Stockholms universitet

Flerspråkighet i Sverige i ett historiskt perspektiv. Föreläsning på Språkfesten!

Språkfesten! i november i regi av Tranströmerbiblioteket satte språk, flerspråkighet och berättande från olika delar av världen i fokus. Medarrangör var Forum för språk och litteratur vid Stockholms universitet, som bland annat arrangerade en föreläsning om flerspråkighet i Sverige i ett historiskt perspektiv, med Linus Salö, professor i tvåspråkighet.

Linus Salö står bland bokhyllor och bokställ och pratar och pekar på storskärm.
Linus Salö. Foto: Pia Nordin.

Linus Salö pratade om flerspråkighet i Sverige i ett historiskt perspektiv, från 1200-tal till Tidöavtal. Fokus låg på skiften i den språkpolitik som svenska staten har fört över århundradena: från ointresse men tolerans för flerspråkighet från medeltiden till slutet av 1800-talet, till agg och försvenskning från 1870-talet till 1950-talet, och så småningom principiell välvilja gentemot samma fenomen från 1960-talet och framåt.

– I vår tid är det möjligt att pendeln svänger igen, konstaterade Linus Salö.

Linus Salö gav exempel från det meänkieitalande området i norra Sverige, med den språkliga försvenskningen som inleddes under 1870-talet – då i kontrast mot den långa period av likgiltig men tolerant hållning till flerspråkighet som hade rått dessförinnan. Utbildningssystemet, bland annat med helsvenska statsskolor från 1888, var det främsta redskapet i försvenskningen. Men även biblioteken och järnvägsutbyggnaden användes som språkpolitiska instrument.

– Målet var assimilation, att göra människor lika, framhöll Linus Salö.

 

Flerspråkighet och tvåspråkighet, ja! Halvspråkighet, nej!

Flerspråkighet eller tvåspråkighet är fenomenet att fler än ett språk behärskas av individen eller används i samhället. Under 1960-talet uppstod teorin om ”halvspråkighet”, att en människa kan kunna två halva språk men ingetdera fullständigt. Linus Salö berättade att föreställningen om ”halvspråkighet” idag betraktas som ovetenskaplig, men att den likväl varit inflytelserik inom flerspråkighetspolitiken i Sverige sedan dess, liksom på synen på flerspråkighet mer allmänt.

– Villfarelser om skadliga former av flerspråkighet klibbar lätt fast både i forskningen och i politiken, men det är inte alltid som effekterna blir bara dåliga, framhöll Linus Salö.

Delvis pådrivet av halvspråkighetsidén väcktes nämligen insikten om modersmålens betydelse, och den språkliga assimileringspolitiken kom på skam. Den pluralistiska modersmålsundervisningen infördes också som en generell rättighet under 1970-talet, hundra år efter den språkliga försvenskningens start.

Det framstår som långsökt att något som människor gör en timme per vecka efter skoltid skulle ha sådana följdverkningar

Efter en genomgång av språkpolitisk historia från 1200-talet fram till våra dagar, landade Linus Salö i en diskussion om nutida förhållanden. Sedan Tidöavtalet 2022 finns en ny politisk vilja att utreda om modersmålsundervisning kan tänkas ha negativ påverkan på elevers integration eller kunskapsutveckling i svenska språket. Enligt Linus Salö ska det snarast ses som en effekt av samtidens politisering av flerspråkighet och flerspråkiga talare.

– Det framstår som långsökt att något som människor gör en timme per vecka efter skoltid skulle ha sådana följdverkningar. Snarast tyder det på att pendeln fortsätter att svänga, och att former av enspråkighet och flerspråkighet även framgent kommer betraktas som önskvärda respektive icke-önskvärda i olika tider.

Linus Salö, Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Tranströmerbiblioteket

Se även artikeln: Får världen plats i våra barnböcker? Panelsamtal på Språkfesten!

Text: Pia Nordin

Tema
Språk, litteratur och kultur - Temasida
Forskningsämnen
Den tvåspråkiga individen Flerspråkighet och samhälle

Senast uppdaterad: 18 december 2024

Sidansvarig: Forum för språk och litteratur

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Språk2",
          "name": "Språk, litteratur och kultur",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}