Forskningsprojekt MINT: Om interaktionens roll i barns språkutveckling
Projektet undersöker hur interaktionsbeteenden hos barn och föräldrar påverkar barnets språkutveckling. Från 2013 till 2024 har vi följt ett 70-tal barn från spädbarnstiden upp till elvaårsåldern.
MINT-projektet är en longitudinell studie som syftar till att förstå interaktionens roll i barns språkutveckling. Mellan åren 2013 och 2024 har vi följt vi ett 70-tal barn och deras föräldrar från att barnen var 3 månader tills de nu fyllt 11 år. Barnen spelades in tillsammans med en förälder och de beteenden vi studerar är verbala och vokala yttranden, gester, blickbeteende, ansiktsuttryck och beröring. Barnets ordförrådsutveckling, exekutiva funktioner, arbetsminne och narrativa förmåga har också testats löpande.
Genom att analysera beteenden från både föräldrar och barn under en längre tid får vi möjlighet att besvara frågor som vilka beteenden som verkar gynna språkutvecklingen, vilka individuella skillnader som finns, liksom hur föräldrars beteende inverkar på barnets senare språk.
Projektbeskrivning
Frågan hur barn lär sig tala har funnits så länge vi kan minnas. Trots det är vi fortfarande långt ifrån att ha en heltäckande bild av hur processen ser ut liksom vad som krävs för att stötta den. Vissa delar vet vi emellertid mer om än andra. Vi vet till exempel en hel del om hur barnets verbala utveckling ser ut under de första åren samt att barnet behöver ha talare som interagerar med hen, som ger verbal återkoppling, och som stöttar barnet språkligt. Under de senaste årtiondena har det också framkommit att andra modaliteter än den vokala/verbala spelar roll för språktillägnandeprocessen. Blickbeteende, gestanvändning och – alldeles nyligen bekräftat – beröring under barnets första år, inverkar på hur ett barns språkförmåga mätt i ordförråd ser ut flera år senare. Parallellt med studierna av språkutveckling har psykologisk forskning de senaste 20 åren kunnat visa på komplexa samband mellan språk och kognitiva förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne, förmåga till symbolisk lek och imitation. Hur dessa samband ser ut är fortfarande oklart. Är det språket som stärker övriga förmågor eller tvärtom? Eller på något tredje sätt?
Interaktion mellan förälder och barn spelades in var tredje månad från det att barnen var 3 månader tills de fyllde 4 år
I MINT-projektet undersöks dessa frågor genom att vi tittar på ett 70-tal barn-föräldrapar under barnets första 4 år med uppföljningar när barnen är 5 och 7 år gamla. Materialet finns redan inspelat och består av interaktion mellan föräldrar och barn var tredje månad från det att barnen var 3 månader tills de fyllde 4 år. Inspelningarna gjordes med video i en studio vid institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. I studion fanns lite åldersadekvata leksaker, mjuka kuddar, och några gosedjur. Tre stationära kameror och en InAction-kamera på förälderns bröst spelade in sessionerna och både barn och förälder hade mikrofoner fästa på sig för att få en bra ljudupptagning. Varje barn har också deltagit i en mängd tester där arbetsminne, förmåga till uppmärksamhet, imitation och symbolisk lek har utvärderats; och föräldrarna har besvarat enkäter med uppgifter om familjesituation, inkomst, utbildning, syskon och antal språk som talas med mera. Vid uppföljningsinspelningarna testades också barnets narrativa förmåga och interaktionsbeteende med en annan vuxen än föräldern.
Tack vare detta kan vi nu ställa den gamla vanliga frågan ’Hur lär sig barn prata?’ men faktiskt räkna med att finna nya svar.
Videofilmerna transkriberas och materialet ”taggas” för både barnets och förälderns beteende vokalt/verbalt, blickbeteende, beröring mellan förälder och barn, gestanvändning, ansiktsuttryck hos föräldern och uppskattat humör hos barnet samt, slutligen, vilken aktivitet de ägnar sig åt i inspelningsstudion. Databasen består av dessa transkriberade filer och möjliggör statistiska analyser på stora mängder data. Delar av detta arbete är gjort men annoteringsarbetet pågår löpande.
Sammantaget har vi väldigt bra förutsättningar att besvara frågor som tidigare varit svåra att närma sig eftersom stora datamängder är sällsynta och extremt tidskrävande att framställa. Att dessutom kunna följa samma barn under lång tid är snudd på världsunikt. De löpande testerna av barnens utveckling i övrigt bidrar till materialets rikedom. De löpande testerna av barnens utveckling i övrigt bidrar till materialets rikedom. Tack vare detta kan vi nu ställa den gamla vanliga frågan ”Hur lär sig barn tala?” men faktiskt räkna med att finna nya svar.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Tove Nilsson Gerholm
Lektor, Docent
Medlemmar
Signe Tonér
Universitetslektor
Tatjana von Rosen
Universitetslektor
Elisabet Cortes
Doktorand, forskningsassistent
Petter Kallioinen
Forskningsassistent
Stina Andersson
Doktorand
Elin Fryleskog
Forskningsassistent
Helena Engström
Forskningsamanuens
Rebecca Finndell
Forskningsamanuens
Publikationer
Publikationer och presentationer inom MINT:
Nyheter
Mer om projektet
Projektet har finansierats av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond 2013–2017 (DNR: 2001-0070), Vetenskapsrådet 2019-2022 (DNR: 2018-01135), och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond 2024–2027 (DNR: 2023-0036).