Stockholms universitet
This page in English

Karolina WirdenäsUniversitetslektor, Prefekt, Docent

Om mig

Jag är docent i nordiska språk och har jobbat på Institutionen för svenska och flerspråkighet sedan 2007 (grundutbildning, forskarutbildning och vik. lektor vid Göteborgs universitet 1992–2003, lektor i svenska vid Örebro universitet 2004–2007).

Från och med hösten 2021 är jag prefekt för institutionen. Utöver det övergripande ansvaret är jag särskilt engagerad i utbildning på grund- och avancerad nivå. (Ställföreträdande prefekt Catrin Norrby ansvarar för forskning och forskarutbildning)

Tidigare har jag varit ställföreträdande prefekt (2019-2021) och studierektor för lärarutbildningarna i svenska (2010–2015) och utvecklingsansvarig för våra kurser i retorik för blivande lärare (till och med 2018).

Övriga aktuella uppdrag:

Från 2019–2021 arbetade jag som bedömare i Universitetskanslerämbetets (UKÄ:s) utvärdering av ämneslärarprogrammen.

Under läsåret 2017/2018 var jag tillsammans med Maria Lim Falk vetenskapligt ansvarig och redaktör för skolverksmodulen (läslyftet) Utvecklande skrivundervisning. Jag har också skrivit två av texterna (en tillsammans med Maria Lim falk och en med Darron Yassin Falk).

 

Undervisning

För närvarande har jag ingen undervisning, men jag brukar annars undervisa i sociolingvistik, samtalsanalys, skrivutveckling eller retorik. Jag undervisar på fristående kurser och på lärarutbildningar.

Forskning

Forskningsområden:

Samtalsanalys

Samtal och lärande

Skrivutveckling och samtal

Kommunikation i vården

Jämlik hälsokommunikation

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Att mediera information om vårdmöjligheter för nyanlända

    2018. Kathrin Kaufhold, Karolina Wirdenäs.

    Rapport

    Under hösten 2015 och våren 2016 anlände många människor på flykt till Sverige. Runt omkring i landet uppstod då ett behov av att informera dem som kommit om deras förutsättningar, inte minst när det gällde hälso- och sjukvård. Stockholms läns landstings (SLL) reaktion på denna kommunikationsutmaning var bland annat att producera broschyrer och affischer med information för asylsökande.

    I vårt samarbetsprojekt har vi utvärderat informationssatsningen, och vi har sökt materialets informationsvägar, från landstinget till potentiella vårdtagare, via organisationerna och vårdinstitutionerna. Forskningsfrågorna är:

    - Hur ges informationen, av vilka, till vilka och var?

    - Vilka möjligheter och hinder har siktats?

    Vår studie är språkvetenskaplig och fokuserar samspel, samtal och kontexter där aktörer använder och tolkar vårdinformation.

    Något som vi ser som ett viktigt resultat från vår studie är att vi kan bidra till att synliggöra ett övergripande dilemma i samhället. Det finns en stor beredskap och en stark vilja att hjälpa och välkomna personer som är nya i Stockholm och Sverige. Det finns också god kunskap om hur man kan göra det. Samtidigt är viljan att upprätthålla och befästa gällande regelverk och system stark. Vi har sett hur dessa riktningar ofta hamnar på kollisonskurs med varandra och hur det verkligen försvårar både för den som vill hjälpa och den som behöver hjälp. SLL, och andra myndigheter och verksamheter, befinner sig tillsammans med den enskilde mitt i detta problem. I utformningen av framtida informationssatsningar kan man ha som mål att minska dilemmats konsekvenser i så stor utsträckning som det är möjligt.

    Läs mer om Att mediera information om vårdmöjligheter för nyanlända

  • Den 80-årige bloggkungen

    2018. Karolina Wirdenäs, Theres Bellander. Human IT 14 (1)

    Artikel

    In this article we show and discuss the results from an empirical study with a social constructivist perspective, where we explore the combination of two socially and interactively constructed categories: senior citizens and young persons. In the study the paradoxical discourse that surrounds beliefs about usage of ICT in the two different stages of life is highlighted. The data is collected from a blog of a senior citizen and from media interviews with the blogger. The analysis points to the beliefs and expectations that are expressed regarding the use of digital information and interaction technology, and contributes to the discussion of the place and role of senior citizens in today’s society.

    Läs mer om Den 80-årige bloggkungen

  • Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan

    2013. Karolina Wirdenäs. Språk & Stil (23), 59-84

    Artikel

    To assume that a classroom is a place for interaction and a multivoiced arena is neither new norcontroversial. Today it is common that students are given more space on the conversational floor,in the name of democracy and dialogue-based pedagogy. However this does not mean that theteacher can abdicate from her or his responsibilities. On the contrary, a dialogical classroom requireshighly skilled teachers who know how to lead the classroom interaction and classroom activitiestoward the necessary goals in a constructive way. This article shows how important it is fora (high school) teacher to make conscious verbal choices in the interaction with students in orderto give them the best and most solid support during a writing project.The framework in this article is interactional analysis (activity analysis, CA, text analysis) froma sociocultural perspective. The analysis is carried out as a close study of the interaction during avideo-recorded writing project in a Swedish classroom.Keywords: writing development, classroom interaction, oral language education, teacher interaction,interactional sociolinguistics, conversation analysis, Swedish.

    Läs mer om Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan

  • Skrivpedagogik i praktiken

    2010. Karolina Wirdenäs, Per Holmberg. Språk & Stil (NF 20), 105-131

    Artikel

    In this article, we present an analysis of writing in the subject field of Swedish. We introduce how three

    teachers individually work with writing processes in their groups of thirteen or sixteen-year old

    students. The study is mainly based on classroom observations and video recordings.

    Our model of analysis has emerged from comparison of our data and consists of three points of

    departure: chains of text (reading and writing in the classroom), talk about text, and typologies of texts

    that are constructed in the classrooms.

    The results of the analysis show differences and similarities in various systematic ways, concerning

    the writing processes as well as the organisation of the classrooms. One of the teachers mainly focuses

    on the organisation of thought, another on the organisation of the world outside school, and the third on

    more general knowledge. The teachers’ didactic choices can be said to show the practical outcome of

    pedagogical theories based on process discourse, functional discourse, and genre discourse.

    While the classrooms differ to a large extent, the teachers nonetheless abide by the national

    curricula for Swedish, but in their own way.

    The study is carried out as a part of the project “Text- and Knowledge Development in School”.

    Keywords

     

    : classroom research, writing research, curricula, Swedish.

    Läs mer om Skrivpedagogik i praktiken

Visa alla publikationer av Karolina Wirdenäs vid Stockholms universitet

Redigera profilen