Stockholms universitet

Stina AnderssonDoktorand

Om mig

Jag är doktorand i lingvistik inom forskningsområdet barns språkutveckling. Mitt forskningsämne är interaktionen mellan barn och förälder, med fokus på kontingens, responsivitet, turtagning och multimodal kommunikation.

Undervisning

HT 2024 Introduktion till lingvistik, Typisk tal-, språk- och läsutveckling (TTSOL)

HT 2023 Typisk tal-, språk- och läsutveckling (TTSOL).

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Swedish toddlers’ use of turn-final gaze in dyadic child-parent interaction

    2018. Stina Andersson.

    Turn-final gaze at the interlocutor has been suggested to fill different functions in conversation: being monitoring, regulatory or response-seeking. 16 Swedish toddlers use of turn-final gaze in dyadic interaction with their parents was investigated at the ages 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 and 3;0. The turn-final gaze behaviour was investigated for correlations to child age and language level. Additionally, child turn-final gaze in turn-final questions, in turns longer than 5 seconds and in different interaction contexts was examined.Results showed that the use of active turn final gaze increased over ages 1;0-2;0. No correlations between child use of turn-final gaze and child language level could be found. In turn-final questions, 93% of the turn-final gaze was active, i.e. was not present at the start of the turn. Turn-final gaze was used both during conversation and object-oriented interaction at all ages.A monitoring-response-seeking function of turn-final gaze was proposed to be used by the toddlers as a means to get the parent’s encouragement and approval of the child’s interactive language use. Additionally, the importance of choosing a suitable measure type of turn-final gaze while investigating small children was stressed.

    Läs mer om Swedish toddlers’ use of turn-final gaze in dyadic child-parent interaction
  • Verbal contents of repetitions in Swedish child-directed speech

    2016. Stina Andersson.

    Repetitions in child-directed speech (CDS) have been shown to vary over time, and are suggested to affect first language acquisition. Correlations between verbal contents of repetitions in CDS and children’s language development have been suggested. The verbal contents of repetitions in Swedish CDS have not yet been investigated.

    The aim of this study was to examine the verbal contents of repetitions in Swedish CDS during the child’s first 2 years and possible changes in proportions of repetitions during the same time span. Verbal contents of repetitions in parents’ speech in 10 parent-child dyads as the children were 3, 6, 9, 12 and 24 months old were investigated focusing on word classes, sentence types and whole-constituent change. The results were compared to the children’s productive vocabularies at the age of 30 months. Possible occurrences of item-based constructions and frequent frames in the repetitions were also examined.

    The overall results revealed patterns concerning change in verbal contents in repetitions over time and correlations between verbal contents in repetitions and child language development. Two proposals were made: parents adjust the complexity of their speech to linguistic developmental stages of their children, and linguistic variation in the input increases as the child grows older.

    Läs mer om Verbal contents of repetitions in Swedish child-directed speech
  • Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret

    2015. Stina Andersson.

    En hög andel repetitioner är ett av de utmärkande dragen i barnriktat tal. Tidigare forskning har visat att andelen repetitioner i barnriktat tal varierar beroende på barnets ålder. Dessutom tyder forskningen på att repetitioner i barnriktat tal kan vara främjande för språkutvecklingen. Syftet med studien var att undersöka eventuella variationer över tid i andelen repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret, samt försöka hitta ett samband mellan detta och barnens språkliga utveckling. Repetitionerna i föräldrarnas tal hos tio förälder-barn-dyader då barnet var 3, 6, 9 och 12 månader undersöktes kvantitativt. Exakta och varierade självrepetitioner samt exakta och varierade repetitioner av barnens yttranden undersöktes och jämfördes med samma barns språkliga nivå vid 18 månader. Resultatet visade att andelen exakta självrepetitioner var cirka en tredjedel lägre vid 12 månaders ålder än vid de tre tidigare inspelningstillfällena. Den totala andelen repetitioner av barnens yttranden mer än fyrdubblades från 3 till 12 månader. Ett samband kunde påvisas mellan repetitionerna under det första levnadsåret och barnens språkutveckling, där en låg andel exakta självrepetitioner vid 6 till 9 månader korrelerade med en hög språklig nivå vid 18 månader. Som en tolkning av resultatet föreslogs kopplingar mellan barnens aktiva språkbruk och repetitionerna i föräldrarnas tal.

    Läs mer om Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret

Visa alla publikationer av Stina Andersson vid Stockholms universitet