Webbanmälan till vårterminen 2024 är öppen och inom ämnet Tvåspråkighet ger vi en ny kurs på engelska, på avancerad nivå: Interaktion, lärande och flerspråkighet/Interaction, Learning, and Multilingualism. Sök senast 16 oktober.
Webbanmälan till vårterminen 2024 är öppen och inom ämnet Översättningsvetenskap ger vi tre nya kurser. På grundnivå/tolkning: Yrkesetik och professionskunskap I och Introduktion till juridik för tolkar. På avancerad nivå/översättning ger vi på engelska: Att översätta Gud/Translating God. Sök senast 16 oktober.
Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning.
Språkkunskaper har fått en central roll i de senaste årens samhällsdebatt. Att lära sig språket upplevs av många som ett viktigt steg in i en ny kultur, men trots det tycks möjligheterna och resultaten skilja sig avsevärt åt mellan olika individer, grupper och länder.
Vad sades under valet 2022? Och hur sades det? Det är frågor som Gunilla Almström Persson, universitetslektor i svenska och retorik vid institutionen för svenska och flerspråkighet, vill besvara. Tillsammans med en språkvetarkollega ger hon nu ut en e-bok om språkbruket i det svenska riksdagsvalet 2022 – exakt ett år efter att valet ägde rum.
Institutionen för svenska och flerspråkighet kommer att anta 2 doktorander i nordiska språk, som beräknas börja sin anställning den 1 februari 2024. Som doktorand i nordiska språk inriktar du ditt forskningsprojekt på svenska, nordiska språk i historiskt perspektiv eller svenska som andraspråk.
Jan Pedersen forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och kommer att tillbringa våren 2024 vid University of Bristol i England för arkivstudier om undertextning. Han hoppas även på att kunna ta fram strategier för hur man ska hantera flerspråkighet i undertexterna på film och i teveprogram. Målet är också att skriva klart en bok om översättning av metaforer med fokus på undertextning.
Vi firar översättarnas och tolkarnas dag i anslutning till att översättarnas (och bibliotekariernas) skyddshelgon Hieronymus dag högtidlighålls. Det blir föreläsningar, presentation av kandidatuppsats, firande av KTT 10 år, mingel och tårta.
Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (KTT) fyller 10 år. Det firar vi med underhållning, tårta och föreläsningar på eftermiddagen den 29 september. KTT och firandet är ett samarbete mellan Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Institutionen för lingvistik. Välkommen att fira med oss! (Läs mer om anmälan nedan.)
I april blev Caroline Kerfoot vid Centrum för tvåspråkighetsforskning redaktör för förlaget Routledges bokserie 'Critical Studies in Multilingualism', tillsammans med Vally Lytra från Goldsmiths, University of London.
Avsikten med Forskningsberedningen är att bidra med nationell och internationell omvärldsbevakning, analyser och råd till forsknings- och innovationspolitik, vars fokus är excellens, internationalisering och innovation.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Den här kursen är för dig som är intresserad av sambandet mellan språk och propaganda och vill lära dig mer om politiskt språkbruk i Tyskland 1933-1989.
Giada Brighi får EST Summer School-stipendium för att delta i "Conceptualizing Histories of Translation: from your story to history", en sommarskola som anordnas av Institutionen för översättningsstudier vid Universitetet i Graz, 18–23 september 2023.
Föreställningen Karantänhotellet turnerar mellan Danmark, Sverige och Norge med tre skådespelare som talar var sitt skandinaviskt språk: danska, norska och svenska. Jonatan Pettersson, docent i nordiska språk, deltog i ett scensamtal efter föreställningen på Strindbergs Intima Teater, om nordiska språk och språklig ensamhet.
Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning (Institutionen för svenska och flerspråkighet) har blivit befordrad till professor. Han forskar om två- och flerspråkighetens sociolingvistik, språkpolitik och språkideologi, språksociologi, lingvistisk antropologi och vetenskapsstudier (historiska, sociologiska och språkliga perspektiv).
New Voices in Children’s Literature in Translation: Culture, Power and Transnational Approaches. 22–23 augusti 2024 i Stockholm. Sista dag för abstract: 30 november 2023.
Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Ett systematiskt ordarbete är därför centralt i undervisningen av nyanlända elever. Boken ger exempel på planering och metoder för arbete att utveckla elevernas ordförråd relaterat till skolans alla ämnen.
Språktypologi för språkmodeller, kommunikation mellan förälder och barn och betydelsen 'tillsammans' i världens språk. Det är några av de områden som ska utforskas av våra tre nya doktorander Amanda Kann, Stina Andersson och Alice Bondarenko.
Gunilla Jansson, professor emerita vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, är en av de som tilldelats utmärkelsen 2023 ”För nit och redlighet i rikets tjänst” vid Stockholms universitet. Ceremonin hölls i Spökslottet på Drottninggatan den 22 maj.
Svenska Akademiens stipendium till postdoktorala språkforskare utdelas som stöd och belöning till disputerade forskare för värdefulla bidrag till kännedomen om svenska språket. Gunnar Norrman har sedan disputationen publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar och är i dag verksam som lektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet.
Det finns flera vägar in till en mer lustfylld grammatikundervisning. En är att börja med analyser i det generaliserade satsschemat. Skolforskaren och lärarutbildaren Maria Lim Falk vid Stockholms universitet, beskriver hur det kan gå till i praktiken och varför metoden fungerar så väl.
Vid Institutionen för svenska och flerspråkighet finns forskargruppen Intensivsvenska. I samarbete med Skolverket erbjuds nu en unik utbildning – Intensivsvenska Samsyn – som vänder sig till arbetslag på gymnasieskolans introduktionsprogram som arbetar med nyanlända elever. Arbetslagen får här redskap att tillsammans gynna elevernas parallella språk- och kunskapsutveckling. Kursstart VT 2024.
Förutom de fördelar som kunskaper i nordiska språk ger på en gemensam arbetsmarknad så är det nyckeln till att förstå vår historia. Det menar Mikael Kalm, forskare i nordiska språk på Stockholms universitet.
”Stora språkmodeller är ett hett tema just nu”, konstaterade Thomas Vakili under sitt licentiatseminarium – som kretsade kring just språkmodeller och stora datamängder.
Antagningen till årets sommarkurser inom Nordkurs har just avslutats. Nytt för i år är ett ovanligt brett intresse för alla kurser, oavsett om de ges i Finland, Norge, Danmark, Island eller på Färöarna.
Vem bestämde att man skulle skriva på det här viset? När ändrades det? Varför gäller inte regeln jag fick lära mig i skolan längre? Och varför väcker vissa språkfrågor så starka känslor? I boken Viktig svenska tar Lena Lind Palicki och Anders Svensson upp språkfrågorna vi älskar att diskutera och benar ut vad dom handlar om. Dessutom ger författarna rekommendationer i en rad språkriktighetsfrågor.
