Linus SalöUniversitetslektor, Docent

Om mig

Jag är docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning och verkar i flera olika fält, däribland två- och flerspråkighetens sociolingvistik, språkpolitik och språkideologi, språksociologi, lingvistisk antropologi och vetenskapsstudier (historiska, sociologiska och språkliga perspektiv). Se vidare Forskning och Publikationer nedan – många texter kan läsas på min Researchgate.

Jag har följande pågående uppdrag vid SU:

Verksamhetsledare för Humtank tillika Humanistiska fakultetens representant i tankesmedjan
Studierektor för forskarutbildningen i tvåspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Styrelseledamot i forskarskolan Culturally Empowering Education through Language and Literature (CuEEd-LL)
Huvudhandledare för Scarlett Mannish avhandlingsprojekt i tvåspråkighet

Sedan 2017 arbetar jag inom projektet Universitetet som samhällsbyggare (Vinnova 2015–2023) med ledningsansvar för tre subprojekt. Därtill ingår jag i två NOS-HS-nätverk: "Language, Globalization, and the Nation" och "The Politics and Ideologies of Multilingual Writing". Jag är också handledare för Klara Müllers avhandlingsprojekt, KTH, om humanioras kvalitetskulturer (2021–), samt affilierad med SEC, Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Uppsala universitet.

Jag sitter i redaktionsrådet för Language Policy (Springer) samt i internationella granskarpaneler för humaniora vid Danmarks Frie Forskningsfond. Vidare är jag vetenskapligt sakkunnig i gruppen som fördelar statliga revitaliseringsmedel, förlagd vid Institutet för språk och folkminnen.

Undervisning

Jag undervisar och handleder på alla nivåer: grund- och avancerad nivå samt på forskarutbildningen. Under 2023 undervisar jag på följande kurser:

Rethinking methodology in Language and Literature Educational Research (forskarnivå)
Critical Sociolinguistic Approaches to Bi- and Multilingualism Studies (avancerad nivå)
Advanced Studies in Sociolinguistic Approaches to Bi- and Multilingualism (avancerad nivå)
Ethical Research Design for a Postdigital and Globalized Era (forskarnivå)

Min undervisning kretsar ofta kring flerspråkighetens sociolingvistik, tvåspråkighetsforskningens idéhistoria, språkpolitik och -ideologi samt tvåspråkig utbildning. Många kurser handlar om metod och angreppssätt för att beforska sådant. Exempel på undervisade kurser under senaste decenniet är: Tvåspråkighet i undervisningsperspektiv, Sociolingvistisk forskning om flerspråkighet, Tvåspråkighet i ett ämnes- och idéhistoriskt perspektiv, Självständigt arbete i svenska som andraspråk, Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, Samhälle, kultur och industri i Sverige ur ett historiskt perspektiv, Textanalys och multimodalitet, Språkbruk i arbetslivet, Sociolingvistiska och sociopolitiska perspektiv på flerspråkighet, Tvåspråkighet i samhällsperspektiv, Muntlig och skriftlig kommunikation för hälso- och sjukvårdskommunikation, Utbildningsvetenskap A, Organisation och ledning i offentlig verksamhet.

Forskning

Till mina forskningsintressen hör språk i samhället och språkpolitik, så som detta studeras inom sociolingvistik, lingvistisk antropologi och språksociologi. I mitt fall rör detta frågor om två-och flerspråkighet i historiskt perspektiv, med särskilt fokus på språkliga minoriteters utbildning och minoritetsspråkspolitik, likväl som mer nutida perspektiv på flerspråkighet och språkideologi i olika sammanhang. Ett annat forskningsfokus är vetenskapens sociolingvistik i internationaliseringens tidevarv, vilket inkluderar användningen av (olika) språk i publicering, undervisning och på arbetsplatsen. Inom universitetsstudier intresserar jag mig också för samverkansformer, kunskapsgenomslag, utvärderingspraktiker och humanioras kunskapspolitik.

