Forskargrupp
Interaktion och flerspråkighet (Interfler)
Interfler är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. I gruppen samlas forskare med intresse för interaktion och flerspråkighet i vardagsliv och olika verksamheter, som utbildning och yrkesliv.
Foto: Arne Trautmann, MostPhotos
Forskargruppen har fokus på hur människor handlar och kommunicerar i autentiska situationer med de resurser de har att tillgå – olika språk och multimodala resurser som t.ex. tal, skrift samt digitala och kroppsliga uttryck. Detta studeras ofta genom inspelat material och observationer på plats. Aktuella projekt studerar bl.a. flerspråkiga arbetsplatser, språkkaféer för nyanlända, undervisning i minoritetsspråk samt svenskan i vardagliga sysslor som att uträtta serviceärenden. Bland de teorier och metoder som används kan nämnas interaktionell sociolingvistik, Conversation Analysis (CA), multimodal interaktionsanalys, lingvistisk etnografi, socialsemiotik och diskursanalys.
Hur formar andraspråkstalares interaktioner deras grammatikutveckling? Detta projekt utforskar hur förändringar i interaktionella praktiker påverkar grammatiken över tid. Genom att analysera 80 timmar av L2-konversationer på franska avslöjar vi språkresursernas roll i utvecklingen av interaktionell kompetens.
Projektet fokuserar på internationellt utbildade lärares och förskollärares erfarenheter av och syn på kommunikation och språkbruk i arbetet i Sverige. Erfarenheterna kommer från den kompletterande utbildningen för utlandsutbildade lärare (ULV), och från alumnernas arbete som lärare i olika delar av skolan i Sverige.
Sociala robotar i undervisningen? Human-Robot Interaction, HRI, är det senaste i utvecklingen av talteknologi, det vill säga system som kan fungera som samtalspartners. I projektet vill forskarna undersöka hur HRI kan användas för att stödja studenters lärande inom yrkesutbildning, med särskilt fokus på studenter med svenska som andraspråk.
Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.
Alltfler (både privatpersoner och forskare) ser djur som tänkande och kännande subjekt snarare än som objekt. Husdjur betraktas ofta som familjemedlemmar; vi lägger mycket tid på att förstå dem och på att få dem att förstå oss. Men hur ser kommunikationen inom och mellan olika arter ut? Detta har språkvetenskapen just börjat undersöka.
Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige: modersmålsundervisning, som utgör en del av det reguljära svenska skolsystemet, och språkundervisning i s.k. komplementära skolor, som organiseras utanför det nationella skolsystemet.
Projektet ”Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning” bidrar med ny kunskap om språkkaféer som drivs av aktörer inom civilsamhället och deras roll för vuxna nyanländas språkliga integration.
Detta projekt utforskar språkliga och institutionella dynamiker på flerspråkiga arbetsplatser och undersöker interaktionspraktiker och identitetskonstruktion. Med hjälp av ljud/video-data fokuserar det på backstage-talk, ledarskap och socio-tekniska metoder i chef-anställda möten, och använder EMCA, MCA och socio-tekniska metoder.
I medborgarforskningsprojektet ”Vad säger skolans väggar” kommer lärare och skolklasser att hjälpa forskare att undersöka på vilket sätt skolans demokratiska uppdrag manifesteras via de skyltar, lappar och meddelanden som finns på väggarna i klassrum, korridorer och andra gemensamma utrymmen.
Yrkeslivskommunikation och digitalt skriftbruk: komplexitet, rörlighet och flerspråkighet i den globala arbetsmiljön. Projektet undersöker kommunikationen på företag, med fokus på digitala medier, flerspråkighet och intern kommunikation.
Vi pratar ofta med våra husdjur som om de förstod varje ord – men gör de verkligen det? Och hur bra är vi egentligen på att förstå dem? Hur hälsar vi på varandra, och hur löser vi missförstånd? Dessa frågor undersöker språkforskaren Stefan Norrthon.
Skyltar, anslag och konst täcker skolans väggar, men vem riktar de sig till, vem är avsändaren, och hur samspelar budskapen med skolans demokratiska uppdrag? Det ska forskare och elever undersöka tillsammans under hösten. Nu startar medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar? på skolor runt om i landet.
Kommunikatörer har en livsviktig roll i globala kriser. Vad lärde de sig under coronapandemin som kan användas i en framtida samhällskris? I en artikel visar Mats Landqvist och Mona Blåsjö strategiförändringar bland kommunikatörer i kommuner och hur deras uppfattningar om kunskap förändrades under pandemin.
Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling. Ny handbok i analys av förhållandet mellan samhälle, handling och språkbruk. Författare är Mona Blåsjö, Johan Christensson och Linnea Hanell.
Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta skolforskningsprojekt, varav ett vid Institutionen för svenska och flerspråkighet: Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv. Projektledare är Maria Rydell.
Det finns flera vägar in till en mer lustfylld grammatikundervisning. En är att börja med analyser i det generaliserade satsschemat. Skolforskaren och lärarutbildaren Maria Lim Falk vid Stockholms universitet, beskriver hur det kan gå till i praktiken och varför metoden fungerar så väl.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige för att skapa en bredare förståelse av Sverige som flerspråkigt samhälle. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet.
