Vetenskapsrådet har beviljat bidrag till programmet som syftar till att förbättra förståelsen för bland annat mönster av etnisk, socioekonomisk och demografisk segregation över tid, med hänsyn till både mikro- och makrosegregation.
Tim Holappa, jur.dr i offentlig rätt vid Stockholms universitet, analyserar i sin avhandling ”Rätten till bostad i det sociala skyddsnätet” det allmännas ansvar att förverkliga rätten till bostad för enskilda som inte kan ordna en bostad på egen hand.
Digital teknik som gör det lätt för företag, individer och volontärer att nå varandra spelar en avgörande roll för framgången för dagens frivilligorganisationer. Det visar en ny avhandling i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet, där arbete för minskat matsvinn står i fokus.
Hur skiljer sig kvinnors entreprenörskap från mäns? Och hur fungerar entreprenörskap inom välfärdssektorn? Det är ett par frågor i fokus för Karin Berglunds forskning.
Vad har vår monarki för olika samhälleliga betydelser? Den 10 september belyser forskare vid Stockholms universitet och skådespelare vid Dramaten denna fråga i en föreställning på Cirkus.
Kung Carl XVI Gustaf har suttit på tronen i 50 år. Jubiléet uppmärksammades den 10 september då forskare vid Stockholms universitet tillsammans med skådespelare från Dramaten belyste olika aspekter av forskning om monarkin i en föreställning på Cirkus i Stockholm.
Regeringen har förordnat Axel Holmgren, jur.dr. i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare. Syftet med utredningen är att vända brottsutvecklingen i samhället genom att barn och unga ska mötas av tidiga insatser och reaktioner.
På AKPA, som är SOFIs utbildningsenhet, bedrivs kurser på grundnivå i arbetsmarknadsekonomi. Tisdagen den 2 maj anordnar AKPA en alumnträff där tidigare studenter berättar om sina karriärvägar.
Centrumet för Kanadastudier var inbjudet den 13 september för att fira 80-års jubileum av diplomatiska relationer mellan Kanada och Sverige på Kanadas ambassad.
Att gå till skolan. Det har barn gjort sedan den allmänna folkskolan infördes i Sverige på 1840-talet. Men vilken roll spelade skolvägen i barns liv? Hur såg den ut och hur långt gick barnen?
Vad sades under valet 2022? Och hur sades det? Det är frågor som Gunilla Almström Persson, universitetslektor i svenska och retorik vid institutionen för svenska och flerspråkighet, vill besvara. Tillsammans med en språkvetarkollega ger hon nu ut en e-bok om språkbruket i det svenska riksdagsvalet 2022 – exakt ett år efter att valet ägde rum.
Carina Carlhed Ydhag är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Kan diskriminering vara rättfärdigat om det sker i syfte att uppnå ett samhälleligt mål? Den frågan ställer sig Viktor Elm-Schulin i en nyutgiven avhandling.
Den 11 september 1973 störtades den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende av den chilenska militären, under ledning av Augusto Pinochet. Efter militärkuppen följde 17 år av militärdiktatur då tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades eller försvann. Tragedin är fortfarande ett öppet sår för det chilenska folket, och än idag är berättelsen om händelserna polariserad, menar forskarna Andrés Rivarola Puntigliano och Paulina de los Reyes.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Andrés Rivarola (NILAS) deltar i panelsamtal med Anna Sundström (generalsekreterare Olof Palmes internationella center) och Pierre Schori (fd. minister, diplomat och politiker) om vad militärkuppen innebar för Chile, Latinamerika och hela världen, samt vad som behöver göras för att få ett mer demokratiskt och jämlikt Chile
Anna Linderoth har skrivit en avhandling om arbetsmarknadens könsskillnader, där hon behandlar frågor om arbetsvillkor, föräldraledighet och preferenser i mansdominerade yrken.
I dagarna har 50 antagna bland totalt närmare 550 sökande startat kursen ”En introduktion till Nato” – den enda högskolekursen om Nato som ges i Sverige.
Jens Wikström har skrivit en avhandling om hälsoekonomi och socialförsäkringsekonomi, där han undersöker vårdkonsumtion, subventionerade avgifter och regler för sjukpenning.
Den här kursen är för dig som är intresserad av sambandet mellan språk och propaganda och vill lära dig mer om politiskt språkbruk i Tyskland 1933-1989.
Institutionen för folkhälsovetenskap utlyser en ledig tjänst som postdoktor i folkhälsovetenskap till ett forskningsprojekt om förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige. Sista ansökningsdag är 2023-09-08.
Enligt Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert och journalistiklärare vid Stockholms universitet, borde UD aldrig ha fördömt koranbränningen som ägde rum den 28 juni i Stockholm.
– Det här är saker som en svensk regering inte ska ha åsikter om, sade han till DN på måndagen.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
Sveriges utsatta områden lider av en "permanent" utsatthet som påverkar barns livschanser negativt. Det visar en rapport som nyligen presenterades på SVT Forum av Susan Niknami, forskare vid SOFI.
Den 2-3 juni 2023 anordnade Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet tillsammans med den internationella tidskriften The Theory and Practice of Legislation konferensen ”Legislation and legislatures in war and recovery”, som samlade deltagare från hela världen online och på plats i Stockholm.
Spetsforskning inom hälsodata från svenska universitet, regioner, innovationsmiljöer och forskningsinstitut från hela Sverige, bland andra Stockholms universitet, lanseras nu i den digitala tjänstekatalogen Health Data Sweden (HDS).
Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet, CeMoF, inrättades 2021 på Stockholms universitet. Syftet är att stärka kompetensen inom forskningsområdet som rör frågor som inflation, finanskriser och finansiell stabilitet. Nyligen har centret utvärderat Riksbankens penningpolitik.
Den senaste tiden har det varit massiv mediebevakning av gängrelaterad kriminalitet i ”utsatta områden” i Sverige. Politiker har skyllt på den illegala droghandeln utan att ifrågasätta landets narkotikapolitik. Forskarna Mats Ekendahl, Josefin Månsson och Patrik Karlsson har analyserat hur cannabis beskrivs och ges mening i svenska tidningsartiklar som nämner både organiserad brottslighet och cannabis.