På senaste tiden har jag varit redaktör för en forskningsantologi på Dialogos (2021), ett specialnummer i International Journal of the Sociology of Language (2022) och en bok på Studentlitteratur, Sveriges nationella minoritetsspråk – nya språkpolitiska perspektiv (tillsammans med Tommaso Milani). Tillsammans med kolleger är jag för närvarande redaktör för en forskningsantologi om universitetens betydelsefullhet:

Mattsson, P., Perez Vico, E. & Salö, L. (eds.). Making Universities Matter: Perspectives on Impact, Collaboration and Engagement across Time and Space. Springer.

Publikationer (alla typer)

2023

[76] Ganuza, N. & Salö, L. 2023. Boundary-work and social closure in academic recruitment: Insights from the transdisciplinary subject area Swedish as a second language. Research Evaluation. DOI: 10.1093/reseval/rvad015
[75] Karlander, D. & Salö, L. 2023. The origins of semilingualism: Nils Erik Hansegård and the cult of the mother tongue. Journal of Sociolinguistics. DOI: 10.1111/josl.12614
[74] Milani, T.M. & Salö, L. (ed.) 2023. Sveriges nationella minoritetsspråk: Nya språkpolitiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
[73] Salö, L. & Milani, T.M 2023. Minoritetsspråkspolitik och sociolingvistiska verkligheter. In Milani, T.M. & Salö, L. (ed.). Sveriges nationella minoritetsspråk: Nya språkpolitiska perspektiv, 17–42. Lund: Studentlitteratur.
[72] Salö, L. 2023. Tider och erfarenheter i språkpolitisk historia. In Milani, T.M. & Salö, L. (ed.). Sveriges nationella minoritetsspråk: Nya språkpolitiska perspektiv, 43–66.
[71] Salö, L. In press/aop 2023. Otso Kortekangas. Language, Citizenship and Sámi Education in the Nordic North, 1900–1940. University of Toronto Quarterly 92(3).
[70] Salö, L. 2023. Huruvida eller hur? Om prat kring humanioras betydelse. Humtankar 20 May.
[69]Brännstedt, L. & Salö, L. 2023. Reseberättelse från Bryssel . Humtankar May 19.

2022

[68] Salö, L. & Norrman, G. 2022. Skill, dwelling, and the education of attention: Probing the constraints of second language academic writing. Apples Journal of Applied Language Studies 16(3): 35–47.
[67] Hyltenstam, K. & Salö, L. 2022. Språkideologi och det ofullbordade språkbytet. Den språkliga försvenskningen av det meänkielitalande området. Webbversion. Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (Ku 2020:01). Stockholm: Kulturdepartmentet.
[66] Salö, L. & Karlander, D. 2022. The travels of semilingualism: Itineraries of ire, impact, and infamy. In Williams, Q., Deumert, A. & Milani, T. (Eds.) Struggles for Multilingualism and Linguistic Citizenship, 121–139. Clevedon: Multilingual Matters.
[65] Salö, L., Karlander, D. Leppänen, S. & Westinen, E. (Eds.) 2022. Spaces of upset in the Nordic region: Sociolinguistics beyond consensus and stability in Denmark, Finland, and Sweden. Special topics issue in International Journal of the Sociology of Language 275: 1–159.
[64] Salö, L., Karlander, D., Leppänen, S., Westinen, E. & Møller, J.S. 2022. Introduction: Spaces of upset in the Nordic region. International Journal of the Sociology of Language 275:1–19.
[63] Salö, L. 2022. Broadcasting the skeptron: The upset of sociolinguistic closure in Swedish public service television. International Journal of the Sociology of Language 275: 43–64.
[62] Salö, L. 2022. The spatial logic of linguistic practice: Bourdieusian inroads into language and internationalization in academe. Language in Society 51(1):119–141.
[61] Salö, L., Holmes, L. & Hanell, L. 2022. Language assets, scientific prestige, and academic power: The efficacy of national linguistic capital in internationalizing career trajectories. In: Apelgren, B.M., Eriksson, A.M. & Strömberg Jämsvi, S. (Eds.), Language Matters in Higher Education Contexts – Policy and Practice, 112–129. Leiden: Brill.
[60] Salö, L. 2022. Taktiksnack inför samverkans-VM. Humtank blogg 20 oktober.
[59] Salö, L., Runefelt, L., & Petrov, K., Borgland, J.W. & Johansson, C. 2022. Humaniorastrategier i Sverige. Lund: Humtank. (38 ss.)

