Forskningsprojekt Teckenspråkstolkars yrkesutövning i Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv
Syftet med studien är att med hjälp av en enkätstudie undersöka utvecklingen av teckenspråkstolkars yrkesutövning i Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv.
Trots att tolkning mellan svenska och svenskt teckenspråk (STS) är en rättighet för döva, hörselskadade m.fl. har det i flera statliga utredningar konstaterats att tolktjänsten för teckenspråksanvändare är svåröverblickbar (se exv. SOU 2022:11 sid 72-84). På senare tid har oro dessutom uttryckts över att många teckenspråkstolkar lämnar yrket. Sammantaget har stora utmaningar för tolkkåren identifierats, något som i förlängningen påverkar dövas rätt till tolk. Dock har ingen heltäckande kartläggning av teckenspråkstolkars situation i Sverige idag gjorts. Syftet med denna studie är därför att undersöka utvecklingen av teckenspråkstolkars situation i Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv.
Följande frågeställningar behandlas i studien:
- Vilka premisser hade teckenspråkstolkar då de började arbeta som tolkar?
- Hur ser verksamma teckenspråkstolkars arbetsförhållanden ut idag?
- Vad önskar teckenspråkstolkar i sin yrkesutövning för att få en hållbar yrkeskarriär?
Projektbeskrivning
En statlig utredning om en samlad tolktjänst pekar på att: ”tolkyrket riskerar att i än högre grad än i dag utvecklas till ett genomgångsyrke om inte arbetsvillkor och möjligheter till kontinuerlig fortbildning förbättras” (SOU 2011:83, sid. 168). Även Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har uttryckt oro för att ”nyutbildade tolkar har sämre kompetens i teckenspråk än tidigare och att den språkliga utvecklingen stagnerat, bl.a. p.g.a. brister i fortbildning och kompetensutveckling av tolkar. Upphandlingsmodeller innebär prispress som påverkar kvaliteten negativt.” (SOU 2011: s. 145).
Data för denna studie kommer att utgöras av svar på en enkät, vilken är baserad på ett frågebatteri om hållbarhet för teckenspråkstolkning som profession (Heyerick, 2023). Frågebatteriet har spridits och använts i flera länder, exempelvis i Belgien och på Irland. För projektet har frågebatteriet översatts till svenska och anpassats till rådande situation, kultur och utmaningar i Sverige. Projektet kommer att försöka nå såväl verksamma teckenspråkstolkar som de som lämnat yrket.
Som ett led i arbetet med att se på hållbarheten för professionen över tid kommer projektet dessutom att samla in data över hur många teckenspråkstolkar som utbildats i Sverige, var och hur teckenspråkstolkar är verksamma idag, med mera. Planen är att rapportera projektet i form av en projektrapport (på svenska, med en sammanfattning på svenskt teckenspråk) och en vetenskaplig artikel.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Anna-Lena Nilsson
Gästprofessor
Medlemmar
Camilla Warnicke
Gästforskare
