Språk och samhällsutmaningar är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Här samlas sociolingvistiskt och diskursanalytiskt orienterade forskare som intresserar sig för språkvetenskapliga frågor i förhållande till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet
Foto: Cienpies Design, MostPhotos.
Forskargruppen har fokus på hur ideologier, kunskapsfält, maktförhållanden och erfarenheter skapas och återskapas språkligt och retoriskt. Vi intresserar oss för organisationers, gruppers och individers språkliga meningsskapande i sociala sammanhang, för hur de framställer och positionerar sig själva, andra och olika intresseområden. Vi undersöker debatter och diskussioner, historieskrivning och förhandlingsprocesser samt villkor för lärande och utveckling. Våra studieobjekt kan vara ideologier, normer, argumentation, kategorisering, metaforer, begrepp, diskriminering och identitet. Våra material är texter, samtal och etnografiska observationer.
En uppgift som gruppen arbetar med är att identifiera och föreslå språkvetenskapliga forskningsuppgifter i relation till vad som utpekas som våra stora samhällsutmaningar: ett manifest för språk och hållbar utveckling!
Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige: modersmålsundervisning, som utgör en del av det reguljära svenska skolsystemet, och språkundervisning i s.k. komplementära skolor, som organiseras utanför det nationella skolsystemet.
När Rädda Barnen går från att inom Sverige främst arbeta med påverkan och opinionsbildning till att också börja erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg, blir medvetenhet om och arbete med verksamhetens inramning och berättelser av yttersta vikt för organisationen.
Projektet syftar till att fördjupa vår förståelse för samhällskommunikationens komplexa uppgifter i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Delstudierna använder verktyg från sociolingvistik och diskursanalys för att undersöka språkets roll i samhällsförändringar, och mer specifikt språkliga meddelandens roll i mänskligt agerande.
Projektet Samsyn bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och Skolverkets projekt Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få goda och likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan och att öka kunskapen om kollektivt lärande i praktiken.
På Bokmässan i Göteborg 2024 deltar Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler) med "Intensivsvenska", ett forsknings- och samverkansprojekt med bland annat Maria Lim Falk, fil.dr i nordiska språk och Tomas Riad, professsor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) anordnar "Rum för översättning" med bland annat Elin Svahn, översättare och docent i översättningsvetenskap.
Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.
Blogginlägg på jonkoping.se om hur läraren Linda Glaad med kollegor i sitt arbetslag har ingått i skolutvecklingsprojektet Intensivsvenska Samsyn, som ges vid vår institution. Samsyn – Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Informationsträff om Samsyn i mars.
Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling. Ny handbok i analys av förhållandet mellan samhälle, handling och språkbruk. Författare är Mona Blåsjö, Johan Christensson och Linnea Hanell.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige för att skapa en bredare förståelse av Sverige som flerspråkigt samhälle. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet.
För att det ska bli möjligt att peka ut en riktning för hur läskrisen ska åtgärdas, behöver den benas upp i sina beståndsdelar. Det är en uppgift för forskningen. Maria Lim Falk, fil.dr i nordiska språk och Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet presenterar en modell för läsförmågan som utgår från förstaspråksläsare och andraspråksläsare, i alla åldrar. Modellen bygger på den kända uppdelningen mellan förståelse och avkodning.
För att det ska bli möjligt att peka ut en riktning för hur läskrisen ska åtgärdas, behöver den benas upp i sina beståndsdelar. Det är en uppgift för forskningen. Maria Lim Falk, fil.dr i nordiska språk och Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet presenterar en modell för läsförmågan som utgår från förstaspråksläsare och andraspråksläsare, i alla åldrar. Modellen bygger på den kända uppdelningen mellan förståelse och avkodning.