2021

[58] Salö, L. (red.) 2021. Humanvetenskapernas verkningar: Kunskap, samverkan, genomslag. Stockholm: Dialogos.
[57] Salö, L., Sörlin, S. & Benner, M. 2021. Humanvetenskapernas kunskapspolitik: en inledning. I: Salö, L. (red.) Humanvetenskapernas verkningar: Kunskap, samverkan, genomslag. Stockholm: Dialogos.
[56] Salö, L. 2021. De nyvunna synsättens inympning: Modersmålsundervisningens tillblivelse i Invandrarutredningen 1968–1974. I: Salö, L. (red.) Humanvetenskapernas verkningar: Kunskap, samverkan, genomslag. Stockholm: Dialogos.
[55] Salö, L. & Karlander, D. 2021. Semilingualism: The life and afterlife of a sociolinguistic idea. In Yamamoto, M. (Ed.) Contemporary Studies in Bilingualism and Multilingualism vol. II, 287–304. Thousand Oaks: SAGE.
[54] Salö, L., Hyltenstam, K. Karlander, D. & Stroud, C. 2021. Två- och flerspråkighet: Ett samtal om forskningsinriktningens uppkomst och konsolidering i Sverige. Språk och stil 1:13–43
[53] Salö, L., Benner, M., Bjare, B., Hylmö, A., Larsen, K. & Perez Vico, E. 2021. A philosophy of yes: Eulogies of a one-man think tank. In Wormbs, N., Kaijser, A., Höhler, S., Benner, M. :& Armiero, M. (Eds.), In His Own Environment, 80–87. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology.
[52] Salö, L. 2021. Why mattering matters: Some thoughts on the Centre’s pathways to impact. In Abrahamsson, N. (Ed.) Centre for Research on Bilingualism: Biennial Report 2019–2020, 8–10. Stockholm: Stockholm University.
[51] Müller, K., Salö, L. & Sörlin, S. 2021. Trends in publishing. In: Jonsson, S. & Sörlin, S. (Eds.) Integrative Humanities: Biennial Report 2019–2020, 28–35. Stockholm: Division of History of Science, Technology and Environment, KTH.
[50] Salö, L. & Dodou, K. 2021. Språkpolitik bortom svenska och engelska. Lingua 2:10–13.
[49] Salö, L. 2021. Humanioras muntergökar och olyckskorpar. Humtank perspektiv, March 19.
[48] Benner, M., Bjare, U., Hylmö, A., Mattsson, P., Perez Vico, E., Salö, L. Sörlin, S., Wise, E. & Wormbs, N. 2021. Fel av utredningen att främst fokusera på kommersialisering. Universitetsläraren 8 februari

2020

[47] Fejes, A., Nylander, E. & Salö, L. 2020. English as language of teaching and research. In David, M.E & Amey, M.J. (Eds.) SAGE Encyclopedia of Higher Education, 448-451. London: SAGE.
[46] Ganuza, N., Karlander, D. & Salö, L. 2020. A weave of symbolic violence: Dominance and complicity in sociolinguistic research on multilingualism. Multilingua 39(4): 451-473
[45] Salö, L. 2020. Invandrarutredningen och 1970-talets språkideologiska omvälvningar: Till frågan om modersmålsundervisningens kunskapssociologi. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi 62. Uppsala universitet.
[44] Salö, L. Holmes, L. & Hanell, L. 2020. National languages matter in academic career trajectories. Working Papers in Urban Language and Literacies 270. King’s College London.
[43] Salö, L. 2020. Kan svenskan användas som vetenskapsspråk? Språkpolitikbloggen, Språkrådet/Institutet för språk och folkminnen.
[42] Salö, L. 2020. Min bok! Om att flärpa sin läsning. Curie – en tidning från Vetenskapsrådet. April 27.
[41] Salö, L. 2020. Böcker vi låtsas ha läst. Curie – en tidning från Vetenskapsrådet. March 30.
[40] Salö, L. 2020. Fjuttig engelska eller mossig svenska? Curie – en tidning från Vetenskapsrådet. March 9.
[39] Salö, L. 2020. Rusta studenter med användbart språk. Curie – en tidning från Vetenskapsrådet. Feb 11.
[38] Salö, L. 2020. Leve ordet avnämare! Curie – en tidning från Vetenskapsrådet. Jan. 20.

