I det här forskningsprojektet undersöker vi komplementära polska skolor. Syftet med projektet är att bättre förstå hur skolorna kan bidra till flerspråkiga barns språk- ock kunskapsutveckling. För att ta reda på det analyserar vi bland annat styrdokument och lärarnas ideologier.

I det här forskningsprojektet undersöker vi betydelsen av undervisning inom anpassad kommunal vuxenutbildning och folkhögskola, med särskilt fokus på undervisning i svenska.

I projektet undersöks hur mångfald avseende elevernas migrationsbakgrund, såsom språklig, etnisk och kulturell mångfald, görs synlig eller osynlig, förhandlas och (re)konstrueras såväl i bedömningsprocesser och placering av elever i anpassad grundskola, som i skolvardagen.

Projektet fokuserar på internationellt utbildade lärares och förskollärares erfarenheter av och syn på kommunikation och språkbruk i arbetet i Sverige. Erfarenheterna kommer från den kompletterande utbildningen för utlandsutbildade lärare (ULV), och från alumnernas arbete som lärare i olika delar av skolan i Sverige.

En studie om den plötsliga övergången till distansundervisning under coronapandemin. Hur påverkade detta studenter och lärare?

I det här projektet undersöker vi dramabaserad andraspråksundervisning ur ett multimodalt och interaktionellt perspektiv.

Projektet undersöker vilka effekter uppgiftskomplexitet har när andra- och tredjespråksinlärare skriver på engelska och moderna språk.

Projektet undersöker hur folkbibliotekens flerspråkighetspolicy i praktiken främjar språklig mångfald och inkludering.

Förstaspråkstalares anpassning till andraspråkstal. Datamodellering och experimentella ansatser på vokalperception. Projektet undersöker hur vår talperception hanterar det faktum att vi alla varierar i hur vårt uttal.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning där ELF (English as a Lingua Franca) lärs ut.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning i svenska som andraspråk.

Ett läsprojekt i årskurs 7 med syfte att beskriva hur lekfulla, multimodala aktiviteter och litteraturundervisning kan designas.

I det här forskningsprojektet undersöker vi utvecklingen och användningen av konnektion i skriftlig produktion hos vuxna inlärare av svenska på nybörjarnivå.

Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.

I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige: modersmålsundervisning, som utgör en del av det reguljära svenska skolsystemet, och språkundervisning i s.k. komplementära skolor, som organiseras utanför det nationella skolsystemet.

Projektet belyser undervisning, organisation och språkanvändning i så kallad språkintroduktion med nyanlända elever på gymnasiet. Vi tittar närmare på undervisningen i svenska som andraspråk och engelska.

Hur bearbetar andraspråkstalare grammatisk information? Kan de förutse hur en sats kommer att fortsätta? Hur påverkar språkliga faktorer och individuella egenskaper andraspråkstalarnas förmåga att skapa förväntningar? Detta projekt behandlar dessa frågor med inlärare av svenska som andraspråk.

Projektet Samsyn bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och Skolverkets projekt Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få goda och likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan och att öka kunskapen om kollektivt lärande i praktiken.

Projektet bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och 10 sva-lärare (svenska som andraspråk) vid tre skolor under fyra terminer.

SEMLA är en forskarskola för lärarutbildare med inriktning mot språkdidaktik. Temat är svenska och engelska i flerspråkighetsperspektiv.

Första delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien baseras på fältarbete i tre språkligt heterogena skolor.

Projektet ”Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning” bidrar med ny kunskap om språkkaféer som drivs av aktörer inom civilsamhället och deras roll för vuxna nyanländas språkliga integration.

Det här projektet syftar till att utvärdera i vilken utsträckning grundläggande språkutbildning bidrar till migranters integration på arbetsmarknaden.

Andra delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien bygger på fältstudier i en språkligt heterogen grundskola med stor andel nyanlända elever.

Projektet syftar till att ta fram ett system för automatisk generering av flervalsfrågor för att bedöma läsförståelse i svenska som andraspråk. Vi kommer att utvärdera tekniken, det vill säga hur pass välfungerande frågor, svar och distraktorer är, tillsammans med verksamma sfi-lärare.

Projektet inriktar sig på kritisk språkmedvetenhet i en förberedelseklass.

I det här projektet undersöker vi hur visuella resurser används i språkundervisningen. Vi fokuserar på undervisning i svenska för invandrare för vuxna, vuxenutbildning för döva och hörselskadade samt komvux som särskild utbildning.