Detta projekt undersöker hur folkrätten har hanterat de utmaningar som digitaliseringen innebär, och hur dessa utmaningar har ifrågasatt grundläggande antaganden inom internationell rätt. Fokus ligger på hur olika stater har argumenterat i frågor relaterade till digitalisering, där många tidigare avgjorda frågor har blivit aktuella igen på grund av att digitala fenomen som data, kod, elektronisk överföring och cyberspace inte enkelt passar in i de etablerade rättsliga kategorierna. Digitaliseringen har också lett till att kontroverser, som t.ex. lagligheten av spionage, blivit ännu mer centrala.

Eftersom de geopolitiska förhållandena har gjort det svårt att enas om viktiga frågor, har diskussionerna ofta kretsat kring tolkningen av befintliga rättsregler och deras tillämpning. Projektet syftar till att gå bortom de ytliga juridiska argumenten och undersöka de grundläggande antaganden om både digitala fenomen och folkrättens principer som ligger till grund för dessa argument. För att belysa dessa frågor kommer projektet att analysera fem specifika debatter: territoriell suveränitet (spionage, hackerattacker etc.), gränsen mellan krig och fred, informationsinsamling genom mellanhänder (som molnleverantörer), skydd av civila data i krig och handel med data.