Vad spelar religion och ursprungsregion för roll när det gäller barnafödande? En ny avhandling i demografi visar att ursprungsregionen har större betydelse än religion både när det gäller ideal för antal barn, intentioner och antal barn, i kontrast till tidigare forskning.
Både akademin och medborgare vill att kunskap i högre grad ska nå samhället, men tid, resurser och de meriterande systemen sätter käppar i hjulet. Hur främjas samverkan mellan kunskapsbärarna och beslutfattarna?
Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar efter andra världskriget – och människors arbetsliv beskrivs ofta ha blivit mycket mer komplexa. Men förändringstakten har inte ökat på senare tid. Det visar en ny studie från SOFI, publicerad i European Societies.
Hur använder det svenska kungahuset sociala medier för att kommunicera med allmänheten? Medieforskaren Kristina Widestedt forskar om samspelet mellan kungahuset, allmänheten och medierna.
Skatteverket och 1177 Vårdguiden är två exempel på lyckad digital transformation. Men faktum är att de flesta försöken misslyckas – särskilt inom offentlig sektor. Vad beror det på?
Chakad Ojani har tilldelats en plats i Pro Futura-programmet för särskilt lovande unga forskare. Under de kommande fem åren kommer han att jobba med projektet Oceans in the sky som handlar om dimfångst i Peru.
Hatescan – en maskininlärningsmodell som känner igen toxiskt språk på svenska – är ett av de mest intressanta forskningsprojekten i Sverige just nu. Det anser i alla fall Iva, som uppmärksammar projektet på den så kallade 100-listan.
”Stora språkmodeller är ett hett tema just nu”, konstaterade Thomas Vakili under sitt licentiatseminarium – som kretsade kring just språkmodeller och stora datamängder.
Stödet för partier som är med och beslutar om nedläggningar av skolor på landsbygden minskar drastiskt i valdistrikt där skolorna ligger. Särskilt gäller detta för Socialdemokraterna som straffas hårdare av väljarna än Moderaterna. Det visar en ny studie i sociologi från Stockholms universitet.
Ideella verksamheters stöd, och anonymiteten de erbjuder, spelar en viktig roll för unga i våldsamma relationer. Det menar Sibel Korkmaz, en av forskarna bakom en ny rapport om våld i ungas partnerrelationer.
Nu släpps årets upplaga av Bildningsboxen, ett samarbete mellan bildningsmagasinet Anekdot och bokförlaget Norstedts med syftet att sprida folkbildande essäer till en bred allmänhet.
Janne Flyghed beskriver motståndsstrategier som är mindre förödande än krig för människorna, men som å andra sidan kan utgöra ett större hot mot staterna, i Arbetaren.
Ny teknik kan inte lösa alla problem kopplade till energiförsörjning. För en hållbar utveckling måste vi också ändra vår livsstil. Budskapet från professor Afzal Siddiqui var glasklart och levererades till EU-parlamentariker under en konferens i Stockholm.
En ny studie från Stockholms universitet har upptäckt ett samband mellan det yngsta barnets ålder och föräldrarnas risk att dö. Slutsatsen är att svenska småbarnsföräldrar har betydligt lägre risk att dö jämfört med föräldrar, i samma ålder, som har äldre barn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genus.
Drar du dig för att uttrycka din åsikt i samhällsdebatten, för att du vet att du riskerar att utsättas för hot och hat? En ny forskarantologi beskriver utmaningar och möjligheter kopplade till bland annat toxiskt språk på nätet. DSV-forskaren Lisa Kaati bidrar med två kapitel.
Stockholms universitet har utsett Jim Albrecht och Susan Vroman till hedersdoktorer 2023. Båda är verksamma som professorer i nationalekonomi vid Georgetown University och har sedan tio år ett nära samarbete med Peter Skogman Thoursie, professor på Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Sedan EU:s fiskeripolitik reformerades på 2010-talet har tre av de sju fiskbestånden i Östersjön kollapsat och oroande tecken finns för ytterligare två. Östersjöcentrums forskare och omvärldsanalytiker deltog nyligen i en hearing i EU-parlamentet i Bryssel för att förklara varför politikerna bör vara mer restriktiva när det gäller fiskekvoterna.
– Du är den professor vid IMS som överlägset mest har uppfyllt den här tredje uppgiften att samverka med det omgivande samhället - i det här fallet då genom mediemedverkan, sade Kristina Widestedt, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för mediestudier, under avtackningen av Ester Pollack, professor emerita i journalistik, på fredagseftermiddagen.
Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar och epidemier – listan över akuta gränsöverskridande problem är lång. Internationella organisationer som FN, IMF och WHO har skapats och utvecklats för att hantera gemensamma utmaningar, men har de egentligen vad som krävs?
Nordisk socialrättslig tidskrift (NST) ges ut sedan år 2010 och är knuten till Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. I tidskriften behandlas ämnen inom den nordiska socialrätten.
Dagens uppmärksamhet kring folkräkningar som brottsbekämpande metod utgör ett tydligt trendbrott och riskerar att skada allmänhetens förtroende för svenska myndigheter. För att vidareutveckla svensk befolkningsstatistik krävs saklighet i debatten. Det skriver demograferna Andrea Monti, Gunnar Andersson, Glenn Sandström och Sofi Ohlsson-Wijk i en debattartikel i SvD.
Riksdagen vill genomföra en ny folkräkning, men vad säger forskningen? En folkräkning genom ”uppsökande verksamhet” i form av dörrknackning är varken ett realistiskt eller effektivt alternativ, enligt en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) skriven av Gunnar Andersson, Andrea Monti och Martin Kolk på Stockholms universitets demografiska avdelning.
Den 25 april delar Suicide Zero för nionde året i rad ut journalistikutmärkelsen Våga berätta-priset och du är välkommen att närvara antingen fysiskt eller digitalt i årets ceremoni som äger rum vid JMK, Stockholms universitet. Frida Boisen, 2021 års pristagare och journalist leder prisutdelningen. Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero, Michael Westerlund, forskare vid Stockholms universitet och Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, samt vinnarna av Våga berätta-priset 2023 medverkar i panelen. Dessutom deltar professor Thomas Niederkrotenthaler, Medical University Vienna, via länk.