2019–2010

[37] Salö, L. 2019. Thinking about language with Bourdieu. Pointers for social theory in the language sciences. Sociolinguistic Studies 12(3/4): 523-543.
[36] Salö, L. 2019. A linguist among historians. In Sörlin, S. ed. Defining Humanities. Report 2017–2018. Division of History of Science, Technology and Environment, KTH, 60–61.
[35] Salö, L. 2019. Forskningspolitikens kroppsbyggare. Curie – en tidning från Vetenskapsrådet, December 2.
[34] Salö, L. 2019. Making universities matter. In Sörlin, S. ed. Defining Humanities. Report 2017–2018. Division of History of Science, Technology and Environment, KTH, 55–56.
[33] Salö, L. 2019. Publications 2017–2018: Diversity, reach, and impact. In Sörlin, S. ed. Defining Humanities. Report 2017–2018. Division of History of Science, Technology and Environment, KTH, 36–42.
[32] Salö, L. 2019. The knowledge-production of research centres. In Abrahamsson, N. (Ed). Centre for Research on Bilingualism: Biennal report 2017–2018. Stockholm University. 12–13.
[31] Salö, L. 2019. Forskningspolitikens kroppsbyggare. Curie – en tidning från Vetenskapsrådet, December 2.
[30] Salö, L. 2019. Universiteten borde betyda mer. Curie – en tidning från Vetenskapsrådet, November 5.
[29] Salö, L. & Bertilsson, F. 2019. The creep and leap of knowledge: On “source criticism” and “semilingualism” as impactful ideas of the human sciences. Transformative Humanities, 9 december.
[28] Salö, L. & Karlander, D. 2018. Semilingualism: The life and afterlife of a sociolinguistic idea . Urban Language & Literacies 247: 1-14.
[27] Salö, L. 2018. Seeing the point from which you see what you see: Epistemic reflexivity and language research. Multilingual Margins 5(1): 24-39.
[26] Salö, L., Ganuza, N., Hedman, C & Karrebæk, M. 2018. Mother tongue instruction in Sweden and Denmark Language policy, cross-field effects, and linguistic exchange rates. Language Policy 17 (4):591-610.
[25] Salö, L. 2018. Universities, their responsibilities, and the matter of language. On supplementary-language summaries in internationalizing academia. Language & Education 32(6): 548-562.
[24] Salö, L. 2018. For language or for knowledge – varför sammanfatta forskning på svenska? Transformative Humanities, March 28.
[23] Salö, L. 2017. Regimenting academic discourse: Additional-language summaries as an equivocal remedy for Anglophone science. Working Papers in Urban Language and Literacies 231.
[22] Airey, J., Lauridsen, K., Räsänen, A. Salö, L & Schwach, V. 2017. The Expansion of English-medium Instruction in the Nordic Countries. Can Top-down University Language Policies Encourage Bottom-up Disciplinary Literacy Goals? Higher Education 73(4), 561-576.
[21] Hanell, L. & Salö, L. 2017. Nine months of entextualizations: Discourse and knowledge in an online discussion forum thread for expecting parents. In: Kerfoot, C. & Hyltenstam, K. (eds.) Entangled Discourses: South-North Orders of Visibility. London/New York: Routledge. 154–170.
[20] Salö, L. 2017. The Sociolinguistics of Academic Publishing. Language and the Practices of Homo Academicus. New York: Palgrave Macmillan.
[19] Salö, L. 2017. Sociolinguistics and epistemic reflexivity. Working Papers in Urban Language and Literacies 206:1–20.
[18] Salö, L. 2017. Är engelska vår tids latin? Om publiceringsspråk och nygamla stridigheter. Folkbildning & Forskning Årsbok 2017, 27–41.
