Stockholms universitet
This page in English

Anna-Malin KarlssonProfessor

Om mig

Jag är intresserad av språkets roll i de sociala sammanhang vi ingår i och har forskat om språkanvändning i arbetslivet och om vårdkommunikation. Min doktorsavhandling handlade om personliga hemsidor på Internet. Bland annat har jag använt mig av funktionell grammatik och socialsemiotik i analyser av texter och samtal och samspelet mellan dem. Jag har kommit att ägna mig ganska mycket åt vad man brukar kalla tillämpad eller praxisorienterad forskning, vilket är ett av skälen till att jag alltmer börjar intressera mig för språkvetenskapens gränser och vetenskapshistoriska utveckling.

Tidigare arbetade jag sex år (2012-2018) som professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala universitet. Dessförinnan var jag professor i svenska vid Södertörns högskola i fyra år (2008-2012).

Under flera år skrev jag regelbundet språkspalt i Svenska Dagbladet (länk).

Undervisning

Våren 2024 undervisar jag på:

  • Det svenska språksamhället (Svenska I)
  • Sociolingvistik och samtalsanalys (Svenska I, ämneslärarprogrammet)
  • Språkvetenskaplig teori och metod (kandidatkurs i svenska)
  • Sociolingviistik II på avancerad nivå (examination)

Jag handleder doktoranderna Linda Pfister (Uppsala universitet), Shiro Shibata och Lisa Rudebeck.

Forskning

Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället (VR 2015-2017)

Tillsammans med Theres Bellander, Ulla Melander Marttala, Mats Landqvist och Zoe Nikolaidou.

Projektet undersökte kommunikation kring hjärtfel hos barn och avslutades under 2018. Resultaten sammanfattas och förmedlas på projektets egen sida.

Omsorg som språkarbete (FAS/Forte 2010-2012)

Tillsammans med Zoe Nikolaidou (Södertörns högskola) och Gunilla Jansson (Stockholms universitet).

Projektet fokuserde andraspråkstalares arbetssituation på arbetsplatser i äldreomsorgen. Projektet bestod av två delstudier I delstudie 1 (som jag var ansvarig för) undersöks skriftpraktiker medan delstudie 2 fokuserade samtalspraktiker. Målet var att utveckla metoder för medvetandegörande och kunskapsutveckling som verksamheten kan använda.

Grammatiska metaforer i svenskan (fo.ass. VR 2007-2008)

Begreppet grammatisk metafor beskriver här hur överförd betydelse kan skapas med hjälp av lexikogrammatiken; genom att uttrycka en processbetydelse som ett substantiv (som "målning") tingifierar vi den och genom att utforma påståendehandlingar som frågor förändrar vi vår relation till mottagaren. En av de övergripande frågorna för projektet var: Hur används svenska språkets resurser för att skapa specialiserad betydelse i olika sammanhang? Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ny empiri diskutera och problematisera ett av de mer omhuldade begreppen inom SFL: kongruens (och inkongruens).

CELiNE, Content Embedded Literacy Education for the 'New Economy' (EU-projekt, Leonardo, 2008-2009)

Projektet grundade sig på idén att skriftbruk i den nya arbetsordningen genomsyrar de flesta yrken och att läsande och skrivande är inbäddade i andra arbetsuppgifter. Syftet var att utveckla metoder för läs- och skrivträning i yrkesutbildningar. 

Text och arbete i den nya ekonomin (Vetenskapsrådet 2005-2007, förlängt till 2009)

I projektet undersöktes hur kunskap och perspektiv i komplicerade arbetsprocesser medieras och förhandlas genom skrivna texter. Av särskilt intresse var arbete inom heterogena projektgrupper. Liksom i projektet Skriftbruk i arbetslivet utgick vi från teorier och arbetssätt inom New Literacy Studies men förde även in interaktionsanalys samt verksamhets- och aktivitetsanalys.

För mer information, se dokumentet Projektet Text och arbete, längst upp till höger.

Skriftbruk i arbetslivet (Vetenskapsrådet 2002-2004)

Projektet undersökte skriftanvändningens roll och plats i vanliga svenska yrken: undersköterska, byggnadsarbetare, lastbilsförare, butiksbiträde, förskollärare, IT-supportspecialist och fordonsmekaniker. Teoretiskt och metodiskt byggde det på arbete inom New Literacy Studies. Observation och intervjuer kombinerades med analyser av arbetsplatsen som skriftbruksmiljö samt (multimodal och språklig) analys av använda texter.

