Stockholms universitet
This page in English

Maria Lim FalkUniversitetslektor

Om mig

Aktuellt

Bok och bibliotek 2024, 27–30 september: Intensivsvenska arrangerar en rad programpunkter. Se www.intensivsvenska.se. Nedan följer några exempel.

Forskartorget, torsdag kl. 9.20–9.35: Läs mer!” eller ”Läs bättre!” ? 

För att det ska bli möjligt att peka ut en riktning för hur läskrisen ska åtgärdas, behöver den benas upp i sina beståndsdelar. Det är en uppgift för forskningen. Vi presenterar en modell för läsförmågan som utgår från förstaspråksläsare och andraspråksläsare, i alla åldrar och som bygger på den kända uppdelningen mellan förståelse och avkodning.

Arrangör: Stockholms universitet – Sektionen för samverkan och innovation

 

torsdag 10.00–10.20 | Fröding från dag 1 med nyanlända elever | Svenska Akademiens monter B01:01

Hur gör man? Ta del av en undervisningsplanering för skönlitteratur och läsning i projektet Intensivsvenska

Medverkande: Åsa Vestlund och Ingrid Bröijersén, lärare i svenska som andraspråk vid Nacka gymnasium och Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska

 

fredag 11.00–11.45 | Läskrisen = språklig förståelse minus avkodning | Scen F1

Läskrisen beror inte bara på att ungdomar läser mindre än tidigare, utan också att de läser sämre än tidigare. Själva läsavkodningen och de färdigheter som är kopplade till den hinner inte längre bli tillräckligt uppövade under skoltiden. Här diskuterar skolminister Lotta Edholm, professor Linda Fälth, gymnasielärare Filippa Mannerheim och författare och akademiledamot Ellen Mattson vad som kan göras när vi inte längre kan räkna med en bokslukarålder där läsfärdigheten automatiseras. Programledare: Tomas Riad, professor, ledamot av Svenska Akademien.

 

fredag 15.00–15.20 | Litterarisering – läsfärdighetsträning för andraspråks-elever | Skolgården C04:32

Vad innebär läsfärdighet för nyanlända elever? Hur kan grundläggande läsfärdighetsundervisning i grupp gå till?

Medverkande: Magnus Bengtsson, förstelärare i svenska som andraspråk på Malmö Neptunigymnasium, Maria Lim Falk, projektledare för Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet, Tammi Gustavsson Nadel, undervisningsråd, NCS vid Skolverket

Arrangör: Skolverket 


--------------------------------------------

Filosifie doktor i nordiska språk (2008)

Akademiforskare i svenska språket med didaktisk inriktning (2010–2015, finansieriad av Kungliga Vitterhetsakademien, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, medfinansierad av institutionen)

Ämnesstudierektor för lärarutbildningarna i svenska (fr. 2015–2018)

Samverkanskoordinator vid institutionen (2020–2021)

Projektledare för "Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever, Intensivsvenska" (2016–2020, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, medfinansierat av SU och Svefler), www.intensivsvenska.se, info@intensivsvenska.se

Projektledare för "Samtidig samverkan mellan forskare och lärare – ett sätt att möta specifika utbildningsbehov, Samsas" (2020–2022, finansierat av Områdesnämnden för humanvetenskap, Stockholms universitet)

Projektledare för "Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram, Samsyn" – ett samverkansprojekt mellan Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet och Skolverket (2022–2025), samsyn1@intensivsvenska.se

Senaste publikationer

Lim Falk, Maria. 2022. Klara, färdiga ... analysera bisatsen! I: E. Arnell-Szurkos (red.), Svenskläraren 3/2022. Svensklärarföreningen. S. 16–19.

Lim Falk, Maria & Bani-Shoraka, Helena. 2022. Hållbar skolutveckling som social innovation – för likvärdighet och ökad integration. I: Egan Sjölander, Annika, Bonnedal, Carl-Johan & Lindberg, Malin, Social innovation för hållbar utveckling – en forskningsantologi. Lund: Studentlitteratur. S. 99–114.

