Stockholms universitet
This page in English

Gunlög SundbergUniversitetslektor

Om mig

Universitetslektor

 

Undervisning

 

Jag handleder doktoranden Azar Raoufi Masouleh.

Forskning

Svenska som andraspråk; interaktionell sociolingvistik; samtal, interaktion och etnometodologi; arbetsplatskommunikation i ett flerspråkigt samhälle; språkpolitik; bedömning och testning av språkfärdighet; inlärarkorpusar; metodologi.

 

Forskningsprojekt

Deltagarperspektiv på språklig yrkeskompetens - internationellt utbildade lärare och förskollärare

Projektet fokuserar på  internationellt utbildade lärares och förskollärares erfarenheter av och syn på kommunikation och språkbruk i arbetet i Sverige. Erfarenheterna kommer från den kompletterande utbildningen för utlandsutbildade lärare (ULV) som ges vid flera lärosäten, och från arbetet som lärare i olika delar av skolan i Sverige. En enkät har skickats ut till alumner från ULV med frågor om samspelet mellan språkliga praktiker och alumnernas föreställningar och värderingar, vilka behov de ser i sitt arbete och hur de tas emot i den svenska skolan.  

Projektet finansierades av Profilområdesmedel vid Stockholms universitet.

Transnational Professionals in Higher Education and in Research: sharing the Australian and Swedish experience of language assessment of an internationalized work force of regulated professions.

Projektet syftar till att dela kunskap, erfarenhet och forskning om transnationella akademiker inom högre utbildning i Australien och Sverige. Fokus ligger på kunskap om akademiker i reglerade yrken, exempelvis lärare, jurister eller läkare, som deltar i speciell kompletterande högre utbildning för att kunna arbeta i ett nytt land. De frågor som ställs handlar om hur en professionell och hållbar akademisk utbildning kan utveckla modeller för att ta tillvara, stödja och bedöma språkliga resurser och kompetenser i dessa yrken och hur arbetsplatser kan förberedas och arbeta. Resultatet ska ge bättre förståelse för hur utbildningar och arbetsplatser med stor mångfald kan arbeta språkutvecklande.

Projektet finansierades av STINT - Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning.

Swedish Learner Language korpus, SweLL

Jag medverkade i infrastrukturprojektet Swedish Learner Language korpus, SweLL. Projektet har skapat en digital plattform för parallell texthantering, Svala, och en korpus med texter skrivna av vuxna inlärare av svenska på alla nivåer i utbildningssystemet. Cirka 700 texter har samlats in och pseudonymiserats. 500 av dessa texter har dessutom normaliserats och korrannoterats och alla är nu elektroniskt tillgängliga och sökbara på Språkbanken vid Göteborgs universitet. https://spraakbanken.gu.se/korp

Riksbankens Jubileumsfond har finansierat projektet (IN16-0464:1).  SweLL (RJ 2017-2019)

Rekrytering, socialisering och representativitet i offentlig förvaltning. Språk och kulturer för mångfald i statliga organisationer 

Hur sker kompetensförsörjning och förnyelse i statliga myndigheter när Sverige förvandlas till ett flerspråkigt samhälle med svenska som huvudspråk? Det var huvudfrågan för projektet som utgick från föreställningen om representativitet i offentlig förvaltning som ett demokratiskt värde. Vi undersökte socialisering av personer med flerspråkig och flerkulturell kompetens till statlig förvaltning, liksom språkets betydelse som arbetsredskap i en kontext med höga krav på kommunikativa färdigheter. I projektet följdes cirka 80 studenter från en akademisk förvaltningsutbildning på deras praktik hos olika myndigheter. 

Riksbankens Jubileumsfond har finansierat projektet. (P2007-0857:1)

Internationellt nätverk

NOS HS finansierade ett nordiskt nätverk 2020-2023 Language at work: migrants and Nordic workplaces

Det nordiska nätverket höll tre workshops: Stockholms universitet 13-14 juni 2022, Jyväskylä universitet 13-14 september 2022, Köpenhamns universitet 13-14 april 2023. 

 

 

 

 

Forskningsprojekt

Deltagarperspektiv på språklig yrkeskompetens

Projektet fokuserar på internationellt utbildade lärares och förskollärares erfarenheter av och syn på kommunikation och språkbruk i arbetet i Sverige. Erfarenheterna kommer från den kompletterande utbildningen för utlandsutbildade lärare (ULV), och från alumnernas arbete som lärare i olika delar av skolan i Sverige.