För mer information, se dokumentet Projektet Skriftbruk i arbetslivet, längst upp till höger.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Meanings and functions of different types of heart images in the communication of doctors and patients

    2023. Anna-Malin Karlsson, Theres Bellander. Journal of Visual Communication in Medicine

    Artikel

    Images in medical communication are appreciated by both professionals and patients, but we know little about how they are actually used in clinical practice and in the learning processes of patients. This qualitative study investigates the use and the meaning potential of two different types of heart images: the hand-drawn doctor’s sketch and the digital illustration from the web. The analysis starts with how these are recontextualised in social media, tracks them back to their original contexts and finally explores their material resources. The analytical perspective is that of social semiotics and multimodal discourse and interaction analysis. While the hand-drawn sketch is recontextualised as a witness of the specific consultation, the digital illustration is used to focus on the heart defect as such. It is also shown how the act of drawing works as a means for framing and structuring the consultation, slowing down the pace and reducing context and detail and thus focussing on what is uniquely relevant. While the digital and more realistic illustration is technically neutral and objective and is free from unique context, the drawing on paper is physically tied to its context of origin, which is also its main resource.

    Läs mer om Meanings and functions of different types of heart images in the communication of doctors and patients

  • SFL och socialsemiotik: Verktyg eller holistisk teoriram?

    2020. Anna-Malin Karlsson. Globe: A Journal of Language, Culture and Communication 10, 10-29

    Artikel

    Systemic-Functional Linguistics often appears as a complete and altogether exhaustive theory of language. If widened with a multimodal perspective, social semiotics seems to contain all you need – but does it? The research project Health literacy and knowledge-formation in the information society has investigated complex communication practices related to the pre-natal diagnosis of heart failure in children, pursuing linguistic purposes as well as educational and applied goals. Oral consultations, digital discussions, written texts and visual representations were studied across different contexts and epistemic cultures, from the medical consultation room to the private blog, using tools from SFL and social semiotics (e.g. genre analysis, systemic conversation analysis and Legitimation Code Theory) – but also tools from other traditions and disciplines (e.g. New Literacy Studies, Activity Theory and rhetoric). Based on examples from these studies, this paper discusses the strengths and limitations of SFL and social semiotics, both with respect to their potential to provide adequate analytical tools for complex and context-overarching meaning-making practices, and with respect to their compatibility with other relevant perspectives and disciplinary traditions, e.g. those of medical professionals.

    Läs mer om SFL och socialsemiotik: Verktyg eller holistisk teoriram?

  • Patient participation and learning in medical consultations about congenital heart defects

    2019. Theres Bellander, Anna-Malin Karlsson. PLoS ONE 14 (6)

    Artikel

    In this article, patient activity in 8 audio recorded specialist consultations on fetal cardiology is investigated in order to explore how, why and when patients tend to participate in encounters in which the doctor dominates the interaction. The overall question is: How can the participation of patients in the consultations be connected to the development of higher levels of health literacy, i.e. to interactive literacy and to critical literacy? Patient participation is here understood as interactive action and is analyzed in terms of different interactive moves, which are related to different recurring topics. Despite the highly standardized format of the consultations, there is a large variation between the patients’ participation: between 0.7 and 2.8 moves per minute. The patients participate most during the topics ‘Prevalence’ and ‘Consultations’ and least during the topic ‘The normal heart’. Although most of the patients' moves are responses to what the doctor says, they remarkably often pose questions and use so called rejoinders. By posing questions, they take control of the information flow and sometimes even change the topics. By using rejoinders, they analyze the problems involved in the discussion e.g. by asking for clarifications or confirmation. Patients with a low over-all participation rate also use fewer moves that indicate higher literacy levels. The qualitative analysis problematizes the idea of a simple scale from basic literacy to critical literacy. Moves that indicate basic literacy skills are interactively important for the learning activity, led by the doctor. However, patients who mainly support the doctor’s initiatives don’t take the opportunity to influence the flow of information in ways that might favor their health literacy development.

    Läs mer om Patient participation and learning in medical consultations about congenital heart defects

Visa alla publikationer av Anna-Malin Karlsson vid Stockholms universitet

Redigera profilen