Medvetandehöjdande övningar i fonologi kan vara vägen till djupare kunskaper om vårt språk. Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, beskriver på ett lättillgängligt sätt hur du lär dig mer och kan pröva dig fram i klassrummet.
Språk både speglar och formar samhällen, och präglar verkligheten för alla som verkar i dem. Denna grundsats inom sociolingvistik, studiet av språk i ett socialt sammanhang, är viktig för denna bok. I fokus står Sveriges nationella minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska – samt svenskt teckenspråk som också har lagskydd inom svensk språklagstiftning.
"Language, Interaction and Acquisition" ägnar ett specialnummer åt teckenspråk som andraspråk. Krister Schönström och Johanna Mesch presenterar en studie om inlärningen av olika teckenkategorier i svenskt teckenspråk.
Nu är tredje upplagan av boken ”Musik och språk” framtagen. Den här gången med undertiteln ”Ett vidgat perspektiv på språkutveckling och kommunikativ identitet” och med en tydligare forskningsförankring, jämfört med tidigare upplagor. Författare är universitetslektor Ulf Jederlund, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Vilken information får föräldrar när deras barn konstateras vara döva eller hörselskadade? Hur upplever de stödet från samhället och i vilken utsträckning lär de sig teckenspråk? Den senaste rapporten i serien Forskning om teckenspråk handlar om föräldrars erfarenheter.
En repetitiv och småtrist bok skriven på restbitar av pergament av dålig kvalitet. Ändå har den så kallade ”Ormulum” fascinerat lingvister i flera hundra år. Efter 30 års arbete vid Engelska institutionen finns nu en textkritisk utgåva klar, den första sedan 1878.
I höstas publicerades boken The Routledge Handbook of Conference Interpreting, som ger en omfattande översikt av området konferenstolkning. Det är viktig läsning för alla forskare, lärare, studenter och tolkar inom konferenstolkning.
De senaste veckornas debatt med bland annat språkforskaren Lena Lind Palicki om pronominen de och dem i skrift ska bytas ut till dom, är inget nytt fenomen – den diskussionen har funnits sedan åtminstone 1970-talet. Varför grälas det då om en grammatisk regel och hur går en språkreform till egentligen?
Med ett tydligt språkfokus och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det här sättet att arbeta på språkintroduktionsprogrammet har arbetats fram av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och Svenska Akademien inom projektet Intensivsvenska.
Richard Kowalik har skrivit en doktorsavhandling om sydsamiska. Det är den första heltäckande beskrivningen som gjorts av språket sedan 1940-talet. Själv ser han ljust på sydsamiskans framtid.
Vi söker deltagare till ett forskningsprojekt om taluppfattning. Du kommer att spelas in när du läser ord på en skärm. Inspelningen beräknas ta 45 minuter och genomförs i Flerspråkighetslaboratoriet på Stockholms universitet. Ersättning för deltagande är 100 SEK.
Är du nyfiken på vad våra forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet forskar om? Se våra filmer där forskare berättar på 1 minut. Först ut är Mona Blåsjö om hur vi använder digitala medier. Följ oss på Instagram för fler forskningsfilmer, språkfrågor, språkdagar, medarbetarporträtt, studenter och mycket annat.
Undrar du varför folk säger "ejenklien" och inte egentligen? Och vad är det för skillnad på "var" och "vart"? Språkforskaren Lena Lind Palicki reder ut begreppen i filmer på 1 minut. Följ oss på Instagram för nya frågor med svar från språkexperten, forskningsfilmer, språkdagar, medarbetarporträtt, studenter och mycket annat.
En dom föll i Hovrätten för Västra Sverige i februari. Det är en dom där Hovrätten river upp en fällande dom i tingsrätten gällande våldtäkt mot barn, och där med friar en man från våldtäkt. I domen är tolkningen av ordet snippa i ett barns beskrivning av våldtäkten av avgörande betydelse för domen. Tre domare, varav en skiljaktig, och två nämndemän var involverade i rättegången. Den enda domare som var skiljaktig var också den enda kvinnan. Här reflekterar två sociolingvister kring hur barnets rättigheter sätts ur spel genom språklig kontroll.
Ingrepp i Roald Dahls författarskap har skapat debatt, och det är inte ovanligt att man ändrar i barn- och ungdomslitteratur, samtidigt som just den litteraturen är måltavla för växande auktoritära krafter, skriver Valérie Alfvén, TÖI, i en debattartikel på dagensarena.se.
Barn och unga skriver mer än någonsin. Och samtidigt uppfattar många lärare att eleverna skriver sämre än tidigare. Hur går det ihop? – Att man kan skriva sms betyder inte att man kan skriva en utredande text, säger språkforskaren Theres Bellander vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Professor Peter Auer, Albert-Ludwigs Universität, Freiburg i Tyskland, är gästforskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet från 3 mars till 2 juni (2023). Han forskar inom ett brett fält som inkluderar flerspråkighet, sociolingvistik , interaktionsanalys, dialektologi, talspråkssyntax och fonologi.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Lena Lind Palicki tar över som chef för Språkrådet. – Jag önskar att vi kan få se en lite mer aktiv språkvård, säger hon. Lena Lind Palicki är idag universitetslektor i svenska och ämnesansvarig för Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Fonetiklaboratoriet vid Stockholms universitet fyller 70 år. Sedan starten 1952 har man utbildat tusentals språkstudenter och bedrivit banbrytande forskning om tal, röst och samtal.
Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid institutionen, har en krönika i senaste numret av tidningen Universitetsläraren (nr 1/23) som skildrar det eviga dilemmat med kommunikation och informationshantering.
Nyutkomna boken The Routledge Handbook of Public Service Interpreting ger en överblick över aktuell forskning om tolkning i offentlig sektor, tidigare ofta kallad kontakttolkning.
SCB har publicerat de populäraste förnamnen i Sverige bland nyfödda 2022: Astrid och William. Här kan du titta på filmklipp med bl.a. de populäraste flickamnen hos nyfödda 1998–2021 respektive pojknamnen 1998–2019. Filmklippen är skapade av Sofia Pereswetoff-Morath, postdoktor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Jan Pedersen och Hanna Hagström har tilldelats det danska Teksterprisen för sina insatser inom området undertextning. De är verksamma vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.
För första gången ska kommunikation hos unga med ADHD studeras med hjälp av hjärnkamera. Projektet CommAND får bidrag från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.
För andra året i rad är Institutionen för lingvistik värd för sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals. Årets teman är "mixed methods" och språklig mångfald.