Neonfärgade pusselbitar i form at geometriska figurer som barnhänder leker med på ett ljusbord

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • SweLL: En svensk inlärarkorpus

    2023. Gunlög Sundberg, Julia Prentice. Språk i praktiken – i en föränderlig värld., 428-452

    Konferens

    Språkbanken lanserade 2021 en ny annoterad digital inlärarkorpus med texter skrivna av inlärare av svenska, SweLL (Swedish Learner Language corpus). Syftet med artikeln är att diskutera och ge exempel på hur digitala inlärarkorpusar kan bidra till språkforskningen om inlärares språkanvändning, vilket är en fråga som fått allt mer uppmärksamhet (Le Bruyn & Paquot, 2021; Myles, 2015). Genom att utgå ifrån diskussionen om relationen mellan forskningsfälten LCR (Learner Corpus Research) och SLA (Second Language Acquisition) kommer vi i artikeln att presentera den nya inlärarkorpusen och diskutera några viktiga teoretiska och metodologiska aspekter i samband med dess utveckling (Volodina m.fl., 2019).Vi ger även exempel på några tillämpningar av korpusen genom en explorativ studie av förflyttningsverbkonstruktioner i inlärartexterna. Resultaten på gruppnivå stärker tidigare forskning som visar en överrepresentation av verbkonstruktioner med gå hos tidiga inlärare.

    Läs mer om SweLL: En svensk inlärarkorpus

  • The Swell Language Learner Corpus

    2019. Elena Volodina (et al.). Northern European Journal of Language Technology (NEJLT) 6, 67-104

    Artikel

    The article presents a new language learner corpus for Swedish, SweLL, and the methodology from collection and pesudonymisation to protect personal information of learners to annotation adapted to second language learning. The main aim is to deliver a well-annotated corpus of essays written by second language learners of Swedish and make it available for research through a browsable environment. To that end, a new annotation tool and a new project management tool have been implemented, both with the main purpose to ensure reliability and quality of the final corpus. In the article we discuss reasoning behind metadata selection, principles of gold corpus compilation and argue for separation of normalization from correction annotation.

    Läs mer om The Swell Language Learner Corpus

  • Learner Corpus Anonymization in the Age of GDPR

    2018. Beáta Megyesi (et al.). Proceedings of the 7th Workshop on NLP for Computer Assisted Language Learning at SLTC 2018 (NLP4CALL 2018), 47-56

    Konferens

    This paper reports on the status of learner corpus anonymization for the ongoing research infrastructure project SweLL. The main project aim is to deliver and make available for research a well-annotated corpus of essays written by second language (L2) learners of Swedish. As the practice shows, annotation of learner texts is a sensitive process demanding a lot of compromises between ethical and legal demands on the one hand, and research and technical demands, on the other. Below, is a concise description of the current status of pseudonymization of language learner data to ensure anonymity of the learners, with numerous examples of the above-mentioned compromises.

    Läs mer om Learner Corpus Anonymization in the Age of GDPR

  • Kommunikationsetnografi som resurs för språk(in)lärare

    2016. Gunlög Sundberg. Flerspråkighet som resurs, 116-128

    Kapitel

    I denna artikel diskuteras hur ett kommunikationsetnografiskt arbetssätt kan användas i språkutbildningen, för att närmare studera kommunikationen i olika situationer och därmed förbereda vuxna andraspråksbrukare för yrkeslivet i Sverige. Inledningsvis ges en bakgrund till etnografisk forskning och några exempel på studier från en svensk andraspråkskontext.

    Läs mer om Kommunikationsetnografi som resurs för språk(in)lärare

  • Kommunikativa dilemman i rekryteringssamtal

    2009. Gunlög Sundberg. Nordand (2), 91-106

    Artikel

    Som samtalsdeltagare kan vi ställas inför kommunikativa dilemman som kan vara mer eller mindre uppenbara. Sådana dilemman kan ha att göra med motsägelsefulla krav i samtalet, såväl i den inre interaktionella organisationen av samtalet som i de yttre ramar som omger det.

    I samtal mellan personer med o(jäm)lika språkliga resurser, exempelvis i andraspråksamtal, kan dilemman vara knutna till förståelsen på både lokal och global nivå i det gemensamma meningsskapandet. I artikeln illustreras sådana kommunikativa dilemman med exempel från en studie av rekryteringssamtal med andraspråksbrukare. I studien analyseras frågor om starka och svaga egenskaper i samtal mellan fjorton arbetssökande och en rekryterare på ett bemanningsföretag.

    De kommunikativa dilemman som synliggörs i analysen - rekryterarens dilemma, den arbetssökandes dilemma och ett gemensamt dilemma - speglar även olika asymmetrier i de institutionella samtalen. Jag frågar mig på vilket sätt samtalsdeltagarna hanterar sina dilemman och om kommunikativa dilemman ställer speciella krav på lösningar eller kompromisser just i andraspråkssamtal

    Läs mer om Kommunikativa dilemman i rekryteringssamtal

  • Att bedöma andraspråkstexter

    2006. Gunlög Sundberg. Textvård, 102-110

    Kapitel

    Allt fler skribenter i Sverige har lärt sig svenska i vuxen ålder. Deras texter kan många gånger innehålla grammatik- och ordvalsfel, samtidigt som de är informativa och välstrukturerade och fungerar mycket bra för sitt syfte. Hur ska man bedöma deras skrivförmåga? Det är en viktig fråga för lärare, arbetsledare och kamrater i skola och arbetsliv.

    Läs mer om Att bedöma andraspråkstexter

  • Bedömning och testning av andraspråksfärdighet i Norden

    2006. Gunlög Sundberg. Språk i Norden, 107-120

    Artikel

    Människor som flyttar till de nordiska länderna i dag behöver ofta i migrations- och integrationsprocessen kunna visa att de behärskar något av de nordiska språken. Detta ställer krav på oss som sysslar med Nordens språk som andraspråk att som en del av vår profession på ett rättssäkert sätt kunna bedöma och intyga andraspråksfärdighet i förhållande till de språkliga krav som finns inom utbildning, på arbetsmarknad och i vissa länder för medborgarskap. I en europeisk kontext är också de sex nivåerna i The Common European Framework of Reference (CEFR-skalan) från Europarådet ett tecken på behovet av samsyn om den språkförmåga som bedöms. I denna artikel görs en översikt över vad som just nu görs i de nordiska länderna på detta område.

    Läs mer om Bedömning och testning av andraspråksfärdighet i Norden

  • Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare

    2004. Gunlög Sundberg (et al.).

    Avhandling (Dok)

    In many institutional settings in today’s globalized job market, people have to deal with different role asymmetries in the co-construction of meaning. In this study, institutional, cultural and linguistic asymmetries are focused on in interviews at an employment agency in Sweden. Interviews between a recruiter and fourteen female job candidates with an academic background from other countries were video taped. Three sequences on personality were analysed: What do you consider to be your strengths? What personal characteristics do you want to improve? and What has made an impact on you? The general aim of the study was to gain knowledge of the processes whereby self-presentations are co-constructed and how participants try to reach common understanding when they do not share common linguistic and cultural resources.

    Theoretically, the study has a dialogical framework. Discourse is seen as the place where society, culture, situation, individual and language meet and where meaning is constructed through social action. Within an interactional sociolinguistics framework, an holistic approach to methods combines ethnography of communication with ethnomethodology and conversation analysis.

    The results show that the meaning-making project in this institutional situation is institutionally framed, culturally hidden, socially constrained by face-work and interactionally embedded. The recruiter orients to the institutional frame by embedding reformulations of the candidates’ answers in her uptake, often an adjective, which is filled in on a form and later transferred to a data base. The recruiter also takes on the face-work of the communicative dilemmas that the questions exhibit, for example by using explanations when candidates admit to low self-confidence. It is also shown that for some candidates the hidden agenda of the situation is concealed and that their communicative styles clash with the recruiter’s expectations.

    The asymmetrical situation can for the candidates be seen as both a resource and a constraint. The linguistic asymmetry is not foregrounded. Instead, the negotiation of meaning concerns the institutional and cultural frame rather than linguistic meanings. On the other hand, the recruiter shows a tendency to normalize the candidates according to her own institutional and cultural knowledge. This dynamic interplay between heterogenization and homogenization tendencies is an important feature in the interviews.

    Läs mer om Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare

  • Handbok för produktion av språktest

    2000. Gunlög Sundberg, Margareta Corell.

    Bok

    Handbok för produktion av språktest med följande kapitel: Teoretisk bakgrund, Testproduktionsprocessen, Utprovning, testanalys och testkonstruktion och Itembaserade uppgiftstyper. 

    Läs mer om Handbok för produktion av språktest

Visa alla publikationer av Gunlög Sundberg vid Stockholms universitet

Redigera profilen