På träslöjden har eleverna fått bränna in vilket land de kommer ifrån i träbitar. Foto: Maurizio Ortuso/Pia Nordin.

Västerholms friskola har ca 800 elever från förskoleklass till årskurs 9, varav knappt 95 procent har uppgett ett annat modersmål än svenska. Den övervägande delen, ungefär 85 procent, har utländsk bakgrund, vilket innebär att båda föräldrarna eller eleven själv är född utanför Sveriges gränser. Ca 550 elever får modersmålsundervisning, som ges av ett tjugotal lärare som tillsammans undervisar i 28 språk.

Språk genomsyrar allt!

Det är en stor utmaning för samtliga lärare i alla ämnen att undervisa elever som har så varierande språkbakgrunder och -kunskaper – samtidigt är språkkunskaper väldigt viktigt då det är en av faktorerna som påverkar måluppfyllelse i alla skolämnen. Det varierar om eleverna kommer från studievana hem eller inte, men enligt skolledningen är det viktigt att eleverna inte ska uppleva att studievana är avgörande för goda resultat.

– Skolan har som verksamhetsmål att alla ska lyckas med sina studier och komma in på sitt förstahandsval till gymnasiet, säger skolchef Tina Bondesson.

Öka kompetensen i hela kollegiet

De senaste åren har Västerholmsskolans skolledning diskuterat hur man skulle kunna öka kompetensen i kollegiet så att alla ämneslärare kan arbeta språkutvecklande med svenskan inom alla ämnen, och inte bara enskilda språklärare.

– Jag hörde talas om kursen "Det globala klassrummet" och via Skolverket fick jag kontakt med Stockholms universitet, berättar rektor Joakim Steinholtz.

Rektor Joakim Steinholtz, universitetslärarna Susan Sayehli och Marie Nelson och skolchef Tina Bondesson. Foto: Pia Nordin.

Tillsammans med universitetslärarna Marie Nelson och Susan Sayehli har skolchef Tina Bondesson och rektor Joakim Steinholtz under läsåret 2023/2024 arbetat med kursen "Det globala klassrummet". Västerholmsskolan har ca 70 lärare och annan pedagogisk personal som bibliotekarier och lärare på fritidshemmen, som alla har involverats i arbetet.

– Arbetet startade redan innan överenskommelsen var gjord med Skolverket om kursen, berättar rektor Joakim Steinholtz. Vi tror på att alla ska involveras från början, såväl all pedagogisk personal som elevernas föräldrar. Vi förklarade tidigt vårt mål och förutsättningarna för att det skulle fungera, och uppdaterade alla hela tiden allt eftersom – att vi sökt uppdragsutbildningen, att vi väntade på svar, och till slut att vi fått ja till kursen. Den pedagogiska personalen har dessutom fått en timmes schemalagd lästid i veckan till kurslitteraturen, säger rektor Joakim Steinholtz.

Kursen i sig är kostnadsfri för Västerholms friskola då det är Skolverket som betalar Stockholms universitet.

Hur får man tiden att räcka till?

Hur ska man då göra så att alla lärare och övrig pedagogisk personal kan gå kursen under ett helt läsår, utan att det blir en massa avbrott för eleverna? I samråd med Stockholms universitet bestämdes att de fysiska träffarna skulle ske på Västerholmsskolan, så personalen inte behövde åka till universitetet i Frescati. Dessutom hade man ett par digitala träffar med olika forskare. Under ett läsår har lärarna fem studiedagar, men då kursen har sex stycken träffar, tog de en dag från sommarlovet i augusti. Det innebar att de behövde tidigarelägga terminsstarten med en dag.

– Då var det jätteviktig att få med föräldrarna på det, då många reser på semester till sina hemländer i augusti, berättar skolchef Tina Bondesson.

Alla har varit så engagerade och positiva!

Västerholmsskolans mellanstadiebyggnad.

Allt på skolan görs kollegialt; alla ska vara med. Det är en stor skola med tre byggnader, och personalen är vana att göra saker tillsammans.

– Det handlar om kollegialt lärande, att lyssna, se och ställa frågor om vad de gjort tillsammans, fortsätter skolchef Tina Bondesson.

Skolans lärare arbetar till vardags i lärarlag. Universitetslärarna Marie Nelson och Susan Sayehli delade in skolans personal i grupper oavsett lärarlag, som fick uppgifter att arbeta med mellan träffarna.

