Wallenbergmedel till projekt om artikulationens betydelse för språkinlärningen

Lisa Gustavsson beviljas 4 000 000 kronor för projektet De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn.

Barnriktat tal kallas den talstil vi vuxna och äldre barn använder när vi talar till ett spädbarn. Kännetecknande för barnriktat tal är att det innehåller många upprepningar och har en varierande melodi med långsammare tempo och längre pauser. Studier har också visat att vi artikulerar mer när vi pratar med barn, det vill säga vi talar tydligare än annars. Den här typen av extrem artikulation kallas inom forskningen för hyperartikulation.

Mamma och barn leker med plastdjur. Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos
 

Hyperartikulation och språkutveckling

Projektet De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn kommer att undersöka just hyperartikulationens påverkan på språkinlärningen.

Medarbetare inom forskningsområdet barns språkutveckling. Foto: Peter Branderud
Iris-Corinna Schwarz, Ellen Marklund och Lisa Gustavsson i främre raden. Med på bild är också medarbetarna Anna Ericsson och Petter Kallioinen. Foto: Peter Branderud

– I samtal mellan vuxna är hyperartikulationens främsta funktion att öka chansen för lyckad kommunikation. Som talare gör vi hela tiden anpassningar i hur vi talar. När vi av någon anledning befarar att vårt budskap riskerar att inte nå fram, som i bullriga miljöer, tenderar vi att överdriva artikulationen för att lyssnaren ska förstå vad vi säger. I projektet arbetar vi därför utifrån hypotesen att dessa mer eller mindre omedvetna anpassningar, när de förekommer i barnriktat tal, hjälper spädbarnet genom att lyfta fram information som är relevant för att förstå, lära sig och känna igen ord, förklarar Lisa Gustavsson, som leder projketet. 

Tillsammans med kollegorna Iris-Corinna Schwarz och Ellen Marklund kommer hon inom projektet att fokusera på tre aspekter som alla är viktiga för att barn ska lära sig nya ord, nämligen ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning. Medan ordigenkänningen handlar om att kunna känna igen ord man hör, handlar ordsegmentering om förmågan att urskilja ord i ett talflöde och ordinlärning om att koppla ett visst ord till ett objekt eller koncept. Tidigare forskning har visat att barnriktat tal har en positiv påverkan på dessa aspekter i den tidiga språkinlärningen och att mängden barnriktat tal i spädbarnets omgivning är relaterad till senare språkförmågor.

 

Bidra med kunskap om hur spädbarn lär sig språk

Forskarna kommer att använda ögonrörelsekameror för att mäta barnens reaktion när de får se och höra olika bilder och talsekvenser. De kommer att undersöka om hur hyperartikulation påverkar barnens förmåga att känna igen ord och hitta ordgränser i flytande tal och liksom deras förmåga att skapa associationer mellan ord och objekt. De kommer också att titta på om graden av hyperartikulation påverkar dessa förmågor och hur relevant hyperartikulationen är i sammanhanget. Forskargruppen hoppas på detta sätt kunna bidra med ny kunskap om hur små barn lär sig förstå och använda språk.

– Kunskaper som dessa är värdefulla för flera forskningsfält eftersom principerna bakom att lära sig nya ord går att generalisera till allmänna principer vad gäller informationshantering. Projektet kan därmed bidra också till så vitt skilda områden som tal- och kommunikationsteknologi, förskolepedagogik och logopedi, säger Lisa Gustavsson.

Mer om forskningsområdet barns språkutveckling

Tre frågor om barnriktat tal (video med Lisa Gustavsson)

Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond(MAW) delar sedan 1960 ut medel till forskning och utbildning inom humaniora. I år har fyra forskare från Stockholms universitet beviljats medel för nyinitierade forskningsprojekt.

Forskningsmedel från Wallenbergstiftelser