Regeringen vill göra det svårare att ändra grundlagen, i syfte att skydda demokratin. Men många bestämmelser i grundlagen berör inte demokratin och behöver inte bli svårare att ändra, skriver professor Ludvig Beckman.
- Wow! Oj, jag tror att vi alla är lite chockade. Vi vill tacka Aftonbladet som tog oss under sina vingar; Jonathan Jeppsson (red. anm. nyhets- och grävchef), Erik Palm på JMK, och alla som har varit med i artiklarna, sade studenten och reportern Emilia Lindell när hon tillsammans med Emma Rosdahl och Nadya Abbasi, Stockholms universitet, på lördagskvällen tog emot Studentspaden under Guldspadegalan i Karlstad.
Nihad Bunar, professor vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, föreläser 20 april på Internationella vetenskapsfestivalen Göteborg om hur unga kan lära sig att bli demokratiska medborgare och hur skolan kan arbeta för det.
Vetenskapsrådet har beviljat medel för ett nytt tvärvetenskapligt projekt som ska kommunicera forskningsresultat om migration genom bland annat dramatiserade ljuddraman. Syftet är att nå ut till grupper som vanligtvis inte nås av forskningsresultaten – unga i miljonprogramsområden.
Du är 15 år gammal och kan inte längre bo med din familj. Var kommer du bli placerad? Får du gå kvar i samma skola? Och hur blir det med fotbollsträningarna? Ny forskning visar hur unga kan bli mer delaktiga i beslut som rör deras liv.
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap: Ett svar på frågan om det är försvarligt med tillfälliga inskränkningar av demokratin förutsätter att vi är överens om vad ”demokrati” betyder.
Utökandet av privata pensionssystem antas ofta öka inkomstojämlikheten bland pensionärer. Men ojämlikheten har inte ökat i de länder där andelen privata pensioner vuxit mest. Det visar en ny avhandling i sociologi vid SOFI och Sociologiska institutionen.
Välfärdssamhället har många fördelar när det kommer till att främja god folkhälsa. Fler anställda inom sjukvården och en hög sjukersättning kan exempelvis minska dödligheten i kroniska sjukdomar, så som stroke.
Forskning ska inte ses som enskilda sanningar, utan som ett ständigt pågående samtal och en pusselbit som bidrar till helheten. Värdet ligger i den komplicerade kompletta bilden, menar Martin Hällsten, professor i sociologi.
Mikaela Sundberg, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit en ny bok baserad på hennes studie om sociala relationer i franska kloster. Att studera sociala relationer i slutna organisationer är spännande då de ofta står i sådan skarp kontrast till dagens individualistiska ideal, menar hon.
Den 22 mars arrangerade Svenska Akademien en konferens om dagens hot mot yttrandefrihet och demokrati med talare som Arundhati Roy, Timothy Snyder och Sofi Oksanen. Filosofiprofessor Åsa Wikforss var en av arrangörerna och temat knyter att till ett stort forskningsprojekt hon leder.
Laure Doctrinal, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen, försvarar sin avhandling "Old and Unequal?: An Institutional Analysis of Pension Systems' Driving Forces and Outcomes in Affluent OECD Countries"
FN:s klimatpanel IPCC ger med jämna mellanrum ut en rapport som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar. Arbetet görs med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter från hela världen. Thorsten Mauritsen, klimatforskare vid Stockholms universitet, är en av de forskare som arbetat med tidigare rapporter.
Skillnaden mellan låg- och högutbildades hälsa är mindre där det finns en stark primärvård. Det visar Maria Forslunds avhandling i sociologi, “From the cradle to the grave – in sickness and in health? The welfare state and health outcomes”, från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Maria Forslund, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen, försvarar sin avhandling "From the cradle to the grave - in sickness and in health?: The welfare state and health outcomes"
Susanna Areschoug är aktuell med en doktorsavhandling om ungdomar på landsbygden; "I den moraliska periferin: Ungdomskultur, värden och politisk subjektivitet i rurala rumsligheter."
Kung Carl XVI Gustafs ledarskap bekräftar den centrala ledarskapsideologin i det marknadsliberala samhället och det är framför allt näringslivets eliter som kungen socialt upphöjer. Det hävdar ekonomiprofessor Mikael Holmqvist i en ny bok.
Vilka barn påverkas mer än andra av föräldrars separation och vilka klarar sig bättre? En ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet visar att barn till separerade som lever i växelvis boende mår ungefär lika bra som barn till föräldrar som inte har separerat.
Eva-Lisa Palmtag, doktorand i sociologi, försvarar sin avhandling "Breaking down break-ups. Studies on the heterogeneity in (adult) children’s outcomes following a parental separation”.
Uppretade folkmassor lyckades i slutet av februari 1848 med konststycket att omkullkasta den franska monarkin. Vad var det som hände under det så kallade revolutionsåret 1848 egentligen? Bildningspodden gästas av idéhistorikern John Björkman i veckans avsnitt.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Sebastian Sirén, doktorand i sociologi, försvarar sin avhandling “Social Policy in Development Contexts: Drivers, Mechanisms and Outcomes” Keywords: Social policy, social protection, political economy, welfare state, comparative politics, causal mechanisms, development, poverty, inequality, inclusive growth, partisan politics, sustainable development goals, global studies
Sociologiska institutionen fick en förfrågan från Pensionsmyndigheten att göra en rapport om pensionärer som besöker matutdelningar. Ghita Flinckman och Diana Aban tackade ja till att skriva om ämnet i sin C-uppsats. De är glada och stolta att ha fått vara med och bidra till samhället och forska ”på riktigt”.
För att snabbare minska barnfattigdomen i låg- och medelinkomstländer krävs inte bara ekonomisk tillväxt utan även sociala reformer och utbyggda välfärdssystem. Och den relativa fattigdomen – en ekonomisk standard som ligger väsentligt under den generella levnadsnivån i ett land – minskar inte av enbart ekonomisk tillväxt, den måste kombineras med en mer utbyggd välfärdspolitik. Det visar en ny avhandling i sociologi från Institutet för social forskning (SOFI).
