På Institutionen för svenska och flerspråkighet är jag ansvarig för retorikämnet. Följaktligen undervisar jag i huvudsak i retorik - praktisk och teoretiskt analytisk - men även i diskursinriktad textanalys samt på skrivkurser. Merparten av undervisningen ligger inom ramen för institutionens Kommunikatörsprogram. Erfarenheter av egen retorikkonsultverksamhet bidrar till praxiskunskap på programmet samtidigt som jag ansvarar programmets sista termin och dess examensarbeten.

Jag har ett särskilt utvecklingsansvar som rör lärarutbildningarna inom den så kallade utbildningspedagogiska kärnan (UVK 1). Under 2022 deltar jag i ett rektorsfinansierat projekt för att skapa ett starkare samband mellan de olika kurserna inom UVK 1. Jag känner särskilt för lärarstudenters professionsinriktade muntliga undervisning samt akademiskt skrivande och det kritiska förhållningssättet i skolans undervisning.

Inom forskarskolan Språk och makt har jag undervisat om propagandistiskt språkbruk, på kursen Ordets makt och Praktisk retorik för akademiker.

Varje termin genomför jag uppdrag som fortbildare i retorik för kolleger på Svefler och andra institutioner varje termin, men även i kriskommunkation för kommunikatörer.

Jag är medförfattare till kursboken Språk i samspel. Retorik för pedagoger för lärarstudenter https://www.adlibris.com/se/bok/sprak-i-samspel-retorik-for-pedagoger-9789163920882. Under 2023 kommer ytterligare två läromedel: en om retorik för blivande ämneslärare och en om textanalys för blivande 4-6-lärare.

 

Min forskning är inriktad mot språk och påverkan. Exempel på detta är påverkan genom berättande och ögonvittnesskildringar, något som jag diskuterar i min avhandling Perspektiv i polisprotokoll och i artikeln Det politiska reportaget. Mina studier utgår från informella diskurser som till exempel politiker som deltar i TV:s pratshower eller myndigheters krisinformation i sociala medier.

 

Språk och påverkan

Med utgångspunkt i begreppet politainment studerar jag hur politiker förhåller sig till sin offentliga roll i informella diskurser som exempelvis samtal i TV:s pratshow Skavlan. Jag diskuterar förhandling och positionering i samtalen Politicians in talk show interviews: negotiation of the politicial's informal role (kommande). En teoretisk/metodisk diskussion om samtal av det här informella slaget återfinns i Samtalsretorik - Är det tid för retorikvetenskapen att räcka ut handen till samtalsforskningen? (2014).

I mer populärvetenskapliga sammanhang har jag uppmärksammat språket mellan journalister och politiker; vad medieträningen av politiker gör i kombination med de olika debattformerna i TV.

Ett annat intresse är det komplexa propandabegreppet. I en studie av DDR:s utlandspropaganda, riktar jag min uppmärksamhet mot reportagegenren och hur dialoger och ögonvittnesskildringar, evidentia, kan användas i propagandistiskt syfte. I mer mediesammanhang har jag talat om effekten av politiska slogans i debatter under amerikanska presidentvalet 2020, exempelvis "Build that wall!", "Stop the steel". Vad gäller svensk politik har mitt fokus rört mikroberättelser i SVT:s Tal till nationen, valet 2018, samt begrepp med semantiskt vid potential, exempelvis "systemkollaps", "hjärtlandet", "flumskola".

Nätverket Språk och politik och profilområdet Språk och makt (jag sitter i styrgruppen för båda) har hållit Profilseminarier på Stockholms universitet om ämnen inom ramen för språk och påverkan, 2017 och 2019.

 

Myndigheters kriskommunikation i sociala medier och mjuk styrning

Foucault benämner myndigheters mjuka styrning governmentalitet. I oktober 2022 publilcerar jag artikeln Mjuk stryning och modern agora som resonerar om Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer på hemsidan under Covid-19-pandemin. Artiklar som rör plattformen Krisinformation.se på Twitter är Crisis communication on social media: Informalization in the hour-by-hour struggle for information (kommande) och "Kredd till dig för vår senaste tweet". Kommunikativa val på Twitter under terrorattentatet på Drottninggatan (2018). Båda knyter an till den skandinaviska traditionen av myndighetsspråksforskning, men även till sociala medierspråk, krisinformation och påverkan.

 

Berättelser, skönlitteratur och språk

Avhandlingen Perspektiv i polisprotokoll (2009) bidrar med ett metodförslag till hur perspektiv kan analyseras i berättelser. Materialet är skrivna polisförhörsprotokoll som analyseras utifrån narratologiska teorier liksom kognitiv semantiks teorier om rumsadverbial.

