning analytics) kan användas för att förstå och förstärka utbildning. Vi studerar också tillämpningar av AI-teknologi i utbildningssammanhang.
Forskargruppen STIR består av en blandning av teknologer och samhällsvetare. Vi forskar och bygger nya digitala teknologier tillsammans. Vårt arbete ryms inom forskningsämnet människa–datorinteraktion.