– Lärarna och den pedagogiska personalen har arbetat hårt – de har skrivit PM, diskuterat vid träffarna under det senaste året och förberett postrar till en postersession, säger Susan Sayehli.

– Alla har varit så engagerade och positiva! bekräftar Marie Nelson.

Språkinlärning ska vara lustfyllt

Poster med volymenheter av matematiklärare Safa Salman. Foto: Pia Nordin.

Samma dag i juni som lärarna skulle gå på sin sommarledighet, var det dags för dem att vid en postersession visa sina resultat från kursen eller hur de arbetar med språkutveckling i sin undervisning. Sammanfattningsvis handlar det om att omfamna allt – det är mycket högläsning och många bilder.

– Språk genomsyrar allt! konstaterar rektor Joakim Steinholtz.

 

Träslöjdslärare Maurizio Ortuso och förskolepedagoger Gittan Angel och Carola Pettersson

Maurizio Ortuso, ämneslärare i träslöjd och Gittan Angel och Carola Pettersson, förskolepedagoger, samlades kring Maurizios poster.

– För mig är det viktigt att man leker med språket så att det blir lustfyllt att lära sig, förklarar Maurizio Ortuso. Eleverna har till exempel i träbitar fått bränna in vilket land de kommer ifrån. De har anteckningsböcker och ska anteckna för hand – inga datorer eller mobiler får användas, säger Maurizio Ortuso med emfas.

Gittan Angel och Carola Pettersson berättar att de tidigare uppmuntrade eleverna att bara prata svenska med varandra i klassrummet, men att de har frångått det.

– Om två elever sitter bredvid varandra och småpratar är det okej med det egna språket, säger de.

Enligt träslöjdslärare Maurizio Ortuso är det ”tvärtom” i hans klassrum.

– Jag bryter själv på italienska – jag kom till Sverige för fem år sedan – och alla pratar svenska och rättar mig hela tiden, säger han och skrattar glatt. Svenskan blir det gemensamma!

 

Förskolelärarna Gittan Angel och Carola Pettersson, träslöjdslärare Maurizio Ortuso. Foto: Pia Nordin.

 

Klasslärare Sumeyye Bircean (åk F–3) och speciallärare i språk-, läs- och skrivutveckling Diana Quinteros

Sumeyye Bircean är klasslärare på lågstadiet och har tillsammans med Diana Quinteros, speciallärare i språk-, läs- och skrivutveckling, gjort postern "Hur ska man som pedagog möta eleven i klassrummet?". Diana brukar komma till klassrummet 1–2 gånger i veckan och sitta enskilt med de elever som behöver stöd i det svenska språket, men hon och Sumeyye arbetar mycket med att alla elever ska vara tillsammans i gruppen. De arbetar med bildstöd och hela tiden utifrån vad den enskilda eleven behöver.

– Eleven har tillgång till texten på svenska och sitt modersmål både på papper och digitalt via en QR-kod, förklarar Diana Quinteros. Eleven läser texten högt tillsammans med ämnesläraren och mig.

Klasslärare 1–3 Sumeyye Bircean och speciallärare i språk-, läs- och skrivutveckling Diana Quinteros. Foto: Pia Nordin.

 

Matematiklärare Ann Simon (åk 4–6)

Ann Simon är matematiklärare på mellanstadiet och hon ser både möjligheter och utmaningar när eleverna kommer till Sverige.

– Språket blir en barriär, särskilt för svaga elever om nivån är för hög, säger Ann Simon.

De elever som inte är så starka i matte får till exempel enklare textuppgifter och Ann Simon arbetar med bilder som hjälp för att bryta ned texten. Eleverna använder dator för att arbeta vidare och de samarbetar och hjälper varandra.

– De blir starka och självständiga! säger Ann Simon med eftertryck.

Matematiklärare Ann Simon. Foto: Pia Nordin.

 

Matematiklärare Safa Salman (åk 7–9)

Pyramid, kon, klot – på matematiklärare Safa Salmans poster finns tydliga bilder med förklarande text på svenska för olika volymenheter. Han undervisar på högstadiet och säger att modersmålet är till hjälp när eleverna ska lära sig matte, då begrepp och terminologi är svårt.

– Språket är dynamiskt och utvecklas hela tiden, säger Safa Salman.

Matematiklärare Safa Salman. Foto: Pia Nordin.