Signé Toner kommer att testa femhundra sexåringar, både före och efter första skolåret. Foto: Pexels

Vår språkliga förmåga har avgörande betydelse för såväl skolgång som sociala relationer – och i längden också för livskvalitet och delaktighet i samhället.

– Det vet vi, säger Signe Tonér, nybliven universitetslektor på Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Därför är det viktigt att ta reda på vad som egentligen är utgångsläget när barnen träder in i skolsystemet.

Och nu har Signe Tonér fått fem miljoner i bidrag från Vetenskapsrådet, just för att öka kunskapen om barns skiftande språkliga förmåga när de börjar skolan. 

Femhundra sexåringar ska ingå i studien 

I projektet En inventering av språkförmåga vid skolstart. Vilka faktorer förklarar variation i svenska språket hos en- och flerspråkiga barn? kommer Signe Tonér att undersöka en rad språkliga förmågor hos femhundra sexåringar, i klassrum med varierande sammansättning av barn som talar antingen ett eller flera språk. 

– Många barn idag lär sig svenska vid sidan av sitt förstaspråk. Det är ett resultat av migrationen, säger Signe Tonér.  Man brukar räkna med att åtminstone tjugofem procent av barnen till viss grad är flerspråkiga. 

En del av dessa barn har fått väldigt lite exponering för svenska – majoritetsspråket. De har helt enkelt inte samma svenskkunskaper som sina enspråkiga klasskamrater. 

– Trots detta, menar Signe Tonér, har dessa kunskaper hittills inte mätts med kvantitativa metoder, det vill säga med insamling av mätbara och generaliserbara data. 

Svenskan före och efter förskoleklass

I VR-projektet kommer Signe Tonér att testa barnens svenska, både i början och slutet av förskoleklassåret. Hon kommer kvantitativt att mäta deras ordförråd, grammatik och fonologiska medvetenhet, en förmåga som är viktig för läs- och skrivinlärningen. Dessutom kommer hon att göra en bedömning av barnens pragmatiska förmåga, alltså hur de anpassar språket efter situation. 

Hon kommer också att undersöka vad skillnaderna beror på. Är det till exempel den socioekonomiska bakgrunden som inverkar? Andelen flerspråkiga i klassrummet? Lärarens språkliga kompetens? Och i vilken mån kan man säga att det första skolåret jämnar ut skillnaderna i svenskkunskaper hos barnen? 

Projektet relaterar till ett av Signe Tonérs stora forskningsintressen: de individuella olikheterna i språkutveckling. Detta har hon också studerat tidigare, på olika sätt. 

– I min avhandling undersökte jag språkförmågan hos förskolebarn i åldern fyra till sex år inom projektet Hjärnvägar i förskolan, lett av barnspråksforskaren Tove Nilsson Gerholm – som också är med i det nya projektet – och Hillevi Lenz Taguchi, professor på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. 

Antal språk avgjorde inte svenskkunskaper

Då kunde forskarna bland annat se att det fanns skillnader i svenskkunskaper som kunde relateras till barnens socioekonomiska bakgrund. Dessa skillnader hade däremot inget samband med om barnen var en- eller flerspråkiga. 

– Men förskolan är inte obligatorisk, så nu vill vi undersöka språkförmåga vid skolstart i ett ännu bredare urval av barn, säger Signe Tonér, som i det nya projektet också samarbetar med lingvisten Ghazaleh Vafaeian.

Den här typen av studier är mycket viktiga, menar Signe Tonér, eftersom det förekommer så många larmrapporter om att barn börjar skolan utan att kunna svenska. 

– Men vi har ingen övergripande och tillförlitlig information om hur det i själva verket ligger till. Då kan detta projekt ge värdefull information till lärare, lärarutbildare, och på längre sikt ge underlag för beslut på policynivå.

Mer om Signe Tonér

Signe Tonér. Foto: Pierre Martin

Signe Tonér arbetade som logoped i cirka tio år innan hon gick forskarutbildningen på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Mestadels har hon jobbat med förskolebarn med omfattande språkliga svårigheter, som språkstörning/DLD, och har mött barn från många olika socioekonomiska och språkliga bakgrunder. 

– Det blev väldigt tydligt att barn har väldigt varierande förutsättningar och uppväxtvillkor, säger Signe Tonér.
 

Profilsida

Om hur barns språkliga och exekutiva förmågor samspelar

Signe Tonérs avhandling i Diva