Studera hos oss

Lingvistik är vetenskapen om det mänskliga språket. Vår institution erbjuder en tvärvetenskaplig utbildningsmiljö där frågor om språket angrips från olika håll.

Två glada kvinnliga studenter gör coronahälsning med armbågarna. Foto från Shutterstock
Foto: Shutterstock

Våra utbildningar ges inom två huvudområden: lingvistik och teckenspråk. På uppdrag av Karolinska Institutet ansvarar vi också för delar av logopedutbildningen.

Våra utbildningar

 

Utbildning och forskning i samverkan

Lingvistik är idag ett tvärvetenskapligt forskningsfält med kopplingar till såväl naturvetenskap, beteendevetenskap och humaniora. Våra forskare är verksamma inom områden som allmän språkvetenskap, barns språkutveckling, datorlingvistik, dövas- och hörselskadades flerspråkighet, fonetik och teckenspråkslingvistik. Den akademiska bredden märks även i våra utbildningar, där studenterna redan få grundnivå får bekanta sig med våra ämnens olika förgreningar. 

Experimentella labb

Vi har två forskningslaboratorier knutna till vår institution: SUBIC och Fonetiklaboratoriet. 

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC)

Fonetiklaboratoriet

Forskargrupp på lingvistik på Subic. Foto: Jens Olof Lasthein
Experiment på SUBIC med forskargrupp från Institutionen för lingvistik. Foto: Jens Olof Lasthein
 

Möt våra studenter och alumner

Hos oss samlas studenter med olika bakgrund och olika framtidsplaner. Möt några av dem här. 

Finns nog inget annat ämne med en sådan variation

Amanda Kann är doktorand i datorlingvistik. Hon har tidigare läst kandidatprogrammet i lingvistik och masterprogrammet i språkvetenskap.

Amanda Kann på snöig innergård i Stockholm. Foto: privat
Foto: Privat

– Det bästa med lingvistik är bredden. Språk går att undersöka från så många olika vinklar: allt från hur barn lär sig sitt första språk till hur man lär datorer att förstå ”människospråk”. Lingvister kan vara hjärnforskare, beteendevetare och programmerare, men alla delar intresset för språk.

– Det bästa med utbildningen här på Stockholms universitet är det varierade upplägget och de engagerade föreläsarna. På kandidatprogrammet får man prova på lingvistikens olika inriktningar för att hitta det man är mest intresserad av.

– När jag började på kandidatprogrammet var jag orolig för att sticka ut som naturvetare. Det visade sig vara helt i onödan. Mina kursare hade pluggat allt från samhällsvetenskap till teknik och estetiska ämnen och med våra olika bakgrunder kunde vi hjälpa varandra. Lingvistik känns dessutom ofta mer som ett naturämne än som humaniora – det är en hel del laborationer och praktiska moment under utbildningen. 

Läs en längre intervju med Amanda

Om ämnet lingvistik

Studierna gör en mer medveten om språket

Jonas Brännvall läser teckenspråkslingvistik. Han arbetar också som tolk.

Närbild av leende Jonas Brännvall. Foto: Karin Lindahl
Foto: Karin Lindahl

– Jag är döv och för mig känns det viktigt att lära mig mer om mitt eget språk. Genom att läsa teckenspråkslingvistik får jag en djupare förståelse för svenskt teckenspråk, för hur tecken har bildats och för hur de kan ha olika betydelser.

– I undervisning lär vi oss att analysera språk, bland annat genom att granska översättningar och teckenspråkiga filmer. Det har gjort mig mer medveten om vilka val jag gör som tolk och översättare. Jag tror att kvaliteten på mitt arbete blir bättre ju mer kunskap jag har om språkliga variationer.

Läs en längre intervju med Jonas

Om teckenspråk och teckenspråkslingvistik

Jag vill inte vara teknikern som bara kan teknik

Magnus Ahltorp jobbar som språkteknolog och läser masterprogrammet i språkvetenskap med inriktning mot typologi och språklig mångfald. Efter 20 år på KTH började han läsa lingvistik 2017.

Magnus Ahltorp
Magnus Ahltorp. Foto: Anna Niva

– Jag kände att jag behövde ha mer språkteori än vad min språkteknologiutbildning hade gett mig. Dessutom ville jag komplettera min något torra tekniska utbildning. Jag har inget emot att studera och jobba med torra ”tekniksaker”, men jag vill ha förståelse för en större helhet.

