Stockholms universitet logo, länk till startsida

”Kärleken till Sverige” präglade valretoriken

Vad präglade retoriken i årets valrörelse? Det har språk- och retorikforskaren Gunilla Almström Persson studerat. Bland partiledarna anser hon att Magdalena Andersson och Johan Pehrson utmärker sig retoriskt.

Partiledaredebatt i SVT
I valrörelsen har, i stort sett, alla partiledare sagt eller gett uttryck för kärleken till Sverige, enligt Gunilla Almström Persson. Bilden är från partiledardebatten i SVT.

Hur har retoriken förändrats sedan valet 2018?
– Andra ämnen var viktiga i valrörelsen 2022 jämfört med valet 2018. Då arbetade man mycket med uttrycket ”att bygga upp Sverige”. Då kunde man höra ”Här är Sverigebilden”, ”Det här är Sverige” eller ”Min berättelse av Sverige”. Det har man inte gjort i den här valrörelsen. I den här valrörelsen har, i stort sett, alla partiledare sagt eller gett uttryck för kärleken till Sverige. I år har det varit ”I mitt Sverige” och ”Sverige, som jag älskar”. Pronomen som vi, vår och oss används flitigt. En annan förändring, i anslutning till uttrycket och budskapet ”Mitt Sverige”, är orden tillsammans och gemenskap. Det såg eller hörde vi inte under valet 2018. Andra ord som inte varit lika tydliga men som används under Almedalstalen och debatterna är plikt, rätt och förpliktelse – och detta oberoende av partitillhörighet.

Utmärker sig någon partiledare, och i så fall på vilket sätt?
– Ja, Magdalena Andersson och Johan Pehrson. Magdalena Andersson har valt en annan strategi jämfört med de andra partiledarna. Under partiledardebatterna har det stundtals varit rörigt och partiledarna har pratat i munnen på varandra. När det skett har Magdalena Andersson varit knäpptyst och avstått från att delta. När hon fått ordet har hon i stället hänvisat till sina kollegor i EU och ute i världen; på så vis försöker hon visa att hon är en landsmoder och en större ledare. Magdalena Andersson aspirerar till att vara en trygg och säker ledare för Sverige, likt Angela Merkel för Tyskland. En annan som utmärker sig är Johan Pehrson, han är inte mediatränad som de andra förefaller sig att vara. Johan Pehrson är naturlig och inte tillgjord. Han har fått kritik för att han skämtar men det gör honom samtidigt folklig. Johan Pehrson skapar känslan av igenkänning och någon som är bekant, i positiv bemärkelse.  

Vilka trender kan du urskilja?

Gunilla Almström Persson
Gunilla Almström Persson
Foto: Privat

– Valrörelsen blir mindre argumenterande och mer budskapsdrivande. Det vill säga, var och en kommer till debatterna med sina talepunkter och budskap men lyssnar litet på vad de andra partiledarna har att säga. En annan trend är att val av ord har stor betydelse. Man söker ord som ska kunna sätta sig. Med ord menar jag ord som har metaforiska drag och som blir argumenten i sig eftersom de styr tanken. Metaforer styr hur vi ska tänka och vår förståelse för världen vi lever i. Ett exempel är ordet ”utanförskap”, det styr tanken till att det finns en gräns. Metaforen och ordvalet av utanförskapsområden har använts under valet 2022, det låter väldigt negativt – vem vill bo i ett utanförskapsområde? De metaforiska orden får gärna vara slagfärdiga. Man söker slagkraftiga formuleringar, som ökar engagemang och interaktion, och därmed möjlighet att styra rapporteringen från valet. Ord har inte alltid samma innebörd för var och en vilket effektivt kan användas för att samla många människor runt ett begrepp, beroende på vad och vem man vill påverka. Vad betyder egentligen orden” hjärtlandet”, ”aktiebolagsskolor” och ”värderingsintegration”? Vad betyder orden för var och en? Förmodligen inte samma sak. Val av ord har blivit viktigare under valet 2022 än argumenten i sig.  

Vad gjorde partiledarna bra respektive mindre bra?
– De håller fast vid sina personliga egenskaper, det stärker deras trovärdighet. De håller även fast vid vilka de är i sin offentliga roll vilket är viktigt och partiledarna gör det bra. Mindre bra är att de inte lyssnar på varandra eller bemöter varandras argument. För demokratin är det dåligt av två skäl, det ena är att vi inte förstår hur den andra sidan tänker. Vad talar för och emot? Det är viktigt för medborgarna att ha förståelse för och vetskap om det för att rösta. Det andra skälet är att samtalet är viktigt. Samtalet och bemötandet, politiker emellan, hör samman med hur vi som medborgare påverkas och politikernas roll som förebilder. Det är viktigt för att leva i en demokrati och vara människa; att man lyssnar på och bemöter varandra respektfullt. Det är viktigt, även när man inte håller med eller delar samma synsätt.

Hur kommer retoriken i valet att påverka det politiska klimatet i Sverige framöver?
– Det är lätt att få en känsla av att debattklimatet är hårdare nu och att det var mer respektfullt förr, det är inte sant. Om man lyssnar på debatterna på 1970- och 1980-talet, när Olof Palme debatterade mot Gösta Bohman, hade de en väldigt hård ton. De använde personangrepp som verkligen inte var hyggliga. Däremot är det nytt att man använder sociala medier utöver tal och debatter. På sociala medier tillåts det att ha en retorik som är mer polariserad, onyanserad och förenklad. Det kan bidra till känslan och tanken att debattklimatet är hårdare nu än förr. I sociala medier, med de korta och snabba inläggen, blir det hårdare. Retoriken under det här valet är som retoriken brukar vara, om än mer budskapsinriktad.

Läs mer om Gunilla Almström Persson.

Text: Mimi Fredriksson