Medan hörande barn som lär sig läsa gör det på ett språk de redan behärskar ställs döva skolelever inför större utmaningar. Nu ger Skolforskningsinstitutet medel till ett nytt projekt om döva skolelvers läsning.
Peter Lind har tilldelats ett stipendium på 25 000 kronor från Stiftelsen Sten Lewenhaupts fond för sin forskning om svenskt ordensväsende. Peter Lind är lärare i retorik vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Litteraturpristagaren Annie Ernaux besökte på fredagen Stockholms universitet för att träffa studenter och forskare. Hon svarade öppenhjärtigt på frågor från besökarna som bland annat undrade om hon tror att vi kan undgå vårt arv och hur vi ser på samhällets hårda behandling av de äldre. Samtalet finns att se i efterhand i den här artikeln.
Klara Skogmyr Marian har tilldelats det schweiziska priset Prix Nexans 2022, som belönar personer inom vetenskapen vars begåvning och talanger är särskilt anmärkningsvärda. Klara Skogmyr Marian har doktorerat i språkvetenskap och forskar om andraspråksinlärning vid Stockholms universitet och vid Universitetet i Neuchâtel i Schweiz.
The ability to adapt our utterances to the world knowledge of our addressees probably develops in the early teens. This is shown by a new study from the CIVung research project.
Förmågan att anpassa det vi säger efter det vi vet om mottagarens förkunskaper utvecklas troligen i de tidiga tonåren. Det visar en ny studie från forskningsprojektet CIVung.
Tycker du det är svårt att förstå talad danska? Kanske är det alla konsonanterna som uttalas som vokaler som ställer till det, eller räknedorden. Ett sätt att öka din språkförståelse är att studera danska vid Stockholms universitet. Vår dansklärare Allan Hansen och en av våra studenter i danska intervjuas i Sveriges radios Språket i P1.
Ett konstverk utanför Storkyrkan skapar ljusgnistor av musik och besökares röster. Mattias Heldner vid Fonetiklaboratoriet har ett finger med i spelet.
Vilket språk klär dig bäst? Stämmer det att du är varmare när du pratar italienska, mer utåtriktad när du pratar engelska och roligare när du pratar ditt modersmål? Forskare vid Stockholms universitet menar att kultur, värderingar och antaganden påverkar hur personlighet ändras beroende på vilket språk som talas.
Vad har en översättare gemensamt med en historiker, en doktorand i design, en matematiker, en keramiker och en journalist? Jo, att de har deltagit i en forskningsretreat på Drakamöllan Nordiskt forum för Kultur och Vetenskap på Österlen.
Fredrik Valdeson, adjunkt vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, har fått en tvåårig postdok vid Södertörns högskola. I sin forskning generellt är Fredrik Valdeson intresserad av grammatik, semantik och språkhistoria och i postdok-projektet kommer han att forska om framför allt prepositionerna 'till' och 'åt' i finlandssvenska och sverigesvenska.
Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, har fått medel från Stockholms universitet för en sabbatstermin i Berlin våren 2023 för att forska om relationen mellan versmetrik och språklig prosodi. Vidare har han fått medel från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) för ett sabbatsår 2023/2024 för att skriva en bok om tonaccenten i nordgermanska.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige för att skapa en bredare förståelse av Sverige som flerspråkigt samhälle. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet.
Översättare, tolkar, publicister och förlag som ger ut översatt litteratur verkar för att andra språkkulturer ska höras i Sverige. Nu lanseras Nagler-priset för att uppmuntra deras arbete ytterligare. Tolken Elisabeth Geiger Poignant, Tolk- och översättarinstutet, kommer som prisets första mottagare motta priset 6 december.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Stockholms universitet har fått medel från Vetenskapsrådet (VR) för det utbildningsvetenskapliga projektet Interaktion med sociala robotar för utbildning: Robotassisterat lärande för studenter med olika språkliga bakgrunder. I projektet deltar Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD) och Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler) vid Stockholms universitet, samt KTH och Linköpings universitet (LiU).
Undertexter, alltså textremsorna nederst i teverutan eller på filmduken som visar en översättning av dialogen, är främst ett tillgänglighetsmedel, säger Jan Pedersen i en intervju i Tolkpodden. Om man har dålig hörsel eller är döv eller inte kan språket så är undertexter något som skapar tillgänglighet till något som annars inte skulle vara tillgängligt. Jan Pedersen är docent i översättningsvetenskap på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
Går det att bli flytande på ett språk som vuxen – och vilket är bästa sättet att lära sig på? Svenska Dagbladet har i en artikel bett språkforskarna Niclas Abrahamsson och Marianne Gullberg ge sin syn på några etablerade sanningar om språkinlärning.
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.
Världens polyglotter, de som talar många språk, har flera saker gemensamt. En av hemligheterna: de anstränger hjärnan mindre. Professor emeritus Kenneth Hyltenstam definierar polyglotter som personer som lärt sig sex eller flera språk flytande, efter puberteten.
Den nya regeringen vill utreda modersmålsundervisningen – för att den inte negativt ska påverka elevernas kunskapsutveckling i svenska. Den motiveringen får språkforskaren Linus Salö att rynka pannan. – Det bygger på en daterad uppfattning, säger han till SVT Sápmi.
Språkforskaren Anna Vogel har undersökt hur de olika översättningarna till svenska av boken "Anne på Grönkulla" skiljer sig från originalet och från varandra.
Hur går det till när militärtolkar är med vid förhör eller tolkar utfrågningar i konfliktzoner som till exempel Afghanistan eller Mali? Kan de och ska de avslöja om de uppfattar det som att den utfrågade döljer något? Eller håller sig tolken neutral – och hur gör man det? Hör Morgon i P4 Uppland samtala med Magnus Dahnberg, före detta chef vid Försvarets tolkskola, nu tolklärare och ställföreträdande föreståndare vid Tolk- och översättarinstutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
Rapporten "Skrivtolkning. Forskning och praktik" som ges ut i dagarna är det första verket i bokform i Sverige om skrivtolkning. Rapporten har skrivits av forskare inom området, lärare i skrivtolkning och praktiserande skrivtolkar. Medförfattare från SU är Ulf Norberg och Ursula Stachl-Peier.
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen av muntliga och skriftliga språkfärdigheter verkar dessutom ha ökat över tid, även i lågkvalificerade yrken.
Den 20 oktober kl 18:00 hyllades den portugisiske författaren José Saramago i Stockholm. Evenemanget arrangerades av Portugals ambassad och det portugisiska språkcentret Camões vid Stockholms universitet i samarbete med Stockholms universitetsbibliotek, kommissionen för José Saramagos hundraårsjubileum och José Saramago-stiftelsen.
