Stockholms universitet logo, länk till startsida

”Bra” eller ”kanon”, ”goddag” eller ”tjena”?

Används svenskan på samma sätt i Sverige och Finland? Oftast är det ganska likt, men det finns nyansskillnader. Det visar ett forskningsprojekt som under åtta år har studerat samtal på olika platser i Finland och Sverige.

Samtalen som har studerats har bland annat spelats in vid olika biljettkassor i olika städer i Sverige och Finland. Foto: Doug Olson/Mostphotos


– Likheterna mellan språken är fler än olikheterna, men det finns intressanta skillnader. I Sverige plussar man ofta på och tar i mer, säger ”toppen” och ”kanon”, medan man i Finland är lite mer reserverad och nöjer sig med ett ”bra” för samma sak, säger Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Foto: Pia Nordin

Hon har varit programansvarig för forskningsprojektet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP), som har pågått under åren 2013 till 2020, och som ägt rum i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

Svenskan är ett så kallat pluricentriskt språk, alltså ett språk som talas i flera länder, som i Sverige och i Finland. För att undersöka om man använder svenskan på samma sätt i de båda länderna har forskargruppen spelat in 1 300 samtal från olika likartade miljöer och platser. Samtalen har skett mellan människor som inte har känt varandra sedan tidigare, och har utspelat sig inom tre domäner: service, lärandesituationer och inom friskvård. Servicesamtalen är till exempel inspelade vid biljettkassor och informationsdiskar, lärandesamtalen kommer bland annat från samtal mellan handledare och studenter på universitetet och samtalen inom friskvård är bland annat inspelade mellan motionärer och personliga tränare. 

 

”Hej” vanligast i både Sverige och Finland

I november hölls ett slutseminarium där några av resultaten presenterades och diskuterades. 
– Jag arbetade med den del av projektet som undersökte hälsningsfraser och tilltal i olika servicesamtal och där såg vi att ”hej” är vanligast i båda länderna liksom ”du”. Men i Finland finns lite mer variation i bruket, säger Catrin Norrby.

Transkription av samtal vid en biljettkassa.

Resultatet visade även att det lite mer ålderdomliga ”god dag” användes mer i Finland, men inte alls i Sverige. Och att ”ni” riktat till en person även förekom i de finlandssvenska samtalen, men aldrig i de svenska.

– Resultatet säger något om den interpersonella relationen mellan människor, hur vi lämnar utrymme för andras integritet. I Sverige är det lite mer intimt med uttryck som ”hallå” och ”tjena” och mer överlappande tal i samtalen, medan i finlandssvenskan visar man lite större respekt för den andres integritet och uttrycker sig artigare.

Att intimiseringen och informaliseringen har gått längre i Sverige än i Finland märktes framförallt inom lärandesamtalen, de mellan till exempel handledare och studenter, konstaterar Catrin Norrby. 

 

Tydligare hierarki i lärandesamtal i Finland

– Här framkom intressanta skillnader som jag tror att vi kan vi lära oss av inom högskolevärlden. I Sverige hade handledaren mer fokus på att skapa ett bra samtalsklimat och pratade mycket själv, medan handledaren i Finland gick mer rakt på sak och kunde leverera kritik till studenten. I de finlandssvenska samtalen fanns också en tydlig hierarki mellan parterna, samtidigt fick studenterna i Finland mer talutrymme, de svarade på fler frågor och fick därmed träna sig i att argumentera. I de svenska samtalen var kritiken mer inlindad, den gick inte alltid fram, säger Catrin Norrby.

Med hjälp av Språkbanken Text i Göteborg har allt inspelat material från projektet också samlats och gjorts sökbart i en korpus för att bli tillgängligt för framtida forskning. Här går det till exempel att skriva in ett sökord som ”tjena” och sedan få fram exempel på samtal där just detta ord används, liksom uppgifter om sådant som land, stad, platstyp och talarålder. Det går också att läsa den transkriberade texten och se eller höra samtalet.  

 

Största studien av svenska och finlandssvenska samtal

– Det här är första gången som man har gjort en större jämförbar studie av skillnader i svenska och finlandssvenska samtal. Det har aldrig spelats in så många samtal tidigare som i det här projektet och i den här omfattningen, så jag hoppas att forskare kommer att vilja använda det här materialet till olika studier, säger Catrin Norrby.

Tillsammans med forskarkollegan Camilla Wide vid Åbo universitet kommer hon att göra en ny studie utifrån de samtal som har spelats in, en studie som undersöker olika attityder till tilltalsskick i Sverige och Finland. 
– Jag hoppas att vår forskning om pluricentriska språk kan bidra till intresset för finlandssvenskan och vårt grannland. Språklig variation är viktig och en stor rikedom. 

 

Mer information

Projektet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP) har finansierats med programstöd från Riksbankens Jubileumsfond.
Läs mer om projektet: https://www.su.se/svefler/ivip