Lim Falk, Maria, Bani-Shoraka, Helena, Galián Barrueco, Carmen, Forsberg, Madeleine & Vilhelmsson, Lena. 2022. Mot en långsiktig och hållbar ordundervisning. I: Aldén, Kristina & Olofsson, Mikael (red.). 2022. Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Symposium 2022. Stockholm: Liber, S. 242–259.

Nuvarande uppdrag:

  • nätverksledare för Regionalt utvecklingscentrum, RUC, Stockholmsregionen, tillsammans med representanter från SUSA, Sektionen för uppdragssamordning
  • ledamot i styrgruppen för Skolverksprojektet Samverkan för bästa skola
  • ledamot i styrgruppen för Stockholms universitets forskarnätverk för skolutveckling, SUFS

Språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning

I avhandlingen intresserar jag mig för språkanvändning och skolspråksutveckling i tvåspråkig respektive enspråkig undervisningskontext på gymnasienivå. Fokus ligger på elevernas fortsatta avancerade språkutveckling i svenska (L1 för merparten av eleverna) när undervisningsspråket byts ut mot engelska. En kontrollklass med all undervisning på svenska ingår i studien.
Avhandling: Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk ...

Artiklar:
English and Swedish in CLIL student text (2015)

Paths to Academic writing in a globalized world (Lim Falk & Holmberg 2016)

Jag var också involverad i CLISS-projektet (projektartiklar), 2011–2014, vars huvudsyfte var att undersöka vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska.
Artikel: The Development of Linguistic correctness in CLIL and Non-CLIL Students' Writing ... (2019)

Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever

Lägerskola på Vässarö med nyanlända elever, 2017. Foto: Intensivsvenska
Lägerskola på Vässarö med nyanlända elever, 2017. Foto: Intensivsvenska

Under de senaste åren har mitt intresse riktats mot nyanlända elever, mot deras språk- och kunskapsutveckling. Det handlar alltså fortsatt om språkbruk, skolspråk, språkutveckling och lärande, men nu med fokus på andraspråksutveckling (svenska som andraspråk). Under fyra år har jag varit projektledare för samverkans- och utvecklingsprojektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever, Intensivsvenska, som har inneburit samverkan med över 100 lärare och involverat ca 1000 elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Intensivsvenska

Projektrapport, Intensivsvenska 2016–2020

Planera för progression (2018), Läslyftstext

Samtidig samverkan mellan forskare och lärare – ett sätt att möta specifika utbildningsbehov, Samsas

Projektet syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov: litterarisering av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Vi tror att litterarisering med sitt fokus och sina krav på komplementära kompetenser är ett ypperligt ämnesområde för ett samverkansprojekt av djupare slag och för att synliggöra konkreta samverkansmönster.

Projektet utgår från ett problem som vi har identifierat bland nyanlända elever i gymnasieåldern. Också efter flera år i svensk skola kan det hos dessa elever finnas kvardröjande brister i den grundläggande läs- och skrivförmågan på svenska – de blir inte fullt litterariserade på svenska. Brister i läsavkodning innebär att all läsning blir mödosam, vilket i hög grad påverkar förmågan att tillägna sig ämneskunskaper genom läsning, vilket påverkar nästan allt skolarbete. Det finns därmed ett utbildningsbehov här som utbildningen för denna ålderskategori inte möter, så som den ofta är utformad i dag.

Projektet sträcker sig över fyra terminer och bygger på nära samverkan mellan forskargruppen och 10 sva-lärare vid tre skolor i olika kommuner. I projektet satsar vi på att utveckla former för det som vi kallar för ‘samtidig samverkan’, eftersom vi tror att det därtill krävs en samtidighet i de olika parternas arbetsinsatser för att nå målen i projektet. Det handlar om att samverkansparterna arbetar samtidigt både i gemensamma och parallella processer. Utmaningen är att etablera en ny så kallad praktikgemenskap utifrån litterarisering som gränsobjekt mellan forskarpraktiken och sva-lärarpraktiken. Med hjälp av Wengers teori om praktikgemenskaper är det möjligt att synliggöra och beskriva vägen mot utveckling och etablering av samverkansmönster där båda parter har vågat sig ut i varandras kompetensdomäner (Wenger 1998).

Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram, Samsyn

Typ av projekt            Samverkansprojekt – Intensivsvenska (Svefler, SU) och Skolverket

Samverkansparter     Skolverksrepresentanter och forskare från Intensivsvenska

Övriga deltagare        Huvudmän, rektorer och lärare i alla ämnen

Tidsperiod                   Hösten 2022–juni 2025 (sex terminer)

 

Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få så goda och likvärdiga möjligheter som möjligt att nå målen i skolan. Projektet tillämpar teoretisk och vetenskaplig kunskap inom fält som skolutveckling, ämnesdidaktik och genrepedagogik, och undervisningsnära handledning i arbetet med att omsätta redskap och arbetssätt i planering och genomförande av undervisningen ingår för rektorer och lärare. Vidare vilar projektet på de två grundläggande premisserna för en differentierad undervisning – att sätta elevernas lärprocess i centrum och att samtliga elever når så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Projektet tar också fasta på vikten av samarbete och samsyn mellan ämneslärare och sva-lärare. Samsynen är av central betydelse för att andraspråkselevers och nyanlända elever både ska tillgodogöra sig undervisningen i skolans alla ämnen och tillägna sig ett språk för kommunikation och lärande. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan ämneslärare och sva-lärare är därför inbyggt i projektets alla delar.

Presentationer och kompetensutvecklingsinsatser

Kollektivt lärande. Illustration: Ove Larsson
Kollektivt lärande. Illustration: Ove Larsson

Under de senaste sex åren har jag dels varit ute mycket igen på skolorna i vardagen under utvecklingsprojektet Intensivsvenska, dels hållit i många utbildningsdagar för lärare och rektorer. Jag är mycket intresserad av projektledning, processledning och utforskande av hur långsiktig och hållbar samverkan mellan forskare och lärare kan byggas. Forskares och lärares kompletterande kompetenser är nödvändiga ingredienser för framgångsrik skolutveckling, och för att få dessa kompetenser att samverka är det viktigt att långsamt, strukturerat och målinriktat bygga upp tillit och ömsesidig respekt. Om man över tid lyckas uppnå en praktikgemenskap som präglas av kollektivt lärande så har man goda förutsättningar att nå en ökad likvärdighet i utbildning och undervisning och högre måluppfyllelse för eleverna.

Kompetensutveckling i samverkan med ovanstående målsättningar gynnas av samarbeten över längre tidsperioder och av möten som snarare har formen av strukturerade workshops än av föreläsningar. Kortare genomgångar varvade med medvetandehöjande övningar och konkret arbete i grupp brukar kunna bli ett framgångsrikt upplägg.

Här är några exempel på teman som jag har konstruerat och hållit workshops om bland annat följande:

  • Ordförrådets betydelse för nyanländas språk- och ämnesutveckling
  • Ordförråd och läsförståelse
  • Studiemedvetenhet för nyanlända – att stärka elevernas förståelse för t.ex. relationen mellan sin egen arbetsinsats och resultaten, om vad för slags kunskap och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, etc
  • Systematiskt ämnesöverskridande arbete kring text och ord - om hur man i ett arbetslag kan planera för ett konkret samarbete som är kontinuerligt och långsiktigt
  • Struktur och systematik, konkretion och explicithet – att lägga upp en plan för ökad likvärdighet och högre måluppfyllelse

Forskning

Forskningsintressen, nyckelord

  • Språk och lärande (relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling)
  • Avancerad förstaspråksutveckling (det akademiska skolrelaterade språket)
  • Andraspråksinlärning/utveckling (svenska som andraspråk, särskilt nyanlända i övre tonåren)
  • Skriftspråklig kompetens och skrivutveckling (i skolan och på lärarutbildningen)
  • Skolutveckling (organisatorisk och pedagogisk nivå)

Metodologiska och teoretiska intressen, nyckelord (ej färdig lista)

  • Etnografiskt fältarete och gruppetnografi
  • Verksamhetsteori/analys (t.ex. Linell)
  • Praktikgemenskaper, gränspraktiker (t.ex. Wenger)
  • PLC, professional learning communities

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Bygga och värdera kunskap

    2018. Maria Lim Falk, Gunilla Almström Persson.

    Övrigt

    Artikeln handlar om vetenskapligt skrivande. Många läroböcker och skrivhandledningar tar upp den vetenskapliga textens disposition, språk och stil. Här ligger i stället fokus på hur övningar i att värdera kunskap och information kan främja ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt som en grundläggande förutsättning för att kunna skriva texter av vetenskaplig karaktär.

