Åldern när du lär dig språk är helt avgörande
Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.
Det finns många föreställningar om tvåspråkiga barn. En är tvåspråkighet i barndomen leder till sämre ordförråd och sämre resultat på språktest.
Det stämmer inte. Däremot verkar det avgörande vid vilken ålder som man börjar lära sig ett språk, enligt forskare vid Stockholms universitet. Ju tidigare, desto bättre, enligt forskarna som har studerat språkutvecklingen i svenska hos fyra grupper:
- De som vuxit upp med enbart svenska som språk, alltså enspråkiga barn.
- De som vuxit upp med en svenskspråkig och en spanskspråkig förälder och därför börjat lära sig svenska och spanska samtidigt.
- De som kommit till Sverige i tidig ålder med spansktalande föräldrar och vuxit upp som tvåspråkiga. Dessa personer började alltså lära sig svenska efter att de börjat lära sig spanska.
- De som tidigt i barndomen hade adopterats till Sverige från ett spanskspråkigt land, förlorat sitt förstaspråk och sedan vuxit upp med enbart svenska.
De två sistnämnda grupperna började lära sig svenska vid tre till åtta års ålder.
Adopterade – en saknad pusselbit
– Pusselbiten som saknats, jämfört med tidigare studier, är den sistnämnda gruppen, de som adopterats, säger Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk.
– Det faktum att adopterade kort efter ankomsten till den nya språkmiljön glömmer sitt redan etablerade förstaspråk, och ersätter det med ett nytt språk, gör dem rent tekniskt till enspråkiga talare av sitt andraspråk.
Läs hela artikeln på forskning.se:
Senast uppdaterad: 7 november 2022
Sidansvarig: Centrum för tvåspråkighetsforskning