Forskningsprojekt Svenska teckenspråkets roll inom hörselhabilitering
Syftet med det här projektet är att kartlägga vilken roll svenskt teckenspråk har inom hörselhabiliteringen för barn och unga.
Vi vill ta reda på vilken roll svenskt teckenspråk (STS) har inom hörselhabiliteringen för barn och unga genom en enkätundersökning, som sänds till dem som arbetar med språkutveckling hos hörselhabiliteringen för barn och unga i samtliga regioner.
Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Projektbeskrivning
Hörselvården är den organisation som föräldrar kommer i kontakt med efter att det vid hörselscreening upptäckts att barnet har en hörselnedsättning. Barnet registreras hos hörselhabiliteringen för barn och unga, och en habiliteringsplan upprättas. Målet med habiliteringsplanen är att stimulera kommunikation mellan barn och föräldrar så att en positiv språkutveckling sker hos barnet.
Åtgärder som sätts in kan vara utprovning av hörselhjälpmedel, hörselimplantat, hörsel- och talträning, grundläggande utbildning i svenskt teckenspråk eller TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).
Föräldrar och barn kommer i kontakt med audionomer, ingenjörer, kuratorer, logopeder, läkare, psykologer, specialpedagoger och teckenspråkslärare. Hörselhabiliteringen erbjuder föräldrarna en introduktionskurs i svenskt teckenspråk eller TAKK. Denna utbildning är en förutsättning för att föräldrarna sedan ska kunna söka TUFF-utbildning (teckenspråksutbildning för föräldrar).
Kunskapen om svenskt teckenspråk i habiliteringsteamet kan variera. Det är oklart hur mycket yrkesutbildningarna behandlar det svenska teckenspråkets roll vid språkutveckling. Det ska detta forskningsprojekt ta reda på.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Nora Duggan
Universitetslektor
Medlemmar
Sebastian Embacher
Språkvårdare i svenskt teckenspråk
Tommy Lyxell
Språkvårdare, svenskt teckenspråk