Theres BellanderUniversitetslektor, Docent
Om mig
Jag är docent i Nordiska språk och universitetslektor i Svenska. Jag har också ett uppdrag som studierektor för masterutbildningen i Språkvetenskap med inriktning mot Svenska, Nordiska språk och Svenska som andraspråk.
Jag disputerade i nordiska språk vid Uppsala universitet i december 2010 och påbörjade min nuvarande tjänst vid Institutionen för svenska och flerspråkighet våren 2015. Under 2012–2015 var jag anställd som lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet.
Undervisning
Jag undervisar i huvudsak på kurser i sociolingvistik, textanalys, samtalsanalys och språkdidaktik. Största delen av min undervining har jag inom ämneslärarutbildningen och grundlärarutbildningen med inriktning mot skolår 4–6. Jag handleder ofta uppsatser och har undervisat i uppsatsprojekten Språk och kön, Skrivteorier i elevutvecklingsperspektiv, Ungas språk, Hälsokommunikation samt Diskursanalys av samhällets texter.
Forskning
Min forskning har i huvudsak diskursanalytisk inriktning. Jag har arbetat med text, samtal och multimodala digitala material där text, bild, ljud och andra modaliteter samspelar. I huvudsak har min forskning varit kvalitativt inriktad och ofta har den rört digital interaktion.
Forskningsprojektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället, VR 2015-2017
Forskningsprojektet avslutades formellt i juni 2018 men en del artikelarbete pågår fortfarande. Projektets övergripande syfte är att undersöka de lärandeprocesser som är aktuella efter en sjukdomsdiagnos (i det aktuella fallet hjärtfel hos foster och barn), för att identifiera hinder och möjligheter för förståelse och handlande. Syftet har en konkret grund i en uttalad önskan hos vårdgivarna att bättre kunna hjälpa patienterna och handlar ytterst om folkhälsa i ett samhälle som kännetecknas av såväl långt driven arbets- och kunskapsdelning som ett svåröverblickbart utbud av information. Det vetenskapliga problemet handlar om hur information kan bli kunskap i ett sammanhang där många aktörer, perspektiv och kommunikationsformer är inblandade, och där deltagarna dessutom är under stark press. I fokus för analysen står kommunikationssituationer och medieringsformer. Projektet samarbetar med det vårdvetenskapliga projektet Heartlink som drivs vid Uppsala universitet.
Projektledare är Anna-Malin Karlsson, professor vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Övriga deltagare är jag och Ulla Melander Marttala (Uppsala universitet) samt Zoe Nikolaidou och Mats Landqvist (Södertörns högskola).
http://www.nordiska.uu.se/forskning/projekt/halsolitteracitet/
Avhandling
Min avhandling från 2010 uppmärksammar sambandet mellan vad sex gymnasieungdomar gör socialt och hur de interagerar. Deras texter och samtal studeras i syfte att undersöka vilka interaktiva situationer ungdomarna möter i skolan och på fritiden. Resultaten visar en komplex bild av hur daglig interaktion påverkas av ramarna för interaktionella sammanhang, av mediers tekniska förutsättningar och av individrelaterade faktorer.
I avhandlingen används deltagande observation som forskningsmetod parallellt med analys av informella intervjuer och insamlat samtals- och textmaterial. Avhandlingen sällar sig till ett brett kommunikationsetnografiskt forskningsfält och till den så kallade tredje vågens sociolingvistik. Där studeras språk utifrån användarnas perspektiv och typiska frågeställningar rör hur individer använder språket för att framhålla vissa identiteter samt hur språkanvändning samverkar med andra sociala parametrar.
Genom att studera samma personer i olika sammanhang har jag kunnat se hur språkbruket växlar vid byte av verksamhet.
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:359585/FULLTEXT01.pdf
Konstruktioner av kön i niondeklassares texter
I ett kort forskningsprojekt vid avdelningen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk har jag skrivit en artikel om skoluppsatsen som identitetsskapande praktik. Med utgångspunkt i uppsatser på temana Mina skolår och Byta skola/byta klass studeras hur förväntningar om att tillhöra ett visst kön kommer till uttryck och förhandlas (Bellander 2015).
Digitala pensionärer
Med finansiering från språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet samt stipendium ur Stiftelsen Erik Wellanders fond har jag genomfört några arbeten om äldre personers plats och roll i det digitala samhället. Dessa rör bl.a. äldres digitala litteracitetspraktiker (Bellander 2014) http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:776485/FULLTEXT01.pdf, (Bellander 2012) https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:573427/FULLTEXT01.pdf samt äldre personers bloggande (Bellander 2014) http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:774192/FULLTEXT01.pdf och Bellander & Wirdenäs (2018).
