Irene Elmerot, foto: Petr Makovička

Denna sammanläggningsavhandling tar ett ovanifrånperspektiv på hur representationen av olika grupper av människor ser ut i tjeckisk nyhetspress under tre årtionden. Utgångspunkten är att jämställdhet mellan människor är en global förutsättning för en demokratisk värld, enligt Förenta Nationernas mål för hållbar utveckling.

Forskningsfrågorna för avhandlingen rör hur positivt eller negativt olika grupper av människor representeras, samt hur ofta de olika grupperna förekommer jämfört med varandra. Avhandlingens resultat är dessutom baserade på ett språk som inte studeras så ofta, vilket i sig utgör ett värdefullt bidrag till forskningsfältet.

– Avhandlingen visar kvantitativt hur det faktiskt ser ut med jämställdheten mellan olika yrkesgrupper, nationaliteter samt män och kvinnor, berättar Irene. En del tycker att detta är självklarheter, medan andra antingen inte vet, eller tror att det ser ut på andra sätt. Min avhandlings data slutar 2018, det vill säga före Covid-19-pandemin. Efter att World Economic Forum nyligen undersökt hur det ser ut med jämställdheten mellan könen efter pandemin, och sett att det försämrats, kan min avhandling också utgöra grund för framtida forskning med liknande frågor. Avhandlingen gäller också bara ett land, Tjeckien, och bara nyhetspress, så det finns all anledning att göra nya studier med andra data i botten.

Varför blev ditt ämne just tjeckiska?

– Haha, från början var anledningen glass. På 1990-talet var jag i Prag och ville ha glass, men damen som sålde enbart glass i ett "hål i väggen" förstod inte vad jag sade när jag försökte uttala det svåra ordet. Då bestämde jag mig för att studera tjeckiska, och nu kan jag lätt säga hela frasen ”Dám si zmrzlinu, prosím.”, det vill säga ”Jag tar en glass, tack.” Men sedan fick jag vänner där, och återkom till språket gång på gång. När sedan forskarskolans tema Språk och makt skulle starta, var tjeckiska det medverkande språk som jag var behörig för.

Hur är det att jobba med en korpus?

– Det känns fantastiskt att kunna hantera så stora mängder data! Numera finns många lättbegripliga program och webb-portaler som gör det lättare att undersöka fenomen över lång tid eller flera språk. Som jag formulerade mig på senaste lärarkonferensen, där jag presenterade hur man kan använda korpusar i språkundervisningen, så krävs att du åtminstone är villig att lära dig lite enkel teknik på datorn, men sedan går det att få material som kan ligga till grund för all möjlig forskning. Jag har övertygat alla sorters kolleger, från konstvetare till historiker och sociologer om att korpuslingvistik är ett utmärkt sätt att inleda analysen i ett projekt.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att jobba med en korpus?

– Fördelen är att det går att få kvantitativa, mängdbaserade, bevis för det man misstänker – eller motbevis, för den delen. Utan Tjeckiska nationella korpusen, ungefär motsvarande svenska Språkbanken Text, hade det varit svårt att kunna täcka tre årtionden, och jag hade aldrig kunnat täcka så många nationaliteter eller yrken som jag nu har gjort i avhandlingen.
Nackdelen låg inte i korpusen, utan i det begränsade urvalet adjektiv; jag valde att begränsa mig till en särskild lista, ett ”tjeckiskt subjektivitetslexikon” som det heter, och det gjorde att vissa vanliga adjektiv inte fanns med. Med då kan jag göra nya undersökningar, så det är inte bara dåligt!

Har du blivit refuserad från någon tidskrift eller konferens under arbetet? En sammanläggningsavhandling betyder ju att du måste ha skickat in flera artiklar före disputationen.

– Jajamen, och det tycker jag är viktigt att framhålla: Alla refuseras, och ibland är det en bra sak, för att projektet eller idén faktiskt inte höll måttet. Men det jobbigaste är nästan när jag har fått en redaktör som verkligen bryr sig: De petar då i så många saker att det känns som om revideringarna aldrig ska ta slut. Samtidigt ser jag ju att ändringarna ofta behövs. Fast en gång fick jag be min korrekturläsare skriva till redaktören att språket nu faktiskt var bra, när han var infödd och erfaren på just den språkgenren och redaktören inte var det.

Har du blivit överraskad över något under arbetets gång?

– Största överraskningen kom nog när jag testade att sam-köra bruttonationalinkomstgrupperna med adjektiven. Det finns positivt och negativt klassade adjektiv i mina data, och fyra inkomstgrupper, från låg till hög. De stämde perfekt överens: Ju högre bruttonationalinkomst, desto positivare benämningar fick länderna. Då var jag tvungen att trippelkolla mina data, men det stämde. I avhandlingen blev det sedan Studie I.

Irene Elmerots disputation äger rum den 14 juni 2024.

Bild från Irenes spikning.

Mer information om disputationen

Irene Elmerots avhandling i DiVA

Irene Elmerots profilsida