Stockholms universitet
This page in English

Helena Bani ShorakaUniversitetslektor, Studierektor tolkning

Om mig

Jag arbetar som universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot tolkning på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) sedan 2016. Jag disputerade 2005 i ämnet iranska språk vid Uppsala universitet med en avhandling som handlade om flerspråkighet och kodväxling i azerbaijanturkiska familjer i Teheran. Som sociolingvist rör min forskning språkanvändning och flerspråkighet på olika nivåer och från olika perspektiv. 

Undervisning

Jag undervisar i tolkning och tolkanvändning både på grundnivå och avancerad nivå. I mitt dagliga arbete möter jag olika kategorier av tolkar under utbildning: tolkar i offentlig sektor (talade språk), teckenspråkstolkar och konferenstolkar. Jag är involverad i kurs- och programutveckling inom flera utbildningsprogram på Tolk- och översättarinstitutet. I mina arbetsuppgifter ingår även handledning av uppsatsstudenter i huvudsak med inriktning mot både tolkning, men även ibland mot översättning.

Forskning

Jag är sociolingvist och intresserar mig för flerspråkighetsfrågor både från ett lingvistiskt och socioligiskt perspektiv. Under de senaste åren har min forskning i huvudsak rört tolkning som flerspråkig interaktion och skolutveckling i vid bemärkelse. Som hum-sam-forskare drivs jag av att kunna bidra konkret till samhällsförbättring och engagerar mig därför i behovsmotiverade samverkans- och forskningsprojekt inom mina fokusområden. Social innovation och innovativa arbetssätt löper på olika sätt som en röd tråd genom de projekt jag är involverad i. Att bidra till lösningar på komplexa samhällsutmaningar kräver fördjupad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Det kan förstås ske på en mängd olika sätt. Här är exempel på pågående och avslutade projekt.
 

Pågående projekt

1- Metodutveckling för interprofessionellt lärande
Metodutveckling för interprofessionell samövning (MIS) är en satsning som initierades av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) 2020 för att arbeta med metodutveckling interprofessionell utbildning mellan TÖI:s tolkstudenter och studenter på andra professionsutbildningar. För närvarande övar tolkstudenter på olika terminer med läkarstudenter, socionomstudenter och polisstudenter för att lära av, med och om varandra, och för att i sina professioner i framtiden ha beredskap för samarbeta på ett smidigt och effektivt sätt. Projektet har erhållit rektorsmedel för pedagogiskt utvecklingsarbete under 2025.

2- I mötet mellan ord, termer och samhällssystem
I denna studie riktas ljuset mot tolklärares pedagogiska, flerspråkiga arbete med ord och termer på utbildningen Tolkning i offentlig sektor. Ungefär 10 lärare, som undervisar eller har undervisat på utbildningen Tolkning i offentlig sektor vid Stockholms och Lunds universitet, medverkar i intervjuer och delar med sig av tankar och erfarenheter om sitt pedagogiska arbete med ord och termer i sina tolkspråk. Sju språk i kombination med svenska kommer att ingå i studien. Fokus ligger å ena sidan på svenska samhällstermer som saknar motsvarighet i andra språk, å andra sidan på samhällstermer i andra språk som saknar motsvarighet i svenskan. Syftet med studien är att identifiera didaktiska utmaningar och tolklärares strategier för att hantera dem i heterogena studentgrupper. Projektet löper mellan 1 september 2024 och 31 december 2025.

3- Tolkarenan
Tolkarenan är en samverkanssatsning där Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) sprider information och kunskap om svensk, nordisk och internationell tolkforskning till det omgivande samhället. En styrgrupp med representanter för många aktörer i tolkbranschen och forskare med intresse för tolkning i samhället bestämmer innehållet i det evenemang som arrangeras en gång per år. Evenemanget är kostnadsfritt och har formen av korta, tillgängliga presentationer. Presentationerna spelas också in och sprids fritt via Stockholms universitets hemsida.

Avslutade projekt

- Samtidig samverkan mellan forskare och lärare – ett sätt att möta specifika utbildningsbehov (Samsas) 2020-2022
Projektet syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov, nämligen litterarisering av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Projektet finansieras av den humanvetenskapliga områdesnämndens utlysning ”Medel för samverkansinitiativ”.

- Samverkan om forskning och skolutveckling (SoFoSko)
SoFoSko 1, Helsingborgsprojektet (2020-2021) och SoFoSko 2, Katrineholmsprojektet (2021-2022)
Syftet med samverkansprojekten är tudelat. Det handlar å ena sidan om att förbättra de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna för utbildningen och undervisningen på skolorna, med sikte på att nå ökad måluppfyllelse och genomströmning för fler elever genom ökad motivering och ökad närvaro. Å andra sidan handlar det om att utveckla, synliggöra och sprida former och metoder för praktik- och undervisningsnära samverkan.

- "Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever" (2016-2020)
Syftet är att främja integrering av nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern genom att arbeta fram och tillämpa en modell för utbildning och undervisning som ökar de nyanlända elevernas möjligheter att inom rimliga tidsramar ta sig vidare i utbildningssystemet och/eller yrkeslivet.