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
Skolelever världen över har förlorat ett tredjedels skolår i inlärning under coronapandemin. Men i Sverige, där grundskolan inte stängde, presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter, visar en ny forskningsöversikt.
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
Den 14 februari bjuder Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) in till seminarium på Kulturhuset i Stockholm för presentation och diskussion av Professor Göran Sundströms nya bok Brutet förvaltningskontrakt. Metastyrning av svensk biståndsförvaltning (Studentlitteratur, 2022).
Ett nytt forskningsprojekt ska bidra med fördjupad kunskap brottspreventiva initiativ riktade mot skolan. Julia Sandahl, forskare och projektledare, berättar mer.
Föräldrar som adopterat ett barn fördelar föräldraledigheten på ungefär samma sätt som familjer som har ett biologiskt barn. En ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) som jämför adoptivföräldrar med biologiska föräldrar visar att längden och tidpunkten för föräldraledigheten inte kan förklaras av om mamman fött barnet eller inte.
Domarnämnden har förordnat jur.dr Åsa Örnberg, universitetslektor i offentlig rätt, som särskild ledamot i mål om laglighetsprövning vid Förvaltningsrätten i Stockholm fr.o.m. den 1 januari 2023.
Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publicerats i The Lancet Public Health.
Den femåriga pojkens tragiska död bör ligga till grund för en diskussion inte enbart om enskilda anställdas ansvar – utan även om vilket ansvar staten och ägare av privata företag har för HVB-vården.
Den 4 december sköts en 25-årig man ihjäl i Södertälje. Det var den sjunde dödsskjutningen i kommunen och den 60:e i Sverige från årsskiftet fram till idag. För en månad sedan besökte DN-praktikanten och JMK-studenten Janett Khador, 21, två skolor i sin hemstad för att få barnens perspektiv på det dödliga skjutvapenvåldet.
En rad forskare vid Stockholms universitet har i Dagens Nyheter skrivit en debattartikel där de visar på problem med Tidöavtalet. Bland annat anges i detta avtal att fler barn ska tvångsomhändertas och ungdomsfängelser ska inrättas. Regeringen vill även utreda en sänkning av straffmyndighetsåldern.
Single-parent incomes are less likely to reach above the poverty thresholds in societies with a large share of dual-earner households. But this pattern only appears in countries with low public expenditures on childcare and income-transfer policies. These are the findings of a new study from the Swedish Institute for Social Research (SOFI), recently published in a special issue of the scientific journal ANNALS of the American Academy of Political and Social Science.
Efter en separation ökar risken för att kvinnor behöver försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Ibland hävdas att stora åldersskillnader i relationer missgynnar kvinnor ekonomiskt efter en separation. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att risken att behöva ekonomiskt stöd inte är större för kvinnor som har en betydligt äldre ex-partner, än för kvinnor med en jämnårig eller yngre man. Däremot är risken att separera högre för par med stora åldersskillnader.
Höga ambitioner, stark framtidstro, god hälsa och en allt bättre ekonomi. Integrationen bland unga med utländsk bakgrund ser ljus ut inom flera områden, men inom andra är det längre kvar att gå. Det visar en stor kartläggning av integrationen bland unga i Sverige.
Säg mig vem som är din granne så ska jag säga dig vem du är – och kanske även hur ditt liv kan forma sig, om du är ung. Så skulle man kunna sammanfatta forskningsprogrammet om boendesegregation och människors livsval som flera av universitetets forskare inom kulturgeografi och demografi arbetar med.
Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet fick i uppdrag att komma med remissvar till ”Arbetsförmedlingens förslag till föreskrifter om uppgiftsskyldighet för leverantörer och konsekvensutredning” (Af-2022/0072 1172) och docent Jon Nyhlén, lektor Martin Qvist samt professor Göran Sundström har författat svaret.
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
Kan en bättre förståelse för hur familjer agerar leda till bättre socialpolitik och bättre välfärdsstater? Det är förhoppningen i ett nytt stort forskningsprojekt i sex europeiska länder, koordinerat av sociologen Rense Nieuwenhuis vid Stockholms universitet.
Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet fick i uppdrag att yttra sig
över betänkandet ”Vår demokrati – värd att värna varje dag” (SOU 2022:28, Vol. 1) och Professor Hans Agné och Professor Göran Sundström har författat yttrandet
Sweden has, in just a couple of decades, become a multi-ethnic society. Among young people today, building the Sweden of the future, more than one in four has a foreign background. In the book Integration among young people (in Swedish) the sociologists Carina Mood, Jan O. Jonsson and Georg Treuter have followed over 5,000 young people through their teenage years to early adulthood and had them describe their lives and living conditions in terms of school, leisure time, attitudes, visions of the future and much more .
Sverige har, på bara ett par tre decennier, blivit ett multietniskt samhälle. Bland unga idag, som bygger framtidens Sverige, har mer än var fjärde utländsk bakgrund. I boken Integration bland unga har sociologiforskarna Carina Mood, Jan o. Jonsson och Georg Treuter följt över 5 000 unga genom deras tonårsperiod till det tidiga vuxenlivet och låtit dem beskriva sina liv och levnadsvillkor i termer av skola, fritid, attityder, framtidsvisioner och mycket annat.
Två projekt vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet har beviljats nya medel från Vetenskapsrådet i den årliga utlysningen för humaniora och samhällsvetenskap.
Sociala robotar, yrkesutbildning, arbetsmarknad och integration samt unga migranters möjligheter till utbildning. Vetenskapsrådet har beviljat bidrag till tre nya forskningsprojekt vid institutionen för pedagogik och didaktik. Projekten beskrivs kort nedan.
Fokus på föreningsteknik snarare än på att lära ut demokratiska principer i föreningars demokratilärande, menar forskaren Niklas Hill i en ny avhandling.
