Den europeiska föreningen för lingvister – Societas Linguistica Europaea – har valt en ny president: Maria Koptjevskaja Tamm, till vardags professor vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
Maria Koptjevskaja Tamm har valts till president för Societas Linguistica Europeae. Foto: Sören Andersson
Societas Linguistica Europaea bildades 1966, i syfte att främja det vetenskapliga studiet av världens språk – ur alla möjliga aspekter. Föreningen har numera drygt 1 300 medlemmar. Det är lingvister av alla de slag och från vitt skilda världsdelar, inte bara från Europa.
Den 58:e årliga konferensen hölls i Bordeaux, Frankrike, och föreningens medlemmar valde där Maria Koptjevskaja Tamm till president.
Konferens av stor vikt för världens lingvister
– Konferensen är en stor och viktig händelse för världens alla språkvetare och lingvister, säger Maria Koptjevskaja Tamm. Så även för medarbetarna på Stockholms universitet.
Och någon bättre president för en lingvistförening får man leta efter!
– Jag har redan många idéer om vad föreningen kan fokusera på i framtiden, bland annat att ta initiativ till återkommande sommarskolor och att arbeta med att få lingvistikforskningen att nå ut.
Jag har redan många idéer om vad föreningen kan fokusera på i framtiden
I flera decennier har Maria Koptjevskaja Tamm forskat och undervisat på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. År 2001 blev hon professor i allmän språkvetenskap.
Hennes främsta forskningsintresse är semantiskt inriktad typologi, det vill säga att hon förklarar och beskriver den språkliga variation – likheter och skillnader – som finns i världens språk, med tonvikt på det betydelsemässiga. Hur har variationen uppkommit? Var? Vad finns det för historiska, samtida, kulturella och sociala orsaker bakom den?
Het forskning om ord för temperatur
Fram till nyligen har Maria Koptjevskaja Tamm gjort omfattande tvärspråkliga studier om ord för temperatur i världens språk. Hon har gjort en hel del intressanta iakttagelser:
– Distinktionen mellan ”varm” och ”kall” finns i de flesta språk, men sedan är det stora skillnader mellan språken när det gäller uttryck för nyanser i värmen och kylan. Svenskans semantiska uppdelningar mellan ”varm” och ”het”, ”kall”, ”kylig” och ”sval” saknas till exempel i många andra språk.