- "Koreografin – interaktivitet, språk och integration. Metodutveckling för normkreativ scenkonst" (2018-2020) 
Projektet drivs av Johanssons Pelargoner och Dans och ska främja flerspråkig scenkonst genom att skapa normkreativa kulturupplevelser på olika språk. Nyanlända och etablerade elever ska få möjlighet att mötas bortom språkbarriärer. Jag ingår i referensgruppen och bidrar med kunskaper om flerspråkighet, tolkning och översättning.

- "Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk" och delprojektet "Tolkmedierade samtal vid smärtrehabilitering", Danderyds Sjukhus (2017-2018).
Syftet är att öka kunskapen om rehabiliteringsprocessen för personer med långvarig smärta. Vad innebär det för rehabiliteringen att kommunikationen mellan patient och personal behöver ske med hjälp av tolk? Rapporten kan du läsa här.

- "Narrativ Praxis". Fortbildning i Narrativ praxis för personal inom välfärdsprofessioner.
Detta är ett sätt att ta vara på den tysta, erfarenhetsbaserade kunskapen hos vårdpersonal. I september 2018 publicerade vi metodboken Kompetensen att lyssna.

- "Rehabilitering med kultur", Danderyds Sjukhus (2017)
Ett följeforskningsprojekt som handlar om att studera tolkstödd rehabilitering av patienter med kroniska besvär med hjälp av kulturaktiviteter. Förljeforskningen rapporterades i två delar: del 1 och del 2.

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Studiemedvetenhet och måluppfyllelse

    2020. Carmen Galián Barrueco (et al.).

    Rapport

    Studiemedvetenhet handlar bland annat om vilken typ av färdigheter och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, om vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev har vad gäller ansvar, delaktighet med mera. Studiemedvetenhet handlar också om att kunna reflektera över sitt eget lärande, om att få en klarare uppfattning om hur den egna arbetsinsatsen är relaterad till studieresultaten, om lärandestrategier och studieteknik, och om att självständigt kunna driva sitt lärande framåt. Intensivsvenskas särskilda satsning på en ökad studiemedvetenhet hos eleverna är sprungen ur konkreta utmaningar som lärarna har identifierat. Satsningen har skett dels genom de strukturella insatserna vad gäller ämnesplaneringar, moduler och schema, dels genom riktade insatser i form av en studiekalender och ett antal aktiviteter kopplade till den. Utvärderingar med elever och lärare visar till exempel att studiekalendern var elevernas viktigaste verktyg för att arbeta med studieteknik och att lärarna upplevde att studiekalendern hade gjort undervisningen tydligare, mer systematisk och strukturerad. Om detta och om utgångspunkterna för satsningen rapporteras i denna skrift.

    Läs mer om Studiemedvetenhet och måluppfyllelse

  • Ordförråd och skolspråk

    2020. Maria Lim Falk (et al.).

    Rapport

    Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.

    Läs mer om Ordförråd och skolspråk

  • Hållbar skolutveckling som social innovation

    2022. Maria Lim Falk, Helena Bani-Shoraka. Social innovation för hållbar utveckling, 37-52

    Kapitel

    I Sverige är nyanlända elever i gymnasieåldern en särskilt utsatt grupp. De behöver på kort tid lära sig svenska från grunden samtidigt som de ska tillgodogöra sig skolämnena på svenska. Utbildningen för denna elevgrupp har dessutom brister vad gäller likvärdighet, kvalitet och ändamålsenlighet. I kapitlet beskrivs projektet Intensivsvenska (2016–2020), ett exempel på social innovation inom utbildning, som ägnat sig åt dubbelriktad och långsiktig samverkan mellan aktörer i skolan och forskare. Arbetet har resulterat i en samproducerad utbildningsmodell, med lärare och rektorer som modellens huvudanvändare och elever som modellens slutanvändare. Denna sektorsöverskridande samverkan, som lett till att nya sociala praktiker etablerats i gränslandet mellan forskning och skolpraktik, är central både i social innovation i allmänhet och för att möta de aktuella utmaningarna i utbildningssystemet i synnerhet.

    Läs mer om Hållbar skolutveckling som social innovation

  • Samarbete med tolk i kvalitativ forskning

    2022. Helena Bani-Shoraka. Tango för tre, 84-92

    Kapitel

    The amount of qualitative research carried out with interpreters is ever increasing, whichbrings to the fore practical issues and also highlights methodological reflections. There isa great need for methodology development in this area. At the same time, the level ofknowledge about interpreting and the role of interpreters seems to be restricted beyondthe field of Interpreting Studies, and outdated assumptions sometimes stand in the wayof development. One way forward in this development is suggested to go through crossdisciplinarycollaboration.

    Läs mer om Samarbete med tolk i kvalitativ forskning

Visa alla publikationer av Helena Bani Shoraka vid Stockholms universitet

Redigera profilen