Hur går det till när militärtolkar är med vid förhör eller tolkar utfrågningar i konfliktzoner som till exempel Afghanistan eller Mali? Kan de och ska de avslöja om de uppfattar det som att den utfrågade döljer något? Eller håller sig tolken neutral – och hur gör man det? Hör Morgon i P4 Uppland samtala med Magnus Dahnberg, före detta chef vid Försvarets tolkskola, nu tolklärare och ställföreträdande föreståndare vid Tolk- och översättarinstutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
I december arrangeras den internationella kongressen "¿Otro maldito congreso sobre la memoria?" i Buenos Aires, Argentina.
Kongressen finansieras bland annat av Spanska fonden och Litteraturvetenskap som ledande forskningsområde
Landet styrs nu av en politik som utgår ifrån Tidöavtalet. Ett avtal undertecknat på ett slott av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vad kommer avtalet innebära i praktiken? Janne Flyghed har gått igenom avtalets mest omfattande kategorier: kriminalitet och migration.
Det blev Guld till Bildningsboxen vid prisutdelningen av Svenska Designpriset i kategorin Redaktionellt/Bok. Formgivare för bildningspodden är Fredrik Andersson och illustratör Anna-Maria Hällgren.
Boken utforskar samhälleligt motstånd mot tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och ger exempel på utanförskap i en tid då målsättningen är inkludering.
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen av muntliga och skriftliga språkfärdigheter verkar dessutom ha ökat över tid, även i lågkvalificerade yrken.
Nostalgisk retorik används av partier och politiska rörelser till både höger och vänster, men det finns skillnader i vilket förflutet de väljer att se tillbaka till. Forskning från Göteborgs och Stockholms universitet visar att etnicitet och idéer om en homogen befolkning står i centrum när högerpopulister och radikalhöger idealiserar det förflutna.
The book "200 Years of Peace" studies Sweden's two centuries of peace from fresh societal, political and military perspectives. It is the outcome of the Blix Centre's first ever workshop held in April 2020.
I boken "200 Years of Peace" analyseras den långa svenska freden ur både samhälleliga och politiskt-militära perspektiv. Boken är resultatet av centrumets första workshop någonsin som hölls digitalt i början av pandemin i april 2020.
Forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) anordnar The Stockholm Health Day, en workshop på temat barn och hälsa. Workshopen syftar till att samla forskare för att lägga grunden för ett nätverk inom hälsoekonomi.
Änkor och änklingar löper en högre risk att dö i förtid, jämfört med personer i samma ålder som har sin partner kvar i livet, något som visats i tidigare studier. Men enligt en ny avhandling från Stockholms universitet ser det olika ut för män och kvinnor: överdödligheten är högre bland änklingar i grupper med högre socioekonomisk status jämfört med andra änklingar. För änkor är det omvänt – där är överdödligheten högre bland dem som har det sämre ställt.
Samboende kvinnor och män som anser att det är mer seriöst att gifta sig än att vara sambo gifter sig i högre utsträckning. Även de som är mer nöjda med fördelningen av hushållsarbetet i relationen är mer benägna att gifta sig. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskarna analyserat svaren i en svensk enkätstudie om attityder kring relationer, jämställdhet och giftermål bland heterosexuella sambos och sedan följt upp personerna.
Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? I en ny studie från Stockholms universitet har forskarna undersökt befolkningsdata mer än hundra år bakåt i tiden för att ta reda på varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.
I en ny studie från bland annat Stockholms universitet har forskarna tittat på hur klassbakgrund påverkar amerikanska barns skärmtid idag. Barn och unga i åldern 9-13 år från olika sociala klasser i USA spenderar idag i genomsnitt ungefär lika många timmar framför en skärm. Däremot finns en klasskillnad i hur barnen tillbringar sin skärmtid, samt föräldrars regler kring skärmanvändandet.
Kollektivavtalad föräldralön utgör en betydande del av ersättningen, speciellt hos de med inkomst över taket i föräldrapenningen, och det är också dessa pappor som ökar sitt uttag mest.
FILM OM FORSKNING. Många uppfattar fattigdom som en fråga om materiell nöd, att inte ha tak över huvudet eller att inte ha mat för dagen. Men i Sverige i dag är materiell nöd extremt ovanlig. Det visar den årliga Levnadsnivåundersökningen.
Vad du tjänar ett visst år säger mer om hur din livsinkomst kommer att utvecklas än vad din sociala klass gör. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet som publicerats i tidskriften European Sociological Review.
Anna Kahlmeter försvarar sin avhandling i sociologi “Stressful life events and risks for social exclusion in the youth-to-adulthood transition – Findings from Swedish longitudinal data”.
Våren 2022 på kursen Nyhetsjournalistik termin 2 inom Journalistprogrammet på Stockholms universitet skrev studenter artiklar som också publicerades av Nyhetsbyrån Järva som institutionen för mediestudier samarbetade med inom utbildningen.
Efter att en andra månad av föräldraledighet öronmärktes ökade pappors föräldraledighet under barnets två första år mer om papporna dessutom påverkades av reformen indirekt, via sina kollegor. Det visar en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) som studerat de två första stegen av pappamånadernas införande och hur kollegors uttag av föräldradagar kan ha påverkat pappor att ta ut sin föräldraledighet.
När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom den här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
Malin Tallås Ahlzén, doktorand i nationalekonomi vid SOFI och Nationalekonomiska institutionen, försvarar sin avhandling “Essays in Swedish Family Policy”.
Den 13 september välkomnade journalistikprogrammet ett internationellt studiebesök med 45 deltagare från fem afrikanska länder: Tanzania, Uganda, Kenya, Zambia och Zimbabwe.
2016 gick startskottet för ett unikt forskningsprojekt om kulturjournalistik. Nu presenterar medieforskarna Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert slutresultaten av projektet "Kulturjournalistikens världar" i en ny bok med samma namn.
I valrörelsen var det stora problemet inte att klimatfrågan inte lyftes utan snarare hur debatten kom att ramas in. Det hävdar miljö- och klimatpolitikforskaren Matilda Miljand.