Sju nya filosofie doktorer promoverades och en professor installerades från institutionen i Stockholms stadshus i förra veckan. Vid den extrainsatta promotionshögtiden i juni fick två filosofie doktorer sina lagerkransar och en professor installerades. Samtliga representerar våra forskningsämnen nordiska språk, tvåspråkighet och översättningsvetenskap.
Christophe Premat, lärare och forskare vid Romanska och klassiska institutionen, deltog i en presentation av nya boken "Använd rummet vid Göteborgs universitet. "Använd rummet" är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar.
Vi hälsar två nya doktorander välkomna till institutionen: Caroline Arvidsson och Anastasia "Nastja" Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.
Sju forskare från fem olika länder presenterar en studie där man jämför hur man inom olika nationella teckenspråk uttrycker vem eller vad man pratar om när man berättar en historia.
Vissa besitter en särskild förmåga att lära sig språk, visar studier. Den verkar korrelera med intelligens – men bara delvis. Språkbegåvning är en naturlig fallenhet, enligt Niclas Abrahamsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Liberalerna föreslår obligatorisk språkbedömning för tvååringar som inte är inskrivna på förskolan. Bedöms de ligga efter i svenska ska de omfattas av förskoleplikt och sättas på språkförskola. Om föräldrar ändå inte lämnar sina barn på förskolan ska de kunna orosanmälas. Språkforskaren Niclas Abrahamsson kritiserar utspelet för att peka ut redan utsatta grupper – och för att det saknar vetenskaplig grund.
I år är det 200 år sedan som de egyptiska hieroglyferna dechiffrerades av Jean-François Champollion. Se film där egyptologen Åke Engsheden förklarar hur hieroglyfer fungerar. Vill du lära dig mer om forntida Egypten erbjuder vi en kurs till våren.
Ju tidigare i livet man utsätts för svenskan, desto högre nivå på språket som vuxen. Att vara tvåspråkig är i sammanhanget varken en fördel eller en nackdel. Två nya studier kastar ljus på myterna om flerspråkighet.
Lisa Gustavsson beviljas 4 000 000 kronor för projektet De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn.
Vad präglade retoriken i årets valrörelse? Det har språk- och retorikforskaren Gunilla Almström Persson studerat. Bland partiledarna anser hon att Magdalena Andersson och Johan Pehrson utmärker sig retoriskt.
Inför riksdagsvalet och teveduellerna mellan partiledarna, diskuterade Nordegren & Epstien i Sveriges radios P1 de politiska retoriska strategierna med Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, som forskar om retorik, språk och makt.
Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av radioprogrammet Språkets lyssnare. Inför valet analyserar de politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar". Medverkar gör Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, som forskar om retorik, språk och makt.
Allt fler partier vill införa språktest som krav för medborgarskap. Enligt Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet, visar forskning på ett samband mellan goda språkkunskaper och framgång på arbetsmarknaden. Det är därför bättre att satsa på arbetsmarknadsintegration snarare än språktest.
Årets lärare är ett prestigefyllt pris som varje år delas ut till riktigt bra lärare vid Stockholms universitet. Här kan du läsa vad studenterna uppskattar med Oliver.
Marcin Włodarczak och Mattias Heldner med flera presenterar en studie där accelerometrar fästa på halsen nedanför stämbanden användes för att klassificera fonationstyp.
I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt.
Matti Marttinen Larsson har beviljats 3,6 miljoner av Vetenskapsrådet för det treåriga forskningsprojektet Utvecklingsvägar i den spanskspråkiga världen: korsdialektal historisk variation och förändring i spansk morfosyntax mellan 1800- och 2000-talet.
Hanna Hagström, doktorand i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), har fått stipendium för en studie om maskinöversättning, av European Association for Studies in Screen Translation, ESIST. Studien visar bland annat att maskinöversatta undertexter präglas av felöversättningar, oidiomatiskt språk samt okonventionell segmentering.
Raphael Sannholm, fil. dr i översättningsvetenskap, är en av två forskare som har tilldelats det internationella priset Young Scholar Prize, som delas ut vart tredje år av organisationen Europan Society of Translation Studies (EST). EST samlar forskare inom översättning och tolkning och vill med priset uppmärksamma ny forskning av forskare i början av karriären.
Ja och nej. På ett sätt är politikers språk sannolikt enklare idag än för några decennier sedan. Då var det politiska språket mer formellt, byråkratiskt och tekniskt – mer skriftspråkligt. Idag är det mer vardagligt och talspråkligt, enligt Anna-Malin Karlsson, intervjuad i tidningen Nu.
Makt och språk hör ihop. Det var tydligt under den förra presidentperioden i USA och inte minst nu under den pågående ryska invasionen av Ukraina, när vissa ord och uttryck inte längre får användas i Ryssland. Susanna, Sanna, Witt, är lektor i ryska och har kunnat följa kopplingen mellan språk och makt i realtid under våren 2022. Samtidigt har hon engagerat sig för att sprida kunskap om Ukraina och ukrainsk litteratur.
Språkstudion tillhör från och med 1 januari Institutionen för lingvistik. Vi tackar Institutionen för språkdidaktik för gott samarbete under 10 år och ser fram emot nya spännande möjligheter. Språkstudion finns kvar i lokalerna i E-huset.
Under våren och sommaren 2022 var Gudrun Persson, docent vid Institutionen för slaviska språk och forskningsledare vid FOI, en flitigt anlitad forskare för kommentarer om kriget i Ukraina. Hon är expert på rysk säkerhets- och utrikespolitik och varnade tidigt för att Ryssland skulle invadera Ukraina.
Svenska språket upprör och berör. En av de mest engagerande frågorna handlar om huruvida språket borde uppdateras och om det är dags att ersätta de/dem med dom. I podden Läraren diskuterar svenskläraren Charlotta Hemlin, språkvetaren Lena Lind Palicki och programledaren Emma Olsson om varför språkförändringar provocerar så.
I en ceremoni den 10 maj skrev Monika Gänssbauer, prefekt vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier och Stacy Huang, tillförordnad chef för utbildningsavdelningen vid Taipei Mission i Sverige, ett kontrakt om genomförandet av Stockholm Spotlight Taiwan 2022.
Genom att titta på översättningar av debatter i EU-parlamentet har tre lingvister undersökt hur "inte...förrän" används i olika språk. Resultatet presenteras i tidskriften Languages.
Utbildningsminister Anna Ekström mottog häromdagen ett betänkande från utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare. Bland utredarna märks Robert Östling, docent i lingvistik, och Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk.
I medeltidens Sverige användes länge latin för skriftliga avtal när man skulle sälja eller byta bort en gård – om man nu skrev något alls. Oftast klarade man sig utan något skrivet. Man sa och gjorde vissa saker inför en samling vittnen, och kanske höll man fast vid en äldre tradition att lägga en jordtorva från gården i köparens knä. Jonatan Pettesson gästar Språkrådsbloggen.
Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.
Språkbegåvning, en mer introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.
Studenten Brita Bergman, som skrivit en uppsats om teckenspråk, fick uppdraget att göra den första vetenskapliga beskrivningen av svenskt teckenspråk. Arbetet påbörjades den 1 april 1972. Datumet har sedan dess blivit förknippat med teckenspråksforskningens start i Sverige.
Finns det en konflikt mellan stad och land i Sverige? Går det att prata om ett svenskt "hjärtland"? Hur långt är politiker beredda att gå för att nå landsbygdsväljarna inför årets val? Studio Anekdot djupdyker i den påstådda polariseringen mellan stad och land i veckans avsnitt, tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell, språkforskaren Charlotta Seiler Brylla och statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen.
Anmälningsperioden inför höstterminen 2022 pågår för fullt. Bland Stockholms universitets stora kursutbud finns två kurser med anknytning till Ukraina.
Forskningsprojektet "Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter" vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam semamtisk struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer. Projektet fick nyligen ett anslag från Vetenskapsrådet på 5 046 000 kronor.
Det var inte meningen att finskan, eller meänkieli, skulle utrotas från Tornedalen när assimileringspolitiken sattes in i slutet av 1800-talet. Tanken från statens håll var att en tvåspråkighet skulle leva kvar. Men effekten blev att svenskan tog över. Minoritet.se har träffat språkforskaren Kenneth Hyltenstam som berättar om språkbytesprocessen i Tornedalen.
Uttryck, intonationer och utfyllnadsord från poddar har fått pandemisk spridning bland dagens mediekonsumenter. Vad säger poddprofilerna om detta enorma inflytande på språket? Och vad säger forskarna? Sociolingvist Nathan Young, Centrum för tvåspråkighetsforskning, har intervjuats av Nöjesguiden.
Ett ökat behov av tolkar i ukrainska får tolkförmedlingar att snabbutbilda fler. Men i komplexa frågor som asylärenden finns det risker med att använda tolkar utan rätt kompetens, enligt Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Traditionellt har man betraktat flerspråkighet som en orsak till språkliga problem och för att hjälpa eleverna att inte ”blanda” språken och bli ”förvirrade” har man försökt att använda endast målspråket i undervisningen, säger Carles Fuster Sansalvador.
Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig.
– Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.
Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin Social innovation för hållbar utveckling, presenteras aktuell svensk forskning om ämnet, med koppling till Agenda 2030.
Läkaren Katty Gurahua från Peru lärde sig sina första meningar på svenska som strumpförsäljare. Samrawit som bott i flera länder tycker att det är svårt att lära känna svenskar – vilket hon inte är ensam om. Maria Rydell kommenterar, forskare i svenska som andraspråk. Artikel i Svenska dagbladet.
Allt högre krav ställs på invandrares svenskkunskaper – men att lära sig svenska är inget man gör i en handvändning. Det säger språkforskaren Niclas Abrahamsson som reder ut vilka faktorer som spelar in när man lär sig ett nytt språk. Artikel i Svenska Dagbladet.
Ryssland har oprovocerat attackerat Ukraina. Varför har det skett och hur tänker Vladimir Putin egentligen? Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid Stockholms universitet och FOI, analyserar läget utifrån sitt forskningsfokus, den ryska bilden.
Snart ska regeringen fatta beslut om slutförvar av radioaktivt avfall. Förvaret ska vara säkert för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Går det överhuvudtaget att kommunicera med generationer i en så avlägsen framtiden? Studio Anekdot är tillbaka med ett nytt poddavsnitt, om kärnavfallets oerhörda kommunikationsutmaningar.
Rysslandskännaren Magnus Dahnberg menar att statlig rysk tv länge matat den ryska befolkningen med att folk i Lugansk och Donetsk i Ukraina måste beskyddas.
Natalia Volvach tilldelas 50.250 kr till en svensk-ukrainsk workshop "Att bedriva forskning i turbulenta miljöer" från Humanistiska fakultetens forskarskolas resurs för kvalitetssäkrande verksamhet, Stockholms universitet. Grattis Natalia!
Vi gratulerar Karin Idevall Hagren och Anna Vogel som båda antagits som docenter i nordiska språk. De är språkforskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Catharina Nyström Höög har blivit befordrad till professor i svenska. Hon forskar om text- och diskursanalys vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? Lyssna på Språktidningens podd.
Susan Sayehli är fr.o.m. den 1 januari 2022 den svenska redaktören för tidskriften Nordand, Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, tillsammans med ytterligare tre redaktörer från Danmark, Norge respektive Finland.
Wenner-Gren Stiftelserna har tilldelat Gunnar Norrman ett bidrag ur Inge Jonsons fond för att genomföra en registerstudie rörande vuxna utlandsadopterade i Sverige med fokus på bland annat skolresultat i språkämnen.
Svenska Akademien har tilldelat Nathan Young 2021 års anslag ur Stiftelsen Fonden för forskning i modern svenska och för svensk språkvård, för att uppdatera den fonetiska taligenkänningsmodellen i ”Forced Alignment for Swedish” med ungdomars och kvinnors språk samt att distribuera den slutliga modellen till forskarsamhället.
1641 upprättades ett vänskapsfördrag mellan Portugal och Sverige och det var också starten på ett återupprättande av handelsförbindelserna länderna emellan. Detta firas med en utställning om skalden och diplomaten António Feijó (1859-1917) som bland annat översatte Strindberg och på så sätt spred skandinavisk kultur i sitt hemland.
Vad innebär EU:s flerspråkighetspolitik? Har den tjänat sitt syfte och hur kommer den att utvecklas? Hur blir det med engelskan i framtiden? Och kan alla bli flerspråkiga bara man vill? Se föreläsning med Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Lisa Selander är en av två vinnare i riksdagens uppsatstävling för högskole- och universitetsstudenter 2021 med sin uppsats En partiledardebatt på teckenspråk: Tolkars strategier för att leverera högkvalitativ tolkning. Lisa Selander skrev den inom Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet.
Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter gällande sammanslagningen av svenska och svenska som andraspråk, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det skriver forskare och studierektorer i en slutreplik.
Används svenskan på samma sätt i Sverige och Finland? Oftast är det ganska likt, men det finns nyansskillnader. Det visar ett forskningsprojekt som under åtta år har studerat samtal på olika platser i Finland och Sverige.
Ken Benson, professor i spanska med inriktning på litteraturvetenskap vid Stockholms universitet deltog i panel om språkliga och litterära relationer mellan Sverige och Spanien.
