Forskningsprojekt Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället
Projektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället undersökte hur gravida och föräldrar till barn med hjärtfelsdiagnos hanterar de budskap som erbjuds i samtal och texter för att utveckla kunskap som de behöver. Lärsituationen är komplex eftersom den involverar många kommunikationsformer, aktörer och perspektiv.
Här förmedlar vi resultat från projektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället. Syftet är att presentera det viktigaste av det vi kommit fram till, på ett sätt som är tillgängligt för intresserade inom vården, i patientföreningar och bland allmänheten.
- Sammanfattningar finns nedan under rubriken Publikationer.
- Lättillgängliga sammanfattning av våra olika studier finns nedan under rubriken Mer om projektet.
Projektbeskrivning
När individer eller deras närstående drabbas av sjukdom vill de oftast veta vad som händer med dem och vad som kan göras för att de ska må bättre. Sjukvården tillhandahåller information via samtal med vårdpersonal och i vissa fall tipsar läkare och sköterskor om texter som rör diagnosen. I dagens samhälle söker dock patienter och anhöriga ofta information på egen hand, inte sällan på nätet, och ställs då inför uppgiften att själva tolka och värdera de budskap de möter.
I projektet studerades hur personer upplever kommunikationen med vården, hur de söker och värderar information och hur de utvecklar kunskap om hjärtfelet. Vi är också intresserade av hur de hanterar situationen, t.ex. hur de söker stöd i andras erfarenheter m.m. Forskarna intervjuade, följde med på vårdbesök, spelade in samtal (om alla parter ville det) och analyserade texter och bilder som personerna tar del av eller själva lägger ut på exempelvis sociala medier.
Projektet var förlagt till Uppsala universitet 2015–2017. Se:
Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället
Projektmedarbetare var:
- Anna-Malin Karlsson (projektledare)
- Theres Bellander
- Mats Landqvist
- Ulla Melander Marttala
- Zoe Nikolaidou
Publikationer
Mer om projektet
Resultat
Här presenterar vi våra resultat om hälsokommunikation.
Resultat om vårdsamtal
Är fikonspråk bra eller dåligt? I samtal om komplicerade diagnoser spelar fackord flera viktiga roller, och behöver inte hindra förståelse
Fackord i samtal och texter om barns hjärtfel
Pratar läkare och patienter om samma sak? Vi har undersökt hur deltagarna i konsultationssamtal arbetar för att möta varandra och de olika intressen de har i samtalet.
Hur deltar patienterna? Och vilken roll spelar det vad de gör? Även om läkarna pratar mest har alla deltagare inverkan på hur samtalet fungerar. Läs mer!
Patientmedverkan och -lärande vid medicinska konsultationer om medfödda hjärtfel
Resultat om internetkommunikation
Vem räknas som expert i ett patientforum? I nätforumets diskussioner har vårdens information central status – men kan också utmanas.
(engelsk rubrik, svensk text) Sense and sensibility – Online forums as epistemic arenas
Att lära om hälsa online: Hur gör föräldrar för att navigera bland alla budskap och källor på nätet?
Kunskapsgemenskaper på nätet: Byggs olika slags kunskap i bloggar och i forum? Och har kunskapen olika värde för deltagarna?
Läs också:
Varför bloggar föräldrar till hjärtsjuka barn? Genom att blogga kan patienter och föräldrar utforska olika identiteter och roller i förhållande till sjukdomen.
Bloggens form gör det dessutom möjligt att utveckla medicinsk kunskap samtidigt som egna erfarenheter bearbetas.
Bloggens roll för hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället
Resultat om normer och värderingar
Räcker vårdsamtalen för alla behov? Om inte - varför inte? Vi har jämfört aktivitetssystem för att förstå ramar och möjligheter.
Vad är fakta och vad är privata erfarenheter? Vad händer när traditionella faktatexter är svåra att skilja från lekmäns berättelser?
Resultat om texter och bilder
Hur förmedlar faktatexter perspektiv? I en förstudie jämförde vi ofta besökta informationssidor, med fokus på hur neutrala de är och hur de framställer alternativ och behandlingar.
När ska man söka vård? Positioner och perspektiv i webbinformation om hjärtfel hos barn
Vad säger en bild? I en pågående undersökning jämför vi datorritade illustrationer med de handritade skisser många läkare gör. Vi tittar på hur de används vidare av mottagarna, för att kunna säga något om vilken mening de förmedlar. Information kommer.
Läs också: