Stockholms universitet

Forskningsprojekt Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället

Projektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället undersökte hur gravida och föräldrar till barn med hjärtfelsdiagnos hanterar de budskap som erbjuds i samtal och texter för att utveckla kunskap som de behöver. Lärsituationen är komplex eftersom den involverar många kommunikationsformer, aktörer och perspektiv.

Här förmedlar vi resultat från projektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället. Syftet är att presentera det viktigaste av det vi kommit fram till, på ett sätt som är tillgängligt för intresserade inom vården, i patientföreningar och bland allmänheten.

  • Sammanfattningar finns nedan under rubriken Publikationer.
  • Lättillgängliga sammanfattning av våra olika studier finns nedan under rubriken Mer om projektet.

Projektbeskrivning

När individer eller deras närstående drabbas av sjukdom vill de oftast veta vad som händer med dem och vad som kan göras för att de ska må bättre. Sjukvården tillhandahåller information via samtal med vårdpersonal och i vissa fall tipsar läkare och sköterskor om texter som rör diagnosen. I dagens samhälle söker dock patienter och anhöriga ofta information på egen hand, inte sällan på nätet, och ställs då inför uppgiften att själva tolka och värdera de budskap de möter.

I projektet studerades hur personer upplever kommunikationen med vården, hur de söker och värderar information och hur de utvecklar kunskap om hjärtfelet. Vi är också intresserade av hur de hanterar situationen, t.ex. hur de söker stöd i andras erfarenheter m.m. Forskarna intervjuade, följde med på vårdbesök, spelade in samtal (om alla parter ville det) och analyserade texter och bilder som personerna tar del av eller själva lägger ut på exempelvis sociala medier.

Projektet var förlagt till Uppsala universitet 2015–2017. Se:

Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället

Projektmedarbetare var:

  • Anna-Malin Karlsson (projektledare)
  • Theres Bellander
  • Mats Landqvist
  • Ulla Melander Marttala
  • Zoe Nikolaidou

Publikationer

Mer om projektet

Resultat

Här presenterar vi våra resultat om hälsokommunikation.

Resultat om vårdsamtal

Är fikonspråk bra eller dåligt? I samtal om komplicerade diagnoser spelar fackord flera viktiga roller, och behöver inte hindra förståelse

Fackord i samtal och texter om barns hjärtfel

 

Pratar läkare och patienter om samma sak? Vi har undersökt hur deltagarna i konsultationssamtal arbetar för att möta varandra och de olika intressen de har i samtalet.

”Dom tar emot det, tar tag i det och sen så går man vidare.” Semantiskt arbete för gemensamt kunskapsbyggande i konsultationer om medfödda hjärtfel hos foster.

 

Hur deltar patienterna? Och vilken roll spelar det vad de gör? Även om läkarna pratar mest har alla deltagare inverkan på hur samtalet fungerar. Läs mer!

Patientmedverkan och -lärande vid medicinska konsultationer om medfödda hjärtfel

Resultat om internetkommunikation

Vem räknas som expert i ett patientforum? I nätforumets diskussioner har vårdens information central status – men kan också utmanas.

(engelsk rubrik, svensk text) Sense and sensibility – Online forums as epistemic arenas

 

Att lära om hälsa online: Hur gör föräldrar för att navigera bland alla budskap och källor på nätet?

(engelsk rubrik, svensk text) Building health knowledge online: Parents’ online information searching on congenital heart defects

 

Kunskapsgemenskaper på nätet: Byggs olika slags kunskap i  bloggar och i forum? Och har kunskapen olika värde för deltagarna?

(engelsk rubrik, svensk text) Becoming the expert. Constructing health knowledge in epistemic communities online

 

Läs också:

Jonasson, Moa. 2015. Texter som berör: Engagerande och trovärdighetsskapande strategier i föräldrabloggar om barns hjärtfel (kandidatuppsats vid Uppsala universitet)

Melander, Ida. 2016. Diskussionsforum som en kunskapsresurs: Legitimitet och kunskapsbyggande i ett forum för föräldrar med barn som har medfödda hjärtfel (masteruppsats vid Södertörns högskola)

 

Varför bloggar föräldrar till hjärtsjuka barn? Genom att blogga kan patienter och föräldrar utforska olika identiteter och roller i förhållande till sjukdomen.

(engelsk rubrik, svensk text) Blogging as a health literacy practice. Identity construction and knowledge-building in the writing of parents of children with heart defect

 

Bloggens form gör det dessutom möjligt att utveckla medicinsk kunskap samtidigt som egna erfarenheter bearbetas.

Bloggens roll för hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället

Resultat om normer och värderingar

Räcker vårdsamtalen för alla behov? Om inte - varför inte? Vi har jämfört aktivitetssystem för att förstå ramar och möjligheter.

(engelsk rubrik, svensk text) Health literacy and the construction of knowledge: Learning about heart defect in institutional and online activities

 

Vad är fakta och vad är privata erfarenheter? Vad händer när traditionella faktatexter är svåra att skilja från lekmäns berättelser?

Gränsöverskridande meningsskapande. Om relevansen hos begrepp som text och sakprosa för förståelsen av hälsokommunikation

Resultat om texter och bilder

Hur förmedlar faktatexter perspektiv? I en förstudie jämförde vi ofta besökta informationssidor, med fokus på hur neutrala de är och hur de framställer alternativ och behandlingar.

När ska man söka vård? Positioner och perspektiv i webbinformation om hjärtfel hos barn

 

Vad säger en bild? I en pågående undersökning jämför vi datorritade illustrationer med de handritade skisser många läkare gör. Vi tittar på hur de används vidare av mottagarna, för att kunna säga något om vilken mening de förmedlar. Information kommer.

 

Läs också:

Zart, Milena. 2015. Texter om hjärtebarn: En analys av begriplighet, mottagaranpassning och trovärdighet hos informationstexter om barnhjärtfel (kandidatuppsats vid Uppsala universitet)