Projekt om röst och empati får anslag från Riksbankens Jubileumsfond

Gláucia Laís Salomão beviljas 3,7 miljoner kronor för ett kommande forskningsprojekt om empati som uppstår av känsloladdade röster.

Gláucia Laís Salomão är doktor i lingvistik och röstforskare med en bakgrund inom fonetik, logopedi och musik. För projektet Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster beviljas hon nu 3,7 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond.

– Projektet handlar om något som länge fascinerat mig, nämligen empati. Hur det kommer sig att vi människor kan dela och även känna in andras känslor? Går det att föreställa sig hur vi skulle förhålla oss till varandra om vi saknade denna förmåga? Skulle vi alls överleva? frågar Gláucia Laís Salomão.

Gláucia Laís Salomão framför MR-kameran på SUBIC. Privat foto
 

Undersöker röst och känslor med neurovetenskapliga metoder

Tidigare forskning inom neurovetenskap har förslagit att människor delar andras känslor genom att bearbeta dem (åtminstone delvis) med hjälp av egna personliga, neurala representationer. Denna hypotes har testats inom forskning på empati i förhållande till emotionella ansiktsuttryck och känslomässiga situationer. Den har däremot aldrig testat på empati som uppstår av emotionella röster och det är just det Gláucia Laís Salomão och hennes kollegor nu kommer att göra.

– Jag har forskat om röst i många år och på olika sätt, bland annat i samarbete med forskare vid KTH och Swiss Centre for Affective Sciences i Genève. Det känns fantastiskt att nu kunna bedriva röstforskning inom ramen för neurovetenskap, säger Gláucia Laís Salomão, som kommer att utföra experimenten på Stockholm University Brain Imaging Center, SUBIC.

Vi forskare gör subjektiva processer synliga och mätbara

Hon placerar sin kommande forskning inom området affektiv neurovetenskap, där känslor undersöks med samma metoder och tekniker som traditionellt används för att studera mentala processer som språk, uppmärksamhet och minne. En av dessa metoder är funktionell magnetresonanstomografi (fMRT), alltså hjärnavbildning genom magnetkamera, med vilken man kan undersöka hjärnans anatomi och neurala aktivitet. En annan metod är galvanisk hudrespons(GSR) som mäter fysiologiska signaler på huden (till exempel mikrosvettning) som uppstår vid känslomässiga reaktioner.

– Genom dessa metoder kan vi forskare göra subjektiva processer lite mer ”synliga” och mätbara, förklarar Gláucia Laís Salomão.

 

Vill bidra till kunskapen om hur empati fungerar 

Gláucia Laís Salomão kommer att använda just funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) och galvanisk hudrespons (GSR) för att undersöka röstens roll för empatin. Hon kommer att titta på 

  1. vilka neurala processer som uppstår när forskningspersoner lyssnar på och försöker känna in känslor som de uppfattar i andras röster, och
  2. vad som händer i hjärnan hos forskningspersonerna när de själva uttrycker känslor genom rösten.

Datan från fMRI-undersökningarna kommer att analyseras tillsammans med data från GSR samt information om forskningspersonernas egna upplevelser av empati. Forskarna ska sedan använda olika matematiska modeller för att undersöka om det finns gemensamma neurala representationer av röstuttrycket av känslor och uppfattningen av samma känslor i andras röster.

– Min målsättning är att kunna bidra till en bättre förståelse av empati och de tillstånd där brist på empati tyder på psykologiska eller kognitiva störningar. Jag hoppas också kunna bidra till aktuella diskussioner om huruvida förmågan att automatiskt spegla andra underlättas av de förmodade spegel-neuronområdena i hjärnan. Resultaten från vår forskning kan också bli relevanta för datamodeller av känslor i den mänskliga rösten som i sin tur kan förbättra kommunikation mellan människa och dator, säger Gláucia Laís Salomão.

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC)

Gláucia Laís Salomãos profilsida

Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster är ett treårigt forskningsprojekt som administreras av Institutionen för lingvistik och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet bedrivs vid SUBIC i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Max Planck Institute for Empirical Aesthetics. Projektet påbörjas 2023.