    Läs mer om Bygga och värdera kunskap

  • Planera för progression

    2018. Maria Lim Falk.

    Övrigt

    För att planera en undervisning med fokus på språklig progression behöver man utgå från nyanlända elevers förutsättningar och behov så att de får både kognitiva utmaningar och adekvat stöttning. Artikeln introducerar registermodellen som en teoretisk ram för att beskriva språkutveckling, språkanvändning och språklig variation i olika sammanhang.

    Läs mer om Planera för progression

  • Skrivande på gymnasiet

    2018. Maria Lim Falk, Karolina Wirdenäs.

    Övrigt

    Elevernas skrivutveckling når aldrig ett slutmål – nya genrer och nytt innehåll innebär nya utmaningar och fler steg i utvecklingen mot en avancerad skriftspråkskompetens. En utvecklande skrivundervisning behöver göra eleverna förberedda att möta dessa utmaningar, både under gymnasietiden och i kommande studier och yrkesliv.

    Artikeln föreskriver inte en specifik teoribildning eller en utvald skrivpedagogisk inriktning som svar på hur undervisningen kan möta elevernas behov. Den betonar istället att lärare behöver många redskap och göra medvetna val bland dessa i planeringen av en skrivundervisning som ser till alla delar i den skriftspråkliga kompetensen.

    Artikeln resonerar kring de tendenser som genom åren har präglat skrivundervisningen. Hur ska dagens lärare förhålla sig till olika synsätt och inriktningar? En breddad skrivundervisning förespråkas som på olika sätt främjar utvecklingen av elevernas skriftspråkliga kompetens.

    Läs mer om Skrivande på gymnasiet

  • Paths to academic writing in a globalized world

    2016. Maria Lim Falk, Per Holmberg. Recherches en écritures, 187-211

    Kapitel

    The study aims at examining how Swedish upper secondary school students’ development of written academic Swedish is affected when some or almost all content subjects are taught in English instead of Swedish, so-called CLIL education. The study includes three CLIL groups (125 students) with different amounts of instruction in English, and two non-CLIL groups (75 students). The study comprises a quantitave analysis of the students’ use of academic words in 260 texts and a qualitative analysis of the functions of academic words in a smaller corpus of 36 texts. The study shows that the students’ acquisition of the norms of academic writing cannot be taken for granted. When the use of L1 is strictly limited, as in total CLIL, the development of the students’ advanced L1 academic proficiency is at risk. Interestingly, the study also shows the potential of partial CLIL, as the largest development of academic vocabulary was found in this group.

    Läs mer om Paths to academic writing in a globalized world

  • English and Swedish in CLIL student texts

    2015. Maria Lim Falk. Language learning journal 43 (3), 304-318

    Artikel

    This study investigates Swedish students’ ability to produce the discourse of the subject history, in a situation where they had to demonstrate historical knowledge in written explanations, and where both English and Swedish were involved. The students attend a Content and Language Integrated Learning (CLIL) programme at the upper secondary school level. The study highlights the roles of both languages in CLIL, thus including both English and the L1 Swedish. The research questions concern language choice, field-specific lexis and genre. These variables were related to the teacher’s assessment in terms of grading, in order to discover possible connections between linguistic choices on the part of the students and the degree of success in terms of grades. While the students had quite a lot of input in English during the history course, they mainly choose to write the exam in Swedish. The elements of English in the texts were primarily used for field-specific lexis. Texts with elements of English also tend to be slightly less successful than texts written in Swedish only. The overall achievements in this exam were quite low, even though the students used their strongest language. Few students display the significant linguistic resources needed in the production of successful historical explanations. Texts assessed with high grades represent content by means of linguistic choices that correspond to the typical patterns of the field, more than the texts with lower grades. The results confirm the importance of paying attention to both languages in CLIL education. 

