Stockholms universitet

Forskningsprojekt Professionell kriskommunikation i praktiken – erfarenheter och lärdomar

Hur arbetade kommunernas kommunikatörer under coronopandemin? Vad lärde de sig som man kan ha nytta av i framtida kriser?

Virus i megafon.
Foto: Lumination, MostPhotos

Av detta projekt framgår av intervjuer att vad som skilde sig från normalt främst var samarbete med andra yrken och med ideella organisationer aktiva i kommunen. Kommunikatörerna spred inte bara livsviktig information till medborgarna, utan vidarebefordrade även information och behov från medborgarna till andra nivåer. De använde kända redskap som kommunikationsplan och mejl, men utvecklade dem för den speciella och komplexa situationen. Kommunikatörerna lärde sig att ha ett skärpt perspektiv på framtida konsekvenser och samtidigt – och just därför – att stanna upp och reflektera.

I studien används medierad diskursanalys (nexusanalys) inte minst för att studera tidsaspekterna och komplexiteten. Legitimation Code Theory används för att analysera hur kommunikatörerna såg på de livsviktiga kunskaper som skulle spridas.

Hela analysen är publicerad i denna artikel:
Landqvist & Blåsjö (2024): Collaboration, reinvented tools, and specialist knowledge. Communication professionals’ experiences of global health crisis management. Discourse & Communication.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Mona Blåsjö

Professor

Institutionen för svenska och flerspråkighet
Mona Blåsjö

Medlemmar

Mats Landqvist

Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Nyheter