Publikationer i urval
Idevall, Hagren, K. & Bellander, T. (2023). National discourses in (de)legitimations of the Swedish COVID-19 strategy I: Text & Talk, ISSN 1860-7330, E-ISSN 1860-7349, https://doi.org/10.1515/text-2022-0100
Bellander, T. (2021). Fleeing as an activity of waiting: Visual representations of the world’s refugee situation on Médecins Sans Frontière Sweden’s website, Journal of Refugee Studies, 2021; feab048, https://doi.org/10.1093/jrs/feab048
Bellander, T., Karlsson, A-M., Landqvist, M., Melander Marttala & Nikolaidou, Z. (2021). Att bygga hälsokunskap från konsultationsrum till onlineforum. I: Tala om kroppen. Språkliga perspektiv på hälsa och sjukdom i den digitala eran. Red. Grahn, I-L & Lindholm, C. Morfem. Isbn: 9789188419248.
Bellander, T. & Karlsson, A-M. (2019). Patient participation and learning in medical consultations about congenital heart defects. PLoS ONE. 7/24/2019, Vol. 14 Issue 7, p1-19. 19p. DOI: 10.1371/journal.pone.0220136.
Nikolaidou, Z. & Bellander, T. (2018). Health literacy as knowledge construction. Learning about health by expanding objects and crossing boundaries in networked activities. I: Learning, Culture and Social Interaction. S. 1–12.
Wirdenäs, K. & Bellander, T. (2018). Den 80-årige bloggkungen. En normkritisk undersökning av social kategorisering i medias uppmärksammande av en bloggare. I: HumanIT. Vol 14 no1. https://humanit.hb.se/article/view/576 (Fulltext online). S. 101–139.
Bellander, T., Karlsson, A-M. & Nikolaidou, Z. (2018). Blogging as a Health Literacy Practice. Identity construction and knowledge-building in the writing of parents of children with heart defect. I: Hållsten, Stina och Nikolaidiu, Zoe (red.): Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing Linguistic and Cultural Diversities. Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 7. Huddinge: Södertörns högskola. (Fulltext online.) S. 127–152.
Bellander, T. & Landqvist, M. (2018). Becoming the expert constructing health knowledge in epistemic communities online. I: Information, Communication & Society, DOI: 10.1080/1369118X.2018.1518474 (fulltext online). S. 1–16.
Bellander, T. & Nikolaidou, Z. (2017). Building health knowledge online: Parents’ online information searching on congenital heart defects. I: Literacy and Numeracy Studies 25:1. (Fulltext online.) S. 4–19.
Bellander, T. (2016). Bloggens roll för hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället: en genreanalys av strukturella och språkliga mönster i bloggar om barn med hjärtfelsdiagnos. I: (red. Holsting Alexandra & Rathje Marianne) RASK International Journal of Language and Communication. Nr 44. Department of Language and Communication University of Southern Denmark. Odense. S. 129–159.
Bellander, T. (2015). Kategorisering och konstruktion av kön i niondeklassares texter. I: (red. Lindgren Maria och Svensson Gudrun) Skrivande i skolan. Gleerups förlag. Malmö. S. 117–132.
Bellander, T. (2015). Verksamhetsanalys I: Sociolingvistik i praktiken red. Boyd, Sally, Ericsson, Stina, Lund: Studentlitteratur, S. 215–233.
Bellander, T. (2014). Gammalt möter nytt – En analys av ålderspensionärers digitala skriftpraktiker. I: ”Vardagligt skriftbruk” (Nr 3) och Journal of Northern Studies skriftserie ”Nordliga studier”. S. 59–75.
Bellander, T. (2014). Språk och berättelsestruktur i blogg. En jämförelse av hur en tonåring och en pensionär bloggar om en utflykt. I: Nydanska sprogstudier (NyS) nr 46 Nordiske perspektiver på sprogbrug i nye medier. S. 132–171.
Bellander, T. (2014). Digitalt språkbruk - vad är det?: En analys av en artonårings språkliga val I: (red. Boglind Ann, Holmberg Per, Nordenstam Anna) Mötesplatser: Texter för svenskämnet Lund: Studentlitteratur, 2014, S. 223–242.
Hagren Idevall, K. & Bellander, T. (2014). Membership Categorization Analysis - för analyser av kategoriseringar i tal och skrift I: (red. Karlsson Anna-Malin & Makkonen-Craig Henna Analyzing text AND talk Att analysera texter OCH samtal Uppsala: Institutionen för nordiska språk S. 44–68.
Bellander, T. (2012). ”De va ju ett absolut måste å skaffa sig en dator”. Digitala mediers plats och roll i ålderspensionärers vardag. FUMS rapport. Nr. 232. Uppsala. (90 s.).
Bellander, T. (2010). Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. (Avhandling)