Vi är starkt frågande till att Skolverket föreslår en sammanslagning av [ämnena] svenska och svenska som andraspråk. Det vore orättvist mot alla, skriver flera forskare och studierektorer som arbetar med lärarutbildningarna i Svenska och Svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Camilla Wide har forskat i 1300 samtal för att förstå skillnaderna i hur vi pratar svenska i Finland och i Sverige. Nu gästar hon språkpodden "Näst sista ordet" på Svenska YLE i Finland och berättar vad forskningen visar. Finländare är till exempel ofta mer formella och har ett större behov av att fokusera på sakinnehållet, medan svenskar gärna småpratar och undviker formella formuleringar som "goddag".
Året samtal i Rum för översättning på bokmässan finns nu tillgängliga på Översättarcentrums YouTube-kanal. Bland andra deltar översättare Elin Svahn, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Stockholms universitet.
Att Sverige halkat ner i rankingen säger inte automatiskt att vi blivit sämre, vi vet för lite om urvalsgruppen. Vi tappar ju bara två poäng jämfört med förra året. Vi kan se att vi har halkat ner för att andra länder har gått om oss, säger Helena Reierstam, i en intervju i tidskriften Läraren.
Forskningsprogrammet IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, är avslutat (2013–2020). I en video sammanfattar de sina forskningsresultat.
IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk, har tillsammans med Språkbanken Text (Nationella språkbanken) skapat en talspråkskorpus med över 1000 video- och audioinspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska samtal.
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beviljat 1 304 000, kronor för att bygga ut A Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) med mer material. LMNL är en unik lexikografisk resurs över Nordens medeltida lagspråk, och ett viktigt hjälpmedel för att internationalisera forskningen om Nordens medeltida lagar och rättshistoria. LMNL kommer framöver att omfatta all svensk medeltida lag och alla nordiska landslagar.
Prisceremoni med årets mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris och Svenska Akademiens bibliotekariepris. Medverkan av bland annat akademiledamoten Tomas Riad, professor i nordiska språk.
Det går fort när adopterade barn tappar sitt första språk. Men små rester finns kvar i hjärnan. Intervju i Språktidningen med forskarna Niclas Abrahamsson och Gunnar Norrman vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Hur många ordklasser finns det, egentligen? Hur kan man skilja mellan adverb och adjektiv, eller huvudverb och hjälpverb? Och hur gör man med konstruktioner som förekommer i vardagligt språk? Nyanser av grammatik är avsedd för universitetskurser i svenska och nordiska språk samt för ämneslärarutbildning i svenska.
Totalt 250.000 kr av Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning har tilldelats Institutionen för svenska och flerspråkighet för två projekt: Riktiga case på vetenskaplig grund respektive Åtgärder för att stärka stödet för magister- och mastersstudenters uppsatsskrivande med syfte att höja den vetenskapliga kvalitén.
Boken ger en unik bild av svenskan i Finland och Sverige. Sverigesvenskar och finlandssvenskar har oftast inga problem att kommunicera, konstaterar forskarna. Men det finns risk för kulturkrockar. Boken är en slutrapport från forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP).
Projektet DEPICT – om avbildande tecken i tecknade språk som en drivkraft för att främja inkludering, kommunikation och översättning – undersöker hur avbildning fungerar i flerspråkig kommunikation och vid tolkanvändning i olika situationer med döva invandrare. Projektet består av 6 delprojekt och har fått 12 miljoner norska kronor från Norges forskningsråd.
Arbetet inom Intensivsvenska har genom samverkan mellan forskare och lärare resulterat i en målorienterad, konkret och systematiskt upplagd grundmodell för utbildningen av nyanlända elever i gymnasieåldern.
Den här bibliografin förtecknar böcker om översättning och tolkning, skrivna av författare bosatta eller verksamma i Sverige. De år som bibliografin täcker, 1986–2015, karakteriseras av en stark utveckling av översättningsvetenskapen/Translation Studies, inte bara i Sverige utan också internationellt.
Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.
Hur kan språkvetare samverka och forska om jämlik vård? Stockholms universitets samverkansprogram Migration och integration intervjuar här Karolina Wirdenäs, docent vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Kathrin Kaufhold, fil. dr vid Engelska institutionen, om deras samverkansforskning kring vårdkommunikation och integration.
Hur värderas översättare och deras arbete av omvärlden – ekonomiskt, socialt, litterärt? Vad säger forskningen och erfarenheten? I ett avsnitt av RFÖ-podden undersöks olika aspekter av översättares och översättningars värde, från ersättningsnivåer till litteraturkritik. Daniel Gustafsson samtalar bl.a. med Elin Svahn, översättare och forskare i Översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet.
Henrik Rosenkvist och Tomas Riad, professorer i nordiska språk, samtalar om vikten av små ord som nej och andra grammatiska besynnerligheter. Dessa språkets atomer och molekyler berättar något om mänsklighetens kärna. Se video av UR Samtiden – Samtal om språk.
I boken "Tala om kroppen. Språkliga perspektiv på hälsa och sjukdom i den digitala eran" handlar ett av kapitlen om hur föräldrar som har eller väntar ett hjärtsjukt barn bygger kunskap om hälsa och sjukdom. Författarna visar hur föräldrarna skaffar sig kunskap växelvis via nätbaserade medier och via sjukvården.
I podden Språket på jobbet, diskuteras kommunikationen på flerspråkiga arbetsplatser under temat Vad menas egentligen med yrkessvenska? Deltar gör universitetslektor Gunlög Sundberg tillsammans med universitetslektor Aina Bigestans. Podden ges ut av Föreningen Vård- och omsorgscollege.
I information på somaliska från Folkhälsomyndigheten i fjol översättes ”äldre” med ”slitna” eller ”odugliga”. Enligt översättaren Ida Gure är felaktigheter vanligt. Nu införs stängare kontroller av myndigheternas information.
En grupp lärare/forskare från Uppsala, Stockholms och Göteborgs universitet har fått en SLUGU-ansökan beviljad och 50.000 kronor för att utveckla en gemensam kurs i historisk sociolingvistik på avancerad nivå samt en plattform för pedagogiska resurser för detta ämne.
Vilken roll har tolkar att spela i integrationsarbete? Och hur kan aktörer på tolkfältet mötas? Samverkansprogrammet för migration och integration intervjuar Helena Bani-Shoraka, universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot tolkning samt initiativtagare till Tolkarenan.
I diskussionen om hur universitet och högskolor bättre kan möta vår tids stora utmaningar har samhällsvetenskap och humaniora börjat ta allt större plats. Det beror inte minst på att en ny forskningspolitisk linje håller på att ta form, där humanvetenskaperna tillmäts större vikt än tidigare. I en ny antologi med docent Linus Salö som redaktör, bidrar forskare från olika universitet med kapitel utifrån olika forskningsinriktningar.
