Projektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället undersökte hur gravida och föräldrar till barn med hjärtfelsdiagnos hanterar de budskap som erbjuds i samtal och texter för att utveckla kunskap som de behöver. Lärsituationen är komplex eftersom den involverar många kommunikationsformer, aktörer och perspektiv.

Detta projekt handlar om att undersöka diskurser om svenskhet som nationell identitet i det samtida Sverige.

Hur arbetade kommunernas kommunikatörer under coronopandemin? Vad lärde de sig som man kan ha nytta av i framtida kriser?

När Rädda Barnen går från att inom Sverige främst arbeta med påverkan och opinionsbildning till att också börja erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg, blir medvetenhet om och arbete med verksamhetens inramning och berättelser av yttersta vikt för organisationen.

Projektet syftar till att fördjupa vår förståelse för samhällskommunikationens komplexa uppgifter i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Delstudierna använder verktyg från sociolingvistik och diskursanalys för att undersöka språkets roll i samhällsförändringar, och mer specifikt språkliga meddelandens roll i mänskligt agerande.

Den här avhandlingen handlar om begreppet stil och närmare bestämt en författares individuella stil. Stil är ett abstrakt begrepp och jag försöker med min avhandling att undersöka om det går att se en författarens fingeravtryck i texten.

I medborgarforskningsprojektet ”Vad säger skolans väggar” har skolklasser och lärare hjälpt forskare att undersöka på vilket sätt skolans demokratiska uppdrag manifesteras via de skyltar, lappar och meddelanden som finns på väggarna i klassrum, korridorer och andra gemensamma utrymmen.

Yrkeslivskommunikation och digitalt skriftbruk: komplexitet, rörlighet och flerspråkighet i den globala arbetsmiljön. Projektet undersöker kommunikationen på företag, med fokus på digitala medier, flerspråkighet och intern kommunikation.