I en artikel om förhör i polisromaner arbetar jag i stället med teorier om asymmetriska samtal och applicerar dem på moderna svenska polisromaner: Polisförhör i moderna svenska polisromaner. En studie om förhöret som verksamhetstyp i verkligheten och fiktion (2014).

 

Språkriktighet

På uppdrag av Språkrådet har jag gjort en rapport om användning av Språkriktighetsboken (2018).

 

Redaktionellt arbete

Jag är en del av redaktionen för den skandinaviska tidskriften Sakprosa. Därtill granskar jag artiklar till Rhetorica Scandinavica, Uppsala Rhetorical Studies, Folia Scandinavica Posnaniensia samt Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift.

 

Samarbeten

Jag sitter i styrgrupperna dels för den tvärvetenskapliga nätverket Språk och politik: https://sprakochpolitikblog.wordpress.com/ dels för det framtida forskningsområde vid Stockholms universitet Språk och makt https://www.su.se/slabafinety/forskning/spr%C3%A5k-och-makt. 

Jag har också kontakt med skandinavistiken i Polen, Warszawa: Uniwersytet SWPS - Uniwersytet SWPS

 

 

 

 

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Valsymposium 2018

  2018. Gunilla Almström Persson.

  Övrigt

  Läs mer om Valsymposium 2018

• Det politiska reportaget

  2018. Gunilla Almström Persson. Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 6, 161-177

  Artikel

  This paper use rhetorical criticism methodology when investigating linguistic and rhetorical means in the reportage genre. The concept of eye-witness is explored in six reportage from the GDR-propaganda published in 1962. Through analysis of dialogue and perception in text, the notion of presence is discussed. An assumption is that presence in text can be of paramount importance for the technique of persuasion. It  is claimed that presence might be communicated though dialogues. However the main impact of presence is connected to the perceptivity of the narrator. Values and arguments are highly emphasized when detailed descriptions are experienced by the narrator. Consequently the con- clusion of the analysis is associated with the rhetorical concept evidentia. Finally it is claimed that the GDR-propaganda use reportage from industries and construction sites to show western countries the advan- tages of East German version of socialism. The concept of political myth is introduced and is in the final discussion connected to the myth of technical development and the myth of progress. The theoretical frame- work consists of rhetoric, linguistics, and literary studies.

  Läs mer om Det politiska reportaget

• "Kredd till dig för vår senaste tweet."

  2018. Gunilla Almström Persson.

  Artikel

  Läs mer om "Kredd till dig för vår senaste tweet."

• Berättelser kan förklara komplexa saker

  2019. Gunilla Almström Persson.

  Artikel

  Läs mer om Berättelser kan förklara komplexa saker

• Retorik och argumenterande skrivande

  2018. Gunilla Almström Persson.

  Övrigt

  Läs mer om Retorik och argumenterande skrivande

• Perspektiv i polisprotokoll

  2009. Gunilla Almström Persson (et al.).

  Avhandling (Dok)

  The subject of this study is perspective in police reports. The overall aim is to introduce new tools for analysing perspective in written narratives. The material consists of reports based on different accounts of the same conflict from a number of people (the suspect, the injured part and witnesses), that is, different versions of the same sequence of events. The study begins with a theoretical discussion of perspective in literary texts and of some characteristics of the police reports examined. Two tools are developed to analyse linguistic means for identifying perspective.

  The first analytical tool can be placed within the framework of cognitive semantics. Analysis here concerns seeing space differently and having different limits in one’s way of experiencing the sequence of events. This conceptualisation of the focaliser (the person whose perspective is reported) is realised in the text through certain spatial expressions associated with the concept of centre. To analyse the centres chosen, the image schema centre–periphery is used in examining instances of the adverbs fram and bort and their derivations.

  The second analytical tool can be placed within the theoretical framework of dramaturgy. Analysis here concerns perceiving the dramatic development of events differently, that is, dramatic patterns in the different versions of the conflict and which character is given the most active role in it. The differences can be seen in the focaliser’s choice of events and how aggression is consciously or unconsciously described in terms of how different characters cause the conflict to escalate.

  The hypothesis being tested is whether the suspect’s perspective is discernible in the report of the suspect’s account. The hypothesis is confirmed. The study shows that the tools introduced work successfully in the analysis of perspective. Both analyses yield results, which in both cases can be validated.

  Läs mer om Perspektiv i polisprotokoll

• Språk i samspel

  2016. Gunilla Almström Persson (et al.).

  Bok

  Läs mer om Språk i samspel

Visa alla publikationer av Gunilla Almström Persson vid Stockholms universitet