Vad präglade retoriken i årets valrörelse? Det har språk- och retorikforskaren Gunilla Almström Persson studerat. Bland partiledarna anser hon att Magdalena Andersson och Johan Pehrson utmärker sig retoriskt.
Detroit är industristaden som gick från succé till katastrof på mindre än 100 år. 2013 gick staden i konkurs. Genom stadsplanering försöker nu staden vända utvecklingen för att locka vita högutbildade unga att flytta in. En strategi som lett till stark ekonomisk utveckling men också cementerad segregation och motsättningar.
Opinionsmätningarna lyckades överraskande bra fånga valresultatet. Men samtidigt vållade de dagliga mätningarna en extra osäkerhet eftersom de bygger på snabba svar. Detta enligt Dan Hedlin, professor i statistik.
Den politiska uppslutningen var stor för flera av de åtta åtgärdsförslag som Östersjöcentrum presenterade inför valet 2018 för att förbättra Östersjöns miljö. Utbyggd avancerad vattenrening, stärkt kvalitet på marint områdesskydd och åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket fick stöd av flertalet partier, men en analys av den förda politiken visar att endast ett fåtal av åtgärderna genomförts.
Ungdomsbrottsligheten, ständigt aktuell i svensk debatt, men hur väl stämmer bilden av ungdomsbrottslighet i media med verkligheten? I den nya upplagan av antologin ”Den svenska ungdomsbrottsligheten” belyser experter på ungdomsbrottslighet ämnet utifrån den senaste forskningen.
Allt fler partier vill införa språktest som krav för medborgarskap. Enligt Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet, visar forskning på ett samband mellan goda språkkunskaper och framgång på arbetsmarknaden. Det är därför bättre att satsa på arbetsmarknadsintegration snarare än språktest.
I en stor studie har forskarna undersökt födelsevikten hos svenskar med olika nationellt ursprung. Forskarna fann stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökade kraftigt för den tredje generationen. Nu varnar forskarna för att gapet kan öka ytterligare för kommande generationer.
I en ny studie har forskare undersökt sambandet mellan familjestorlek och syskonskaror och barnens hälsa senare i livet. Resultaten visar att de som växt upp som ensambarn generellt sett har sämre hälsa, även efter att man tagit hänsyn till andra faktorer. Studien bygger på svensk befolkningsstatistik.
Hon drivs av att bidra till samhällsutvecklingen. Att försöka se bakom det vi ser som sanningar och hitta det som behöver ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att skilja på forskning och politiska beslut, menar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi.
Par som har gemensam ekonomi har färre ekonomiska konflikter än de som har delad eller delvis delad ekonomi. Men för yngre par är det tvärtom, visar en studie från Stockholms universitet som bygger på nya data från Sverige.
Det finns ett samband mellan väpnad konflikt och våld i nära relationer. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet som bygger på data från Colombia. Ju mer intensiv konflikten är i närområdet, desto större är risken att kvinnor också utsätts för våld av sina partners eller före detta partners. Studien visar även att kvinnor som lever i konfliktområden i Colombia i högre grad stannar kvar i våldsamma relationer.
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet, till exempel genom att gå och rösta, jämfört med dem som inte är religiöst aktiva. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Valdeltagandet bland dem som upplevt diskriminering och trakasserier är ännu lägre, särskilt bland muslimer.
Sverige hade kraftigt förhöjda nivåer av dödlighet och hög sjuklighet i covid-19 under perioderna mars-juni 2020 och november 2020-januari 2021. Överdödligheten var högst bland de allra äldsta i befolkningen, särskilt för äldre personer i särskilt boende, samt bland utrikesfödda. I en underlagsrapport till Coronakommissionen som forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet producerat analyseras överdödligheten.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Människor på flykt skildras i svenska tidningars bilder ofta som offer eller som ett säkerhetshot mot den svenska nationalstaten. Det visar en ny avhandling i sociologi. Som en reaktion på den ofta stereotypa gestaltningen har författaren Jelena Jovičić deltagit i ett projekt där människor med erfarenhet av flykt skapat sina egna motbilder.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
Hög inkomst, bra kondition, hälsosamt BMI och hög IQ – alla dessa faktorer har var och en för sig ett starkt samband med mäns chanser att få barn. Det visar tre aktuella studier i demografi från Stockholms universitet, som bygger på data över män födda i Sverige på 1950-1970-talen.
För kvinnor och män som bor ihop väger oftast bådas önskan att gifta sig lika tungt – men inte i alla par. Kvinnors önskan att gifta sig väger tyngre bland högutbildade par, medan mäns önskan spelar större roll bland lågutbildade par. Det visar en ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften Genus.
Hur skulle Sveriges befolkningsutveckling sett ut utan inbördeskriget i Syrien? En ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE har svaret. I studien har forskarna utgått ifrån hypotetiska scenarier för att beräkna den demografiska utvecklingen i Sverige och Norge – utan invandringen som följde efter Syrienkriget.
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
Forskningsprogrammet LegGov har under de senaste sex åren genomfört den mest omfattande studien hittills av globala institutioners legitimitet. Forskningen presenteras nu i tre böcker från Oxford University Press.
I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt.
Andelen kommunpolitiker med svaga band till arbetsmarknaden och till kärnfamiljen är betydligt högre hos Sverigedemokraterna än hos övriga partier i Sverige.
När offentliga data görs tillgängliga kan mindre företag använda dem för att skapa innovation, exempelvis inom vård och omsorg. DSV vid Stockholms universitet kommer att bidra till denna utveckling genom att ingå i en stor EU-satsning de närmaste åren.
Tillsammans med Riksarkivet tar doktoranderna Mattias Folkestad och Monir Bounadi på IIES hjälp av allmänheten för att digitalisera en av Sveriges största politiska namninsamlingar.
Att vara tydlig med vad uppgifter i en text eller i ett påstående betyder kan underlätta för människor att tolka informationen korrekt och därmed motverka att man drar slutsatser enbart utifrån sina förutfattade meningar, sin grupptillhörighet eller sin ideologi. Det visar pågående forskning i psykologi.