    Läs mer om English and Swedish in CLIL student texts

  • Studiemedvetenhet och måluppfyllelse

    2020. Carmen Galián Barrueco (et al.).

    Rapport

    Studiemedvetenhet handlar bland annat om vilken typ av färdigheter och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, om vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev har vad gäller ansvar, delaktighet med mera. Studiemedvetenhet handlar också om att kunna reflektera över sitt eget lärande, om att få en klarare uppfattning om hur den egna arbetsinsatsen är relaterad till studieresultaten, om lärandestrategier och studieteknik, och om att självständigt kunna driva sitt lärande framåt. Intensivsvenskas särskilda satsning på en ökad studiemedvetenhet hos eleverna är sprungen ur konkreta utmaningar som lärarna har identifierat. Satsningen har skett dels genom de strukturella insatserna vad gäller ämnesplaneringar, moduler och schema, dels genom riktade insatser i form av en studiekalender och ett antal aktiviteter kopplade till den. Utvärderingar med elever och lärare visar till exempel att studiekalendern var elevernas viktigaste verktyg för att arbeta med studieteknik och att lärarna upplevde att studiekalendern hade gjort undervisningen tydligare, mer systematisk och strukturerad. Om detta och om utgångspunkterna för satsningen rapporteras i denna skrift.

    Läs mer om Studiemedvetenhet och måluppfyllelse

  • Grammatisk kunskap i sva-lärares undervisningspraktik för nyanlända

    2020. Maria Lim Falk, Johanna Prytz, Ghazaleh Vafaeian. Svenskans beskrivning 37, 160-173

    Konferens

    Den här artikeln handlar om en del av den undervisning som elevgruppen nyanlända elever i gymnasieåldern möter inom ramen för ämnet svenska som andraspråk.

    En fråga som återkommer i båda svenskämnesdiskurserna rör grammatikundervisningens vara eller icke vara. Frågan grundar sig till stor del på den ambivalenta inställning många har haft till traditionell grammatikundervisning, vilken ofta uppges vara normativt inriktad, nära anknuten till språkriktighet, och som innebär att eleverna konfronteras med grammatisk terminologi utan tydligt sammanhang. 

    När det gäller grammatik i sva-ämnet aktualiseras frågan om grammatikundervisning utifrån ett delvis annat perspektiv – inlärarperspektivet. Gynnar explicit grammatikundervisning elevernas inlärning och utveckling i svenska? Vad ska i så fall en sådan undervisning innehålla och hur ska den bedrivas? Ska sva-lärare över huvud taget ägna sig åt explicit grammatikundervisning när styrdokumentens mål, centrala innehåll och kunskapskrav har kommunikation som både utgångspunkt och mål? Detta är frågor som under decennier har väckt starka känslor och periodvis hård debatt bland forskare, lärarutbildare och i media. Tongivande kritiska röster har under lång tid haft stort inflytande på både lärarutbildningar och den pedagogiska praktiken – detta trots att forskningen ger nyanserade och diversifierade svar på frågorna.

    Det övergripande syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om grammatikens plats i klassrumspraktiken i ämnet svenska som andraspråk. Mer specifikt är syftet dels att identifiera grammatiskt innehåll som tas upp under sva-lektioner för nyanlända i gymnasieåldern, dels att urskilja och beskriva olika typer av grammatikundervisning.

    Studien bygger på totalt 146 dokumenterade klassrumsobservationer i fyra klasser på två gymnasieskolor. Studien visar att nyanlända elever i gymnasieåldern möter en hel del grammatik i sva-undervisningen. De grammatiska momenten måste dock ses i sitt specifika undervisningssammanhang för att över huvud taget kunna urskiljas. I de klassrumspraktiker som vi har studerat ingår grammatiska moment i princip uteslutande i kontexter som har skriv- eller läsutveckling som mål och utgår från elevernas eget skrivande eller från texter som används i undervisningen i sva eller andra ämnen. För konkreta exempel, läs artikeln i sin helhet.

    Läs mer om Grammatisk kunskap i sva-lärares undervisningspraktik för nyanlända

Visa alla publikationer av Maria Lim Falk vid Stockholms universitet

Redigera profilen