– Det är värdefullt med en större teoretisk grund och förståelse för språkdelarna. Jag kan prata med teknologer och humanister som ”en av dem” och göra saker som jag inte skulle kunna göra som ren språkteknolog. Många högutbildade inom teknologi har svårt att förstå annat, men man bör kunna förstå humaniora för att göra ett bra arbete som teknolog. Jag vill inte vara teknikern som bara kan teknik.

Läs en längre intervju med Magnus

Masterprogrammet i språkvetenskap

 

Som tolk får jag förena mina intressen för språk och människor

Nina Sterby läser teckenspråk på grundnivå.

Närbild av Nina Sterby utanför Södra huset, Campus Frescati. Foto: Karin Lindahl
Foto: Karin Lindahl/Stockholms universitet

– Vi har många teckenspråkstalare i Sverige, men generellt vet folk ganska lite om teckenspråk. Många tror fortfarande att teckenspråk är internationellt, men det finns ju massor av teckenspråk i världen. Jag vill bli teckenspråkstolk, för då får jag förena mina intressen för språk och människor.

– Som ny student i teckenspråk börjar du träna din språkfärdighet direkt. Flera av våra lärare är döva men väldigt vana vid att möta nybörjare i teckenspråk. Själv har jag haft teckenspråkiga i min närhet under uppväxten och det har fått mig att vilja lära mig mer.

– Studierna i teckenspråk har gett mig en ny förståelse för historien. Det är inte särskilt länge sen döva i Sverige inte fick använda teckenspråk i skolan, till exempel. 

Om ämnet teckenspråk
 

Företag inom IT-branschen behöver lingvister

Susanne Vejdemo är utbildad lingvist och jobbar nu som internationaliseringskonsult åt Google.

Susanne Vejdemo Foto: Privat
Susanne Vejdemo Foto: Privat

– Det är spännande att gå från teori till hur det funkar i praktiken. I grova drag kan man säga att mitt uppdrag är att få Googles sökfunktion att fungera bättre på svenska. Jag har väldigt roligt på jobbet och lär mig saker hela tiden.

– Det verkar som om fler och fler företag inom IT-branschen behöver lingvister och jag tror att det i framtiden kan bli ännu vanligare. Speciellt eftertraktade är lingvister som kombinerar kunskaper om språk med datorkunskap.

– Min forskning har handlat om betydelseförändringar i språket. Tidigare har man trott att ordbetydelser ändras på ett kaosartat sätt och att slumpen ligger bakom hur ord får nya betydelser och tappar gamla. Fascinerande nog finns det ett extremt komplicerat system för betydelseförändringar, det går att hitta mönster ungefär på samma sätt som väderprognoser.

Läs en längre intervju med Susanne

Vår forskning inom datorlingvistik

 

Möt våra lärare

Många av våra undervisande lärare är också verksamma som forskare.

Vem vill inte kunna ett språk där man kan kommunicera genom fönsterrutor och trots oväsen

Carl Börstell är forskare och före detta universitetslektor vid Institutionen för lingvistik. Han är numera verksam vid Universitetet i Bergen.

Närbild på Carl Börstell. Foto: Suzan Zanders
Carl Börstell. Foto: Suzan Zanders

– Det bästa med mitt jobb är att jag får syssla med mitt största intresse och dessutom arbeta i en flerspråkig miljö. Att inte bara forska om språken utan även språken är ganska fantastiskt. Under en och samma dag kan man gå från ett möte på svenskt teckenspråk till ett seminarium på engelska till en föreläsning på svenska.

– Det svenska teckenspråket har en ställning motsvarande de officiella minoritetsspråken. Jag skulle uppmuntra alla som har möjlighet att prova på en kurs i något av dem, om inte av andra skäl, så för att få upp ögonen för kulturell och språklig mångfald här i Sverige. Just teckenspråket är extra spännande eftersom det är ett visuellt språk. Vem vill inte kunna slå över till ett språk där man kan kommunicera genom fönsterrutor, tvärsöver ett stort rum, eller i en dålig ljudmiljö med oväsen eller hög musik?