[17] Salö, L. 2017. Vad händer med den akademiska svenskan? Ciennce June 29.
[16] Salö, L. 2016. Languages and linguistic exchanges in Swedish academia. Practices, processes, and globalizing markets. Dissertations in Bilingualism 26. ISBN 978-91-7649-326-7. Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
[15] Salö. L. 2016. The sociolinguistics of academic publishing: A relational approach to language choice. In: Salö, L. Languages and linguistic exchanges in Swedish academia. Practices, processes, and globalizing markets. DISS, Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
[14] Salö, L. 2016. Går det att prata om vetenskap på svenska? Forskning & Framsteg 4.
[13] Salö, L. 2016. Hur mår egentligen vetenskapssvenskan? Ciennce, July 12.
[12] Hanell, L. & Salö, L. 2015. ‘That’s weird, my ob-gyn said the exact opposite!’: Discourse and knowledge in an online discussion forum thread for expecting parents. Tilburg Papers in Culture Studies 125, 1–21.
[11] Salö, L. 2015. The linguistic sense of placement: Habitus and the entextualization of translingual practices in Swedish academia. Journal of Sociolinguistics 19(4), 511–534.
[10] Gregersen, F., Josephson, O., Godenhjelm, S., Londen, M., Östman, J.O., Kristinsson, A.P. Bernharðsson, H., Røyneland, U., Kristoffersen, G., Kristiansen, M., Thøgersen, J., Saarinen, T. Hultgren, A.K. & Salö, L. 2014. Hvor parallelt. Om parallellspråkighet på Nordens universitet. ISBN 978-92-893-2787-9. Copenhagen: The Nordic Council of Ministers.
[9] Salö, L. 2014. Language ideology and shifting representations of linguistic threats: A Bourdieusian re-reading of the conceptual history of domain loss in Sweden’s field of language planning. In: A.-K. Hultgren, F. Gregersen & J. Thøgersen (eds.), English in Nordic Universities: Ideologies and Practices. Amsterdam: John Benjamins. 83–110.
[8] Salö, L. & Hanell, L. 2014. Performance of unprecedented genres. Interdiscursivity in the writing practices of a Swedish researcher. Language & Communication 37, 12–28.
[7] Salö, L. & Josephson, O. 2014. Parallellspråkighet vid svenska universitet och högskolor. In: F. Gregersen et al., Hvor parallelt. Om parallellspråkighet på Nordens universitet. (TemaNord 2014:535.) Copenhagen, Denmark: The Nordic Council of Ministers. 261–322.
[6] Thøgersen, J., Josephson, O., Londen, M. & Salö, L. 2014. Engelsk som undervisningssprog på nordiske universiteter – hvordan gør man? In: Gregersen, F. et al., Hvor parallelt. Om parallellspråkighet på Nordens universitet. TemaNord 2014:535. Copenhagen, Denmark: The Nordic Council of Ministers. 55–115.
[5] Salö, L. 2013. Crossing discourses. Language Ideologies and shifting representations in Sweden’s field of language planning. Tilburg Papers in Culture Studies 61, 1–21.
[4] Salö, L. 2012. Domänförlust som språkideologisk representation. Språkvårdens diskurser om engelska i Sverige. Nordand 7(2), 21–59.
[3] Salö, L. 2010. Engelska eller svenska? En kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning. Rapporter från Språkrådet 1. Stockholm: Språkrådet.
[2] Salö, L. 2009. Vad heter ”glottophagy” på svenska? Klarspråk (4), 3.
[1] Hanell, L. & Salö, L. 2009. Säg jo och andas in – samtidigt! Språktidningen 3, 15–19.

Forskningsprojekt

Redigera profilen