Förutom att höga betyg i sig ger positiva effekter så kan också den interna betygsrankningen inom en skola påverka utbildning och lön senare i livet. Att vara bäst i klassen ökar sannolikheten att en elev avslutar en längre utbildning eller får en högre inkomst senare i livet, och för elever i den nedre delen av betygsskalan ökar sannolikheten att gå klart gymnasiet om de blir lite högre rankade jämfört med andra elever i skolan. Det visar resultaten i en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper. Det visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar inom matematikrelaterade ämnen. Men även när flickor har en relativt högre förmåga i matte väljer de oftare andra utbildningsvägar. En ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) lägger en pusselbit till svaret på frågan om varför flickor inte tycks sikta på naturvetenskap och teknik i sina utbildnings- och yrkeskarriärer.
Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det framkom under seminariet ”New Partnerships for Human and Planetary Health” som arrangerades av Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet i maj.
För sextio år sedan lämnade Hans Blix Stockholms universitet för en framgångsrik diplomatisk karriär. Nu har ett forskningscentrum om internationella relationernas historia inrättats vid universitetet i hans namn.
Den 18 maj skedde den formella invigningen av Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia. Men centret har redan etablerat sig som en plattform för forskning inom området.
David Pålsson har tillsammans med kollegor i Norge, Finland och Danmark publicerat en artikel om tillståndsprövning av privata hem för vård eller boende (HVB).
Wiji Bohme Shomary, PhD Förskoledidaktik, är aktuell med en avhandling om nyanlända invandrarfamiljers uppfattning av svensk förskola. Studien fokuserar på två huvudteman; språkinlärning och tillhörighet, och visar hur de används för att uttrycka och tilldela handlingskraft.
På Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har vi barn och unga i fokus varje dag. Ett av våra forskningsämnen handlar om barns och ungas platser och rörlighet.
”FN:s konvention om barnens rättigheter har antagits av så många länder, att praktisera den är uppenbarligen mycket svårare, men att den har blivit lag i Sverige visar på att den är prioriterad och vi måste försöka förstå den och att tillämpa den”, säger Shahram Mansoory.
URs serie "Svensk demokrati" tar upp frågan om hur det är med barnens rättigheter. Hör Shahram Mansoory, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, i en intervju.
Nu finns möjligheten att ta en masterexamen i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning fritidshem. Det finns ett stort behov av erfarna personer som vill vidareutbilda sig inom området fritidshem.
Studenten Brita Bergman, som skrivit en uppsats om teckenspråk, fick uppdraget att göra den första vetenskapliga beskrivningen av svenskt teckenspråk. Arbetet påbörjades den 1 april 1972. Datumet har sedan dess blivit förknippat med teckenspråksforskningens start i Sverige.
Den svenska självbilden präglas av neutralitetspolitik. Men har Sverige verkligen varit neutrala i politisk mening genom historien? Och vad innebär egentligen neutralitet? Bildningspodden reder ut neutralitet och alliansfrihet tillsammans med historikern Susanna Erlansson.
Hans Rosenberg, handläggare och Adam Jacobsson, studierektor bar sina uniformer när Hemvärnet arrangerade den årliga ”Uniform på jobbet-dagen” den 19 april. Syftet med dagen är att sprida information och engagemang kring Hemvärnet.
I april är det presidentval i Frankrike, hur påverkas det av kriget i Ukraina? Och vilken roll har den nuvarande presidenten Emmanuel Macron i det säkerhetspolitiska läge som råder? Några av universitetets forskare med kunskap om Frankrike och europeisk politik svarar.
Den 16 mars var det dags för del fem i webbinarie-serien om forskning i socialt arbete – den här gången på temat äldreomsorg. Prekära arbetsvillkor i den svenska hemtjänsten samt äldreomsorger och social ojämlikhet i de nordiska länderna var några av dagens ämnen.
Hur påverkas Sveriges ekonomiska situation i spåren av Ukrainakriget? Kan det leda till ökad inflation och arbetslöshet? Några av universitetets forskare inom nationalekonomi svarar.
Fortfarande saknas politiska strategier och beslut för att snabbt reducera utsläppen. Det säger statsvetaren Naghmeh Nasiritousi som forskar om hur ambitiösa länder kan agera ”förtrupp” på klimatområdet.
Finns det en konflikt mellan stad och land i Sverige? Går det att prata om ett svenskt "hjärtland"? Hur långt är politiker beredda att gå för att nå landsbygdsväljarna inför årets val? Studio Anekdot djupdyker i den påstådda polariseringen mellan stad och land i veckans avsnitt, tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell, språkforskaren Charlotta Seiler Brylla och statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen.
Nationalekonomen Ingvild Almås är en av de forskare som nu beviljas det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Detta för forskning om ekonomisk ojämlikhet, såväl inom hushåll som på global nivå.
Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig.
– Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.
Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin Social innovation för hållbar utveckling, presenteras aktuell svensk forskning om ämnet, med koppling till Agenda 2030.
2018 startade ett forskningsprojekt på institutionen för pedagogik och didaktik om unga vuxna i Långshyttan. Vilka är de? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar? Resultatet presenteras i form av en utställning på föreningen Kulturkraft i Långshyttan.
Varför är det så trögt i Sverige att få fram ledande kvinnor i politiken? I många andra länder har det ju funnits kvinnliga presidenter och premiärministrar sedan tidigare. Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap reder ut begreppen.
Sedan början av 2010-talet har Stockholm sett en kraftig ökning av hemlöshet och tiggeri, av framförallt rumänska medborgare. En avhandling från Institutionen för kulturgeografi vill skapa en djupare förståelse för dessa individer och hur de själva upplevelser sin situation. Avhandlingen, av Joshua Levy, tittar även på hur de har bemötts av staten och samhället.
När allmännyttan säljer sina bostäder och fastighetsinvesterare renoverar lägenheter minskar tillgången på bostäder till överkomliga hyror och hyresgäster upplever oro och avsaknad av information.
I mitten av förra veckan uttalade sig professor Christian Christensen i DN om utsikterna för Donald Trumps nylanserade sociala medier-plattform, Truth Social. Han påminner om att flera liknande initiativ från den amerikanska högern som Parler och Gettr stött på problem.