Läs en längre intervju med Calle

Teckenspråk – lär dig grunderna, 7,5 hp

 

En förståelse för språk gör det lättare att förstå omvärlden

Henrik Bergqvist är fältlingvisten som tycker att under undervisning berikar hans forskning. 

Henrik Bergqvist utanför Allhuset.
Foto: Jens Olof Lasthein

– I mötet med studenterna får jag får tillfälle att återupptäcka sådant jag kanske börjat ta för givet och jag får aktivera grundläggande begrepp och idéer. Studenternas engagemang och deltagande ger på så sätt avtryck i forskningen. Hos oss är det är få forskare som inte undervisar och vi ägnar mycket tid åt att utveckla undervisningen.

– I min forskning har jag arbetat med att beskriva språk i Mexiko och Colombia. Arbetet består av att spela in tal, skriva ner det och föreslå en beskrivning av olika delar av språket. Genom mitt arbete har jag fått en förståelse för olika levnadssätt, och för hur olika kulturella sammanhang är tätt sammanflätade med språket.

Läs en längre intervju med Henrik

 Neurolingvistik är hjärnforskning om språk

Julia Uddén är forskare och lärare i neurolingvistik. 

Julia Uddén med en modellhjärna i genomskärning. Foto:
Julia Uddén. Foto: Emma Burendahl

– Jag var tidigt nyfiken på hur hjärnan bearbetar sekvenser, den typen av abstrakta mönster som sträcker ut sig i tiden och som finns i språk, musik och dans. Senare blev jag intresserad av hur hjärnan klarar av att skapa mening bortom det som bokstavligen uttrycks. Idag forskar jag på vad som skiljer sig i hjärnan hos människor som tolkar samma bokstavliga mening på olika sätt. Vissa läser nämligen in mer mellan raderna och jag är intresserad av hur hjärnan utvecklas att stödja det beteendet.

– Språket är ett fönster mot människans inre. Genom att studera språket med stringenta metoder förstår vi oss själva och kan bidra mer till samhället - det kommer behövas i och med klimatförändringarna.

Läs en längre intervju med Julia

Lingvistik passade mitt intresse för världen och för språk i allmänhet

Ljuba Vesselinova är professor i allmän språkvetenskap.

Ljuba Veselinova med två papegojor. Foto: privat
Foto: privat

– Det bästa med lingvistik är att det är en paraplydisciplin med många olika inriktningar. Man kan läsa datorlingvistik, fonetik eller allmän språkvetenskap, som typologi. Alla har inte jättemycket med varandra att göra men alla förenas av intresset för språk.

– Jag är ursprungligen från Bulgarien och min nyfikenhet på små och ovanliga språk fick mig in på de skandinaviska. När jag kom till Sverige upptäckte jag lingvistik, ett ämne som passade mitt intresse för världen och för språk i allmänhet. Efter kandidatexamen läste jag masterutbildning i USA och kom sedan tillbaka till Stockholms universitet för att doktorera. 

Läs en längre intervju med Ljuba 

Vi mäter och räknar och är lite udda på Humanistiska fakulteten

Mattias Heldner är professor i fonetik och prefekt vid Institutionen för lingvistik. Intresset för musik, språk och teknik ledde honom in på fonetiken. 

Mattias Heldner. Foto: Karin Lindahl/Stockholms universitet
Mattias Heldner. Foto: Karin Lindahl/Stockholms universitet

– Jag gillar att fonetik är så tvärvetenskapligt. Det är ett språkämne och det handlar om talet — något som är väldigt viktigt för oss människor. Men det är också ett experimentellt och tekniskt ämne. Vi fonetiker mäter och räknar mycket, vilket gör oss lite udda på Humanistiska fakulteten.

– Jag kom in på fonetiken när jag var ung och spelade i band. Jag var intresserad av datorer och därför lockade fonetiklaboratoriet. Där fanns tidigt möjligheter att spela in ljud digitalt med hög kvalitet, där fanns ett ekofritt rum och jag kunde göra akustiska analyser av inspelningarna. Jag blev inblandad i forskningsprojekt och upptäckte ganska snart att jag trivdes med fonetisk forskning.

Läs en längre intervju med Mattias

 

Kontakt

Studentexpedition
Studievägledare
På denna sida