Hur gör man? Ta del av en undervisningsplanering för skönlitteratur och läsning i projektet Intensivsvenska. Åsa Vestlund och Ingrid Bröijersén, lärare i svenska som andraspråk på Nacka gymnasium, och Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Hur gör man? Ta del av en undervisningsplanering för skönlitteratur och läsning i projektet Intensivsvenska. Åsa Vestlund och Ingrid Bröijersén, lärare i svenska som andraspråk på Nacka gymnasium, och Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Vad krävs för att kunna läsa på ett andra språk? Lärare berättar om sin litterariseringsundervisning i svenska för nyanlända. Magnus Bengtsson, förstelärare i svenska som andraspråk på Malmö Neptunigymnasium, Ingrid Bröijersén, lärare i sva på på Nacka gymnasium, och Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Vad krävs för att kunna läsa på ett andra språk? Lärare berättar om sin litterariseringsundervisning i svenska för nyanlända. Magnus Bengtsson, förstelärare i svenska som andraspråk på Malmö Neptunigymnasium, Ingrid Bröijersén, lärare i sva på på Nacka gymnasium, och Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Lärare berättar om sitt systematiska och kollektiva ordförrådsarbete med elever i svenska som andraspråk. Emma Ahlstrand, Åsa Gustavsson, lärare i svenska som andraspråk på Gymnasium Skövde Kavelbro, Sofia Eriksson, lärare i so och sva på Nacka gymnasium, och Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Lärare berättar om sitt systematiska och kollektiva ordförrådsarbete med elever i svenska som andraspråk. Emma Ahlstrand, Åsa Gustavsson, lärare i svenska som andraspråk på Gymnasium Skövde Kavelbro, Sofia Eriksson, lärare i so och sva på Nacka gymnasium, och Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
En modell för läsförmågan presenteras som är gemensam för förstaspråksläsare och andraspråksläsare, i alla åldrar. Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk och Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
En modell för läsförmågan presenteras som är gemensam för förstaspråksläsare och andraspråksläsare, i alla åldrar. Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk och Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Bättre läsförmåga handlar om att stärka den tekniska delen av läsfärdigheten. Lärare berättar hur det kan gå till. Sofia Eriksson och Ingrid Bröijersén, lärare på Nacka gymnasium, och Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Bättre läsförmåga handlar om att stärka den tekniska delen av läsfärdigheten. Lärare berättar hur det kan gå till. Sofia Eriksson och Ingrid Bröijersén, lärare på Nacka gymnasium, och Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Vi genomför en medvetandehöjande övning som illustrerar förhållandet mellan läsförmågans delar. Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Vi genomför en medvetandehöjande övning som illustrerar förhållandet mellan läsförmågans delar. Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Läskrisen beror inte bara på att ungdomar läser mindre än tidigare, utan också att de läser sämre än tidigare. Själva läsavkodningen och de färdigheter som är kopplade till den hinner inte längre bli tillräckligt uppövade under skoltiden. Här diskuterar skolminister Lotta Edholm, professor Linda Fälth, gymnasielärare Filippa Mannerheim och författare och akademiledamot Ellen Mattson vad som kan göras när vi inte längre kan räkna med en bokslukarålder där läsfärdigheten automatiseras. Programledare: Tomas Riad, professor, ledamot av Svenska Akademien.
Läskrisen beror inte bara på att ungdomar läser mindre än tidigare, utan också att de läser sämre än tidigare. Själva läsavkodningen och de färdigheter som är kopplade till den hinner inte längre bli tillräckligt uppövade under skoltiden. Här diskuterar skolminister Lotta Edholm, professor Linda Fälth, gymnasielärare Filippa Mannerheim och författare och akademiledamot Ellen Mattson vad som kan göras när vi inte längre kan räkna med en bokslukarålder där läsfärdigheten automatiseras. Programledare: Tomas Riad, professor, ledamot av Svenska Akademien.
Hur gör man? Ta del av en undervisningsplanering för skönlitteratur och läsning i projektet Intensivsvenska. Anders Olsson, Svenska Akademien, Åsa Vestlund och Ingrid Bröijersén, lärare i svenska som andraspråk vid Nacka gymnasium, Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Hur gör man? Ta del av en undervisningsplanering för skönlitteratur och läsning i projektet Intensivsvenska. Anders Olsson, Svenska Akademien, Åsa Vestlund och Ingrid Bröijersén, lärare i svenska som andraspråk vid Nacka gymnasium, Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Vad innebär läsfärdighet för nyanlända elever? Hur kan grundläggande läsfärdighetsundervisning i grupp gå till? Magnus Bengtsson, förstelärare i svenska som andraspråk på Malmö Neptunigymnasium, Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet, Tammi Gustavsson Nadel, undervisningsråd, NCS vid Skolverket.
Vad innebär läsfärdighet för nyanlända elever? Hur kan grundläggande läsfärdighetsundervisning i grupp gå till? Magnus Bengtsson, förstelärare i svenska som andraspråk på Malmö Neptunigymnasium, Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska och fil.dr vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet, Tammi Gustavsson Nadel, undervisningsråd, NCS vid Skolverket.
Forskargruppen Språk och samhällsutmaningar står för programmet som handlar om hur språkvetare kan analysera fenomen som hållbarhet, diskriminering och demokrati.
Forskargruppen Språk och samhällsutmaningar står för programmet som handlar om hur språkvetare kan analysera fenomen som hållbarhet, diskriminering och demokrati.
Högre seminariet i nordiska språk. Språklig förhandling av begreppet 'ansvar' som arena för att synliggöra konflikter i en ideell organisation. Anna Vogel, docent vid institutionen och Stina Ericsson, professor vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs uiniversitet.
Högre seminariet i nordiska språk. Språklig förhandling av begreppet 'ansvar' som arena för att synliggöra konflikter i en ideell organisation. Anna Vogel, docent vid institutionen och Stina Ericsson, professor vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs uiniversitet.