Hur länge får man heta Botvid? Forngutniskt personnamnskick i gotländskt epigrafiskt material från 750 till 1500-tal. Ett postdocprojekt som leds av Sofia Pereswetoff-Morath, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
På frågan vad som är mest utmanande på jobbet är det inte alls ovanligt att arbetsterapeuter svarar kommunikation. Varför är det så svårt att prata med varandra – utan att krångla till det? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, ger sin syn på saken i tidningen Arbetsterapeuten.
Hövligheten i användandet av namn besvaras inte i brevskrivarens möten med granne, optiker, bibliotekarie eller busschaufför. Svenska Dagbladets etikettexpert reder ut vad som gäller med hjälp av bland annat språkforskaren Catrin Norrby.
Metodutveckling för interprofessionell samövning (MIS) är en satsning initierad av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) för att arbeta med metodutveckling gällande samövningar mellan TÖI:s tolkstudenter och studenter på andra akademiska yrkesutbildningar.
Många lyssnare hör av sig till redaktionen för Sveriges radios program Nordegren & Epstein i P1, om att programledarna Thomas och Louise borde sluta avbryta varandra. Men frågan är om de verkligen avbryter varandra eller om de istället pratar samtidigt? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, samtalar med programledarna om samtalskonstens mysterier.
Tolkarenan är en samverkanssatsning där Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) sprider information och kunskap om svensk, nordisk och internationell tolkforskning till det omgivande samhället.
Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha? Läs Martin Perssons artikel i Språkbruk för att få veta mer!
Vid årets utdelning av medel från Riksbankens Jubileumsfond tilldelades Erika Kihlman, lektor och docent i latin vid Romanska och klassiska institutionen, ca 10 miljoner kronor för att leda ett infrastrukturellt projekt på Kungliga biblioteket.
Som student vid Stockholms universitet har du möjlighet att delta i kurser och workshoppar via CIVIS-alliansen. CIVIS – European Civic University Alliance omfattar över 450 000 studenter och 65 000 medarbetare vid nio universitet i Europa.
Vårt sätt att prata påverkar hur vi uppfattar varandra och omvärlden. Men hur ska vi då prata för att inkludera olika kulturer och identiteter? Förändrar vi något om vi ändrar på språket? Ny forskning följer diskussionerna hos politiskt aktiva ungdomar i en innerstadsskola.
Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.
Portugals utrikesminister tillsammans med landets ambassadör besökte Romanska och klassiska institutionen för att förlänga avtalet för Portugisiskt språkcentrum Camoes, ett centrum som syftar till att sprida det portugisiska språket och kulturen.
Hur talade människor i förhistorien och vad talade de om? Det nystartade forskningsprojektet LAMP tar hjälp av ny DNA-teknik för att kartlägga hur förhistoriska människor rört sig geografiskt och hur deras språk har spridits.
Den 29 september besökte Erika Kihlman, Hermine Hodson och Anna Gudmundson Kungsholmens gymnasium i samband med deras firande av den internationella språkdagen. Vi talade om språk och presenterade våra ämnen.
Nu är Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier officiellt invigt. Här ska forskare från olika dispcliner samlas för att studera indoeuropeiska språk.
Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.
Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.
Genom utgivningen av Nationalupplagan av August Strindbergs ”Samlade Verk” finns nu samtliga texter som Strindberg författat tillgängliga i den form som författaren själv valde. Projektet har tagit hela 40 år att färdigställa och många personer har varit involverade. En viktig princip under arbetet har varit att texterna ska vara tillgängliga även för en bred allmänhet och mycket arbete har därför lagts på ordlistor och kommentarer.
Projektet Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen (2015–2020) har jämfört 59 språk från sex olika språkgrupper och mynnat ut i online-databasen Hindu Kush Areal Typology. Projektet har letts av Henrik Liljegren, docent i lingvistik.
Studien är av experimentell art och undersöker sambandet mellan kognitiv belastning, tolkningsriktning och (asymmetriska) språkkunskaper hos tolkar i offentlig sektor. Doktorsavhandling i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Projektet undersöker empati som uppstår av känsloladdade röster med hjälp av funktionell magnetresonanstomograf(fMRI), galvanisk hudrespons(GSR) och information om deltagarnas egna upplevelser.
I det här forskningsprojektet undersöker vi olika bedömningspraktiker i svenska som andraspråk, samt hur den skriftliga språkutvecklingen ser ut hos elever. Syftet med projektet är att öka kunskapen om bedömningspraktiker i svenska som andraspråk med fokus på skriftlig elevproduktion.
Projektet DEPICT – om avbildande tecken som medel för att främja inkludering, kommunikation och översättning – undersöker hur avbildning fungerar i flerspråkig kommunikation och vid tolkanvändning i olika situationer med döva invandrare. Projektet består av 6 delprojekt och har fått 12 miljoner norska kronor från Norges forskningsråd.
Med de stora datamängder som genereras i dag har den personliga integriteten blivit en het fråga. I detta projekt studerar vi hur man kan skapa säkra språk- och datamodeller med hjälp av maskininlärning – utan att röja personuppgifter.
Den maskinöversatta tv-världen och tittarförståelsen: en receptionsstudie av tittares förståelse och upplevelse av mellanspråkliga, maskinöversatta och efterredigerade undertexter.
Projektet vill lägga grunder för studier av kognitiva processer i dialogtolkning. Forskningsfrågorna handlar om hur tolkens kognitiva resurser ser ut, och då framförallt monitoreringsprocesserna, jämfört med andra typer av tolkning, dessutom undersöks de strategier som använts för att hantera kognitivbelastning.
Projektet studerar talutvecklingen hos svenska barn med särskilt fokus på akustiska egenskaper hos frikativor, det vill säga v, f, h, tje- och sje-ljuden.
Förstaspråkstalares anpassning till andraspråkstal. Datamodellering och experimentella ansatser på vokalperception. Projektet undersöker hur vår talperception hanterar det faktum att vi alla varierar i hur vårt uttal.
I projektet dokumenteras gawarbati, ett språk som talas i gränsområdet mellan Pakistan och Afghanistan. Målet är att sammanställa en annoterad korpus genom video- och ljudupptagningar samt att bygga en lexikal databas.
Fanny Forsberg Lundell och Klara Arvidsson forskar om Global mobilitet och vuxnas andraspråksinlärning: betydelsen av sociala och psykologiska faktorer (GLOMO)
Med syfte att utröna om det finns en "universell" semantisk domän för lukter undersöker detta projekt semantiska likheter och skillnader mellan luktvokabulärer i olika språk.
Syftet med detta projekt är att möjliggöra den praktiska användningen av avidentifiering av klinisk text på svenska. Avidentifieringsverktyget HB Deid ska testas inte bara i laboratoriemiljö på Stockholms universitet, utan även på textbaserade patientdata från Region Stockholm.
Projektet Heliga Birgittas texter på fornsvenska har som mål dels en modern kritisk utgåva av samtliga fornsvenska texter som tillskrivs eller kan föras tillbaka på Heliga Birgitta (1303–1373), både uppenbarelserna och andra mindre, relaterade texter, dels ett tillgängliggörande av texten i alla handskriftsvittnen.
Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.
Denna sammanläggningsavhandling behandlar språkliga praktiker och processer som är förknippade med internationaliseringen av svenskt universitetsväsende.
I det här forskningsprojektet undersöker vi utvecklingen och användningen av konnektion i skriftlig produktion hos vuxna inlärare av svenska på nybörjarnivå.
LMNL är en unik lexikografisk resurs över Nordens medeltida lagspråk och ett viktigt hjälpmedel för att internationalisera forskningen om Nordens medeltida lagar och rättshistoria. LMNL redovisar engelska ekvivalenter till juridiskt-kulturellt relevanta termer på de olika nordiska språken och förklarar många av dessa ords användning.
Marie Franzos (1870–1941) – Självständig, engagerad, framgångsrik. Översättare, agent och kulturförmedlare av svensk skönlitteratur i tysktalande länder vid sekelskiftet. Doktorsavhandling i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige: modersmålsundervisning, som utgör en del av det reguljära svenska skolsystemet, och språkundervisning i s.k. komplementära skolor, som organiseras utanför det nationella skolsystemet.
Syftet med det här projektet är att utveckla arbetsprocesser och undervisningsformer där elever redan från unga år lär sig skapa multimodala texter. Arbetet genomförs med inspiration från modeller och idéer hämtade från forskning och beprövad erfarenhet.
Projektet belyser undervisning, organisation och språkanvändning i så kallad språkintroduktion med nyanlända elever på gymnasiet. Vi tittar närmare på undervisningen i svenska som andraspråk och engelska.
När Rädda Barnen går från att inom Sverige främst arbeta med påverkan och opinionsbildning till att också börja erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg, blir medvetenhet om och arbete med verksamhetens inramning och berättelser av yttersta vikt för organisationen.
Projektet syftar till att ta fram ett system för automatisk generering av flervalsfrågor för att bedöma läsförståelse i svenska som andraspråk. Vi kommer att utvärdera tekniken, det vill säga hur pass välfungerande frågor, svar och distraktorer är, tillsammans med verksamma sfi-lärare.
Projektet syftar till att fördjupa vår förståelse för samhällskommunikationens komplexa uppgifter i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Delstudierna använder verktyg från sociolingvistik och diskursanalys för att undersöka språkets roll i samhällsförändringar, och mer specifikt språkliga meddelandens roll i mänskligt agerande.
Projektet Samsyn bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och Skolverkets projekt Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få goda och likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan och att öka kunskapen om kollektivt lärande i praktiken.
Projektet bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och 10 sva-lärare (svenska som andraspråk) vid tre skolor under fyra terminer.
Till min avhandling fokuserar jag på korpuslingvistik och diskursanalys för att undersöka språkliga maktstrukturer i tjeckiska, framför allt det som kallas språklig andrafiering.
Syftet med projektet är att undersöka vad som kan händer när en skola byter från enspråkigt till flerspråkigt episteme och erkänner flerspråkighet som en epistemisk resurs.
Projektet ”Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning” bidrar med ny kunskap om språkkaféer som drivs av aktörer inom civilsamhället och deras roll för vuxna nyanländas språkliga integration.
Detta projekt utforskar språkliga och institutionella dynamiker på flerspråkiga arbetsplatser och undersöker interaktionspraktiker och identitetskonstruktion. Med hjälp av ljud/video-data fokuserar det på backstage-talk, ledarskap och socio-tekniska metoder i chef-anställda möten, och använder EMCA, MCA och socio-tekniska metoder.
Projektet fokuserar på syndetiska par, dvs. samordningskonstruktioner vars led tillhör samma ordklass och ligger på samma nivå i den syntaktiska hierarkin.
Syftet med det här projektet är att få en djupare förståelse för hur elever kan stöttas i sitt meningsskapande när de ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen, som till exempel kraft och motkraft. Hur kan eleverna utifrån sina vardagserfarenheter få kunskap om detta som de tycker är meningsfull?
I det här projektet undersöker vi hur visuella resurser används i språkundervisningen. Vi fokuserar på undervisning i svenska för invandrare för vuxna, vuxenutbildning för döva och hörselskadade samt komvux som särskild utbildning.
Yrkeslivskommunikation och digitalt skriftbruk: komplexitet, rörlighet och flerspråkighet i den globala arbetsmiljön. Projektet undersöker kommunikationen på företag, med fokus på digitala medier, flerspråkighet och intern kommunikation.
Skrivtolkning för personer med hörselnedsättning sker idag genom skrivande på tangentbord. Projektet syftar till att öka produktionen och därmed tillgängligheten genom att utveckla talteknologi för s.k. återtalare, dvs. personer som talar in det som just sagts, och gör det på ett speciellt sätt för att underlätta konvertering till text.
Gruppen behandlar forskning om minoritiserad flerspråkighet i en majoritetsspråkskontext – och på vilka sätt barn, ungdomar och vuxna får möjlighet att använda och utveckla minoritiserade språk och majoritetsspråket.
Vid det ämnesöverskridande Äldretextseminariet (Seminar of Premodern Texts) vid Stockholms universitet träffas forskare från olika estetiska och historiska ämnen samt språkämnen, alla med intresse för antika, senantika, medeltid och förmoderna texter.
Forskargruppen Berättelsers form och funktion intresserar sig för berättelser från olika tider och sammanhang – från landskapslagen till livsstilsbloggen – och vill svara på frågorna hur och varför vi berättar.
Clinical Text Mining Group är en kreativ forskargrupp bestående av datavetare, ingenjörer, språkteknologer och läkare. Vi forskar inom artificiell intelligens, språkteknologi och hälsoinformatik.
Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.
Forskargruppen Intensivsvenska fokuserar på flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling, avkodning/kodning för alla fyra språkfärdigheterna, språk- och kunskapsutveckling i alla skolämnen, hållbar skolutveckling och kollektivt kapacitetsbyggande. Vi driver forsknings- och samverkansprojekt med lärare, rektorer, huvudmän och Skolverket.
Interfler är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. I gruppen samlas forskare med intresse för interaktion och flerspråkighet i vardagsliv och olika verksamheter, som utbildning och yrkesliv.
Nordisk filologi och språkhistoria är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk. Här samlas forskare som från alla tänkbara utgångspunkter intresserar sig för äldre nordiskt språk och litteratur, företrädesvis från de runsvenska, fornsvenska, fornisländska och äldre nysvenska perioderna.