Universitetet har träffat utbildningsminister Anna Ekström, och frågat henne om humanioras kris, hoten mot den fria forskningen och varför hon sagt att grundutbildningarna måste prioriteras.
Hur mår riksdagsspärren egentligen? Spelar den en alltför avgörande roll i det politiska landskapet i allmähet – och inför höstens riksdagsval i synnerhet? Studio Anekdot djupdyker i riksdagsspärrens vara eller icke vara tillsammans med statsvetarna Jan Teorell och Annika Fredén.
Rysslandskännaren Magnus Dahnberg menar att statlig rysk tv länge matat den ryska befolkningen med att folk i Lugansk och Donetsk i Ukraina måste beskyddas.
Högerradikala partier har nått stor framgång i hela Europa under de senaste åren. En viktig faktor för att kunna förstå och förklara denna framgång är deras samspel med de traditionella partierna visar ny avhandling.
Precis när vi vant oss vid förkortningar som VR, AR och IoT lanserar techvärlden nya begrepp som metaverse och XR. Men orden är inte bara buzzwords, menar professor Theo Kanter. Den nya tekniken kan hjälpa oss att möta samhällsutmaningar.
Det är större risk för vissa grupper av personer födda utomlands att avlida i covid-19 än för personer födda i Sverige. Mikael Rostila intervjuades Sveriges Radio P1 angående de ökade riskerna bland utrikesfödda att drabbas av covid-19.
Region Stockholm har tilldelat Sara Brolin Låftman forskningsmedel för ett tvåårigt projekt "Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortsstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i vuxen ålder".
I en ny avhandling undersöker statsvetaren Anna Hammarstedt hur anställda vid svenska myndigheter förhåller sig till asylsökande som försvinner eller avviker under asylprocessens gång. Forskningen är ett samarbete mellan Försvarshögskolan och Stockholms universitet och är knuten till Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
I januari 2022 har det gått tjugo år sedan 26-åriga Fadime Sahindal dödades i ett hedersrelaterat mord i Uppsala. Hennes egen pappa dömdes för mordet till livstids fängelse. Hur har utvecklingen varit när det gäller hedersrelaterat våld sedan dess? Vad har hänt inom forskningen?
Syftet med boken är att ge en holistisk förståelse av covid-19-pandemins inverkan på politik, ekonomi, näringsliv och samhälle i en globaliserad värld.
Mikael Holmqvist vid Stockholm Business School har tillsammans med Hanna Kuusela vid Tammerfors universitet och Anu Kantola vid Helsingfors universitet, fått 900.000 euro för forskning om nya eliter i Norden. Projektet heter Keeping New Money on Board - The New Nordic Wealth Elites and the Future of the Welfare Mode.
Riksbankens Jubileumsfond har beslutat vilka forskare som får medel i årets ordinarie utlysning. En av dessa är Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära, som tilldelats 719 000 kronor till projektet "En middle range-teori för lagstiftning i en globaliserad värld".
På vilket sätt bidrog Stockholms universitets forskning till klimatmötet COP26 i Glasgow? Flera av Stockholms universitets klimatforskare fanns på plats under klimatmötet. Hur var det att sitta med vid förhandlingarna? Vad tog forskarna med sig hem? Se fyra filmade intervjuer med Karin Bäckstrand, Alasdair Skelton, Suanne Segovia och Ayşem Mert.
FILMKLIPP. Statsvetaren Aysem Mert från Stockholms universitet finns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. I sin forskning vid Statsvetenskapliga institutionen leder hon ett forskningsprojekt om hur miljö- och klimatpolitiken kommer att utvecklas efter pandemin. Här finns en intervju från klimatmötet med Aysem Mert.
Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet finns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Under COP26 deltar hon bland annat i lanseringen av ett nätverk för nationella klimatråd. Här finns en intervju från klimatmötet med Karin Bäckstrand.
Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa. Och det är olika sorters psykiska problem som utgör risker för män och kvinnor.
Få svenska forskare är så aktiva i samhällsdebatten som nationalekonomen Lars Calmfors. Hans motto är att forskningen ska bidra till bättre politik och att forskare måste vara konsekvensneutrala. Han är även kritisk till politiker – och forskare – som gör ett selektivt urval av vilken forskning de stödjer sig på.
Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning och ledamot i Klimatpolitiska rådet, är på plats vid FN:s klimattoppmöte COP 26 i Glasgow. Där deltar hon bland annat i lanseringen av ett nätverk för nationella klimatråd.
Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, har skrivit en bok fylld med personliga anekdoter och viktiga tankar om modern svensk politik och forskarens roll i den offentliga debatten.
En utvärdering av statsvetenskaplig forskning i Sverige visar att Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet ligger i topp vad gäller både forskningskvalitet och samhällsrelevans.
Det infördes lika många undantagstillstånd i världen under den första coronavågen 2020 som det gjordes sammanlagt under det föregående decenniet. Grannländers påverkan på varandra, svaga demokratier och en dålig pandemiberedskap är några av förklaringarna, visar forskning från Göteborgs och Stockholms universitet.
Ludvig Beckman och Jan Teorell är nya ledamöter av expertgruppen till 2020 års grundlagskommitté som har i uppdrag att bland annat utreda förstärkt grundlagsskydd för demokratin.
Fredag 28 maj är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien, en av talarna vid webbinariet God forskningssed från olika perspektiv. Webbinariet som anordnas av Stockholm trio riktar sig till alla som är intresserade av forskningsetiska frågor – studenter, doktorander, forskare, administrativ personal och ledning.
Med hjälp av musik studerar statsvetare förändringar i förtroendet för internationella organisationer över två decennier, bland annat för EU, FN och IMF. ”The Battle of Seattle” 1999 och protesterna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 är exempel på legitimitetskriser som framträder.
Att ha kompisar är meningen med skolan, tycker ungdomarna i en ny avhandling. Samtidigt som skolarbetet kräver uppmärksamhet, är vänskapande ett hårt arbete som pockar på tid och energi. – Vi vuxna behöver bli mer lyhörda för hur sociala relationer görs i skolan, säger forskaren Lina Lundström.