Från kris till kvalitet – så hjälper SBS skolor och förskolor med stora utmaningar
Skolverkets Samverkan för bästa skola (SBS) vänder sig till huvudmän, skolor och förskolor med stora utmaningar. Att medverka i satsningen innebär ett erkännande av aktuella problem, men framför allt att man är beredd att göra något åt dem. – Att vara med i SBS visar på en vilja att förändras och en ambition att skapa en bättre verksamhet. Det är faktiskt något att vara väldigt stolt över, säger Martin Rogberg, ansvarig för det vetenskapliga stödet till SBS.
Bristande kunskapsresultat, kvalitet och likvärdighet, så ser verkligheten ut för flera huvudmän, skolor och förskolor runt om i landet. För att möta den negativa utvecklingen startade Skolverket på uppdrag av regeringen Samverkan för bästa skola, som är en av de allra mest omfattande satsningarna gällande skolutveckling som genomförts under senare år.
En central del av SBS är att bygga partnerskap mellan Skolverket, lärosäten och skolhuvudmän. Ungefär 125 forskare och lärare från ett antal lärosäten har medverkat varje år. Det vetenskapliga stödet leds av Martin Rogberg vid Stockholms universitet. Han har tidigare lett flera FOU-satsningar och har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare. Han berättar att uppdragets fokus ligger på att anpassa stödet utifrån varje huvudmans, skolas och förskolas särskilda behov snarare än att erbjuda generella lösningar.
– Det vore lätt att tro att vi som forskare och lärare ska komma in och berätta hur allt ska göras, men så fungerar det inte. Istället måste vi identifiera de saker som faktiskt fungerar och bygga vidare på dem. Det är en krävande, men nödvändig utgångspunkt.
Konkreta resultat och lärdomar
De skolverksamheter som medverkar har stora utmaningar när det gäller alltför hög elevomsättning, personalomsättning, låg lärarbehörighet etcetera. Utmaningarna har i sin tur lett till en negativ spiral både när det gäller undervisningen och hur verksamheten fungerar i stort.
– Vi har sett skolor där det varit 13 rektorer på nio år. Det skapar röriga organisationer där informella ledare kan ta makten och dra åt olika håll.
Sedan starten 2015 har SBS vuxit betydligt. Idag är siffran uppe i 198 huvudmän, 498 skolor och 161 förskolor. SBS-processen pågår under tre år, därefter avslutas insatsen formellt – men inte utan att ha skapat strukturer som lever vidare, påtalar Martin Rogberg.
– Det vi ser är att arenor för lärande ofta består efter att vi har avslutat vår insats. Samarbeten mellan skolor, förskolor förvaltningar och personal fortsätter. När väl det gemensamma lärandet tagit fart ser vi ofta att elevernas resultat börjar förbättras.
Erfarenheterna från SBS har tydliggjort behovet av långsiktiga och kraftfulla insatser, vilket i sin tur har inspirerat flera huvudmän att ta fram egna initiativ inspirerade av SBS-arbetet.
Vad händer efter SBS?
SBS-uppdraget går nu mot sitt slut och ersätts av nya riktade insatser från Skolverket för att möta bristande kunskapsresultat, kvalitet och likvärdighet. Arbetet för att stärka huvudmän, skolor och förskolor hos medverkande lärosäten går också vidare, bland annat har ett Nationellt FOU-nätverk bildats för att genomföra studier och sprida kunskap om verksamheter med stora utmaningar.
– Utan SBS hade vi aldrig nått de här skolenheterna. De hade knappt haft förmågan att efterfråga den stöd vi nu ger. Det vi har lärt oss är att organiserad kraftsamling av utvecklingsarbetet är nyckeln. Vi har byggt arenor och skapat en grundläggande tillit för fortsatt framtida arbete, det är ovärderligt.
Sagt om SBS:
Grundskolechef:
”Vi fick hjälp och stöd i att ringa in och prioritera och att hjälpa min ledningsgrupp att prioritera det vi skulle göra. Att hålla i, hålla ut men också monitorera processen. Att leta efter synliga effekter. Jag fick också hjälp med att sortera i all information och inte tappa bort mitt fokus. Jag vet inte om jag o vi hade klarat att stå kvar i utvecklingsarbetet i det korstryck vi står i.”
Chef central elevhälsa:
”Vi fick hjälp att hitta egna lösningar och hitta våra egna strategier. Förändring tar tid, nu har vi självförtroende och är trygga vid motgångar.”
Läs mer om Nationellt FOU-center Samverkan för bästa skola här.
Läs mer om Nationellt FOU-nätverk för skolverksamheter med stora utmaningar här.
Läs mer om samverkan vid Stockholms universitet här.
Text: Madeleine Bäckman, samverkanskommunikatör
Senast uppdaterad: 9 april 2025
Sidansvarig: Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd