Höstens första utlysning av doktorandtjänster i flera spännande och aktuella forskningsfält i modern fysik. Vi söker engagerade studenter med starkt intresse för experimentell och teoretisk fysik. Följ länken för att läsa mer om utlysningen och de olika doktorandtjänsterna.
Postdoktor Andrea Gallo är forskare i astropartikelfysik vid Fysikum, Stockholms universitet. Han föddes i Turin, Italien, och 2019 gjorde han sin doktorsexamen vid Gran Sasso Science Institute i L'Aquila. I mars 2021 kom han till Stockholm och Fysikum. Han arbetar nu i ALPHA-experimentet. Tillsammans med Jan Conrad kommer han att arbeta med ett projekt som utvecklar ett ramverk för simulering och analys av axionexperiment (kallat ASSAI). Projektet finansieras av ett anslag från Olle Engkvists stiftelse.
Gravitoner, gravitationens kvantpartiklar, har tidigare ansetts omöjliga att observera. Nu har forskarna kommit fram till hur de kan upptäckas med hjälp av kvantsensorteknik.
Jonas tog först en master i fysik vid Fysikum och fortsatte sedan att doktorera vid CoPS-gruppen och Oskar Klein Centre. - Numera är jag forskningskommunikatör på Oskar Klein Centre på halvtid. Den 28 augusti släpper jag min bok Mörkret och människan.
Eleonora Svanberg studerade på kandidatprogrammet i fysik på Fysikum då hon också var vår studentambassadör för sociala medierna. Hon tog sedan sin master på Cambridge och ska doktorera på Oxford University i England. Idag släpper hon boken "Study with me - så bygger du matematiskt självförtroende".
Qingdong Jiang doktorerade vid Peking University och arbetade under några år med professorna Frank Wilczek och Emil Bergholtz. Nu är han biträdande lektor vid Shanghai Jiao Tong University. - Quantum Connections Summer School är fantastisk och lockar de bästa personerna att hålla föreläsningar för yngre forskare.
Sreenath Manikandan är forskare i professor Frank Wilczeks grupp på Nordita. - Min forskning handlar främst om Q-ball, som är en hypotetisk form av materia inom teoretisk fysik. Quantum connections är en fantastisk sommarskola för forskare i början av sin karriär som jag. Skolan har fantastiska föreläsare från hela världen som undervisar i kvantfysikens framkant.
Årets sommarskola pågår den 9-22 juni på Högberga konferensgård på Lidingö utanför Stockholm. Ett femtiotal deltagare kommer dit för att fördjupa sina kunskaper. Det är en sommarskola som anordnas för doktorander och postdoktorer, både teoretiska och experimentella, inom alla aspekter av kvantgränser.
Nobelpristagare Frank Wilczek, professor på Fysikum och professor Antti Niemi, Nordita är initiativtagarna till sommarskolan.
Aiste Skog kommer från Litauen och hon gick på gymnasiet samt tog kandidatexamen i fysik 2016 i Vilnius. Sedan började hon jobba med cybersäkerhet och är nu klar med sin avhandling. - Tanken med utbildningen var att pausa för en masterexamen eftersom jag saknade fysiken. Men jag trivs jättemycket i forskningssammanhang, så min planering kommer behöva läggas om.
Efter att ha gjort praktisk arbetslivsorientering (Prao) på Fysikum under våren 2022 återkom Vendela till oss under höstlovet. — Sedan dess har jag tagit sex kurser - två på masternivå och fyra på kandidatprogrammet i fysik. Fysik och matematik är otroligt roligt och att läsa det på universitetet är fantastiskt!
Den 30 maj firade vi ett antal studenter på kandidat- och masterprogrammet som tagit examen. Anställda, alumner och studenter minglade med varandra och fick sedan ta del av föreläsningar från Jonas Enander, kommunikatör på Oscar Klein Center och Jens Jasche, forskare i kosmologi. Studenterna fick diplom och alla närvarande kunde njuta av drycker med tilltugg.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2022 till
Alain Aspect, Université Paris-Saclay och École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike,
John F. Clauser, J.F. Clauser & Assoc., Walnut Creek, CA, USA och
Anton Zeilinger, Universität Wien, Österrike.
- Jag började som postdoktor här på Fysikum i januari och vann 2021 års avhandlingspris från avdelningen för kemi och fysik inom det franska kemisällskapet (SCF) och det franska fysiksällskapet (SFP).
FysikShows syfte är att höja intresset för naturvetenskap och forskning hos gymnasieelever. Doktorander i fysik åker ut i skolor eller tar emot besök av skolklasser. Under fysikshowen genomförs experiment med olika teman och de förklarar den fysikaliska bakgrunden tillsammans med eleverna. Tanken är att försöka tillgängliggöra fysik genom att närma sig vardagen och elevernas egna erfarenheter. Det går också bra att se FysikShow hos oss på AlbaNova.
Studenterna fick möjlighet att träffa varandra och att ta del av smakprov från programmen de kan söka efter utbildningen. Naturvetenskapligt basår anordnas av Fysikum, Matematiska institutionen, Institutionen för biologisk grundutbildning samt Institutionen för material- och miljökemi.
Professor Frank Wilczek var intresserad av matematik och stora tal redan som barn. Hans pappa var eltekniker som lagade radio- och tv-apparater när de var trasiga. Frank blev inspirerad och gillade att plocka isär och sätta ihop saker för att se hur de fungerade. Detta var början på en fantastisk karriär inom fysik. År 2004 fick Wilczek den högsta utmärkelsen inom vetenskapen - Nobelpriset i fysik - för sin upptäckt av asymptotisk frihet och utvecklingen av teorin för kvantkromodynamik (QCD). Sedan 2016 har han arbetat vid Fysikum.
Claes Orsholms ämneslärare i fysik och matematik inspirerade honom till att studera på Fysikum där han sedan disputerade inom elektronmikroskopi med sensorutveckling. - Mitt intresse växte fram under gymnasietiden. Direkt efter disputationen grundade jag Savantic där jag arbetar som vd. Mitt råd till blivande studenter är att odla din nyfikenhet, försök att släppa detaljerna och betrakta det du lär dig ur ett fågelperspektiv.
Ingen har ännu lyckats visa vad mörk materia består av trots att den tycks utgöra över 80 procent av universums massa. Vid Stockholms universitet byggs en ny sorts sensor med siktet inställt på den hypotetiska partikeln axionen. Om den osynliga partikeln verkligen existerar kan den ge lösningen på gåtan med mörk materia.
William blir 24 år i augusti, kommer från Stockholm och studerar på Masterprogrammet i teoretisk fysik på Fysikum. Han arbetar just nu med sin masteruppsats som han planerar att presentera i juni. - Det viktiga är inte att du förstår nu, imorgon eller ens om en vecka. Fysik är något som man lär sig genom hela sin studietid.
I år hölls konferensen vid Universitetet i Bergen i Norge den 7-8 maj. Temat för konferensen var ”Smoothening the bumpy road - on gender microagressions”. Under konferensen blandades seminarier om fysik med seminarier om genus- och mångfaldsfrågor.
Anita Girelli är en ny stipendiat för 2024 i Marie Skłodowska-Curie Actions-programmet från Europeiska kommissionen. Anita kommer ursprungligen från Verona i Italien och kom till Fysikum 2022 för att påbörja sin första postdoc hos Foivos Perakis. Vägen från Italien till Sverige var inte alltid spikrak. För det första tog det lite tid för Anita att bli förälskad i fysiken. - Jag har alltid gillat matematik, men vid min första kontakt med fysik tyckte jag att det var konstigt och tråkigt.
Emil Johansson Bergholtz är professor i teoretisk fysik på Fysikum. Han är utnämnd både till Wallenberg Academy Fellow och Wallenberg Academy Scholar. - Det var en slump att jag kom in på ämnet fysik. Jag tyckte om att lösa problem och sådant som gav motstånd. Men utan forskargrenen är det inte säkert att jag fortsatt med fysik. Det var roligt och inspirerande med avancerad problemlösning som fanns på utbildningen, säger Emil Bergholtz.
Programmet Wallenberg Scholars stödjer och stimulerar några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Anslaget är femårigt med möjlighet till en femårig förlängning. Det finns för närvarande 88 aktiva Wallenbergs Scholars och Emil Bergholtz blev nyligen utnämnd. Sara Strandberg fick en förlängning om fem år. Sara medverkade den 12 april i Sveriges Radios program Vetenskapsradion med ämnet Higgspartikeln.
Vid forskningsanläggningen CERN finns Large Hadron Collider (LHC), världens största partikelaccelerator. Under tre års tid har acceleratorn vidareutvecklats och i april startade man verksamheten på nytt. Sara Strandberg är professor på Fysikum och är verksam vid CERN, Europeiska organisationen för kärnforskning i Schweiz. Här berättar hon mer om hur hon blev intresserad av fysik och hennes forskning vid ATLAS-experimentet.
Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Nordiska institutet för teoretisk fysik och Ca’ Foscari-universitetet lyckats visa hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur – och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och mer energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.
36 basårsstudenter från SU och basårselever från Åsö gymnasium deltog på Basårsdagen 2024. Även studiekoordinatorer och studievägledare från de olika institutionerna kom och var med för att svara på frågor om våra program.
Fortfarande har ingen lyckats att kombinera Einsteins allmänna relativitetsteori med kvantmekaniken. När Wallenberg Academy Fellow Magdalena Zych tar sig an utmaningen är det genom ett nytt matematiskt ramverk där tiden blir länken mellan teorierna.
FNs generalförsamling startade initiativet år 1992 och sedan dess har man varje år belyst olika vattenrelaterade teman. I Sverige koordineras Världsvattendagen av Svenska Hydrologiska Rådet (SHR) och den har firats sedan år 2006. På Fysikum berättar vi under denna dag om den forskning vi bedriver som är relaterad till vatten.
Oruba Abu-Hammam och Furaha Bayibsa studerar fysik på kandidatprogrammet i fysik, Jeehong Lee går fjärde året på sjukhusfysikerprogrammet. De är också Fysikums studentambassadörer för våra sociala medier och för första gången har de fortsatt kommunicera under en till termin. De berättar här om sig själva.
Den 8 mars infaller den internationella kvinnodagen och vi vill idag lyfta fram kvinnor i fysiken. Det finns många exempel bland andra Marie Curie, Maria Goeppert Mayer och Lise Meitner till Fabiola Gianotti och Lene Hau. Vi nämner också några av de kvinnliga professor i fysik som tillhör Fysikum.
EuCAPT är ett europeiskt konsortium för astropartikelteori. Målet är att föra samman europeiska forskare inom teoretisk astropartikelfysik och kosmologi. I början av februari tillträdde David Marsh som vice föreståndare för konsortiet. På Fysikum är han forskare i astropartikelfysik och lärare i kursen Kvantfenomen och strålningsfysik.
Den 15 april avgår tåget från Stockholm till Genève och ciceroner är partikelfysikern, professor Sara Strandberg från Fysikum och vetenskapsjournalisten Anna Davour från Forskning & Framsteg. Deltagarna får lära sig mer om vår materias minsta beståndsdelar med kvarkar, leptoner och andra elementarpartiklar. CERN är världens största laboratorium för partikelfysik och där finns Large Hadron Collider – världens största partikelaccelerator.
Ansökningsperioden startar den 15 mars och 15 april är sista ansökningsdag till kurser och program som startar höstterminen 2024. Välkommen med din ansökan. Ansök via antagning.se. Här kan du läsa mer om våra utbildningar i fysik.
Den 7 februari inleddes årets Arbetsmarknadsdag för studenter med 15 utställare och åtta föreläsningar samt en paneldiskussion. Studenterna fick tillfälle att mingla med presumtiva arbetsgivare och lyssna på alumner som delade med sig av erfarenheter från arbetslivet.
Matematiska, Meteorologiska och Astronomiska institutionen samt Fysikum arrangerade dagen.
Maria Zelenayová, doktorand vid Fysikum, och hennes handledare professor Emil Bergholtz undersökte lokaliseringsfenomen i icke-Hermitiska system som utmanar traditionella uppfattningar om tillstånd inom energikontinuumet och de i gapet. Förståelsen av icke-Hermitiska utökade mellangap och bundna tillstånd har betydelsefulla konsekvenser inom olika områden. Inom kvantmekanik öppnar detta nya möjligheter för kontroll och manipulation av materialens egenskaper. Inom teknologin kan insikterna användas för att utveckla mer effektiva halvledare och andra avancerade material.
Med hjälp av den unika DESIREE-anläggningen har forskare vid Stockholms universitet och Hebrew University of Jerusalem för första gången direkt kunnat visualisera de neutrala produkterna från den ömsesidiga neutraliseringen av hydronium och hydroxid, och rapporterar tre olika produktkanaler: två kanaler hänfördes till en dominerande elektronöverföringsmekanism, och en mindre kanal associerades med protonöverföring. Kollisionsexperimentet med två strålar är ett viktigt steg mot att förstå kvantdynamiken i denna grundläggande reaktion. Resultaten publiceras i tidskriften Science. En grupp forskare under ledning av professor Daniel Strasser vid Hebrew University i Israel gick samman med en grupp under ledning av doktor Richard Thomas vid Fysiska institutionen vid Stockholms universitet för att undersöka denna reaktion med hjälp av DESIREE-anläggningen.
Foivos Perakis är född och uppvuxen i Aten, Grekland. Redan i gymnasiet lockades han av matematik, fysik och datavetenskap. Under sina fysikstudier vid Kretas universitet tog han tillfället i akt att studera som ERASMUS-student vid Amsterdams universitet. Senare tog Foivos sin doktorsexamen vid universitetet i Zürich och en postdoc vid Stanford. År 2016 flyttade han till Sverige som och började arbeta som forskare vid Fysikum. Han utnämndes till biträdande professor 2019 och till Wallenberg Fellow 2023. Hans forskargrupp fokuserar på vätske-vätskeövergångar och proteiner i trånga och kryogena miljöer.
En reaktion med atomära och molekylära joner som är extremt svår att mäta och utforska i detalj är ömsesidig neutralisering, där en positiv jon och en negativ jon möts och neutraliseras. Tack vare en unik jonlagringsring, DESIREE, i Stockholm, kan dessa motsatt laddade joner lagras och kontrolleras, och sedan sammanföras i en kryogeniskt kall miljö där MN-reaktionen sker. Med hjälp av en avancerad kamera identifierar vi reaktionsprodukterna och rekonstruerar det ögonblick då dessa motsatser blev dödligt attraherade och neutraliserade.
Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability (WISE) investerar sammanlagt 500 miljoner kronor i utrustning och infrastruktur vid sju universitet i Sverige. Stockholms universitet får 136 miljoner kronor för fyra forskningsplattformar.
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Denna process är basen för att tillverka konstgödsel till jordbruk. En bättre förståelse av bildandet av olika molekylära fragment och hur katalysatorytan förändras under en pågående reaktion banar också vägen för en grön omställning av en av de stora industrierna som lämnar ett stort CO2-avtryck och skapar ett beroende av naturgas.
Han heter Aleksandros Sulaj (alla kallar honom Alex) och kommer från Grekland. Efter examen från universitetet i Aten kom han till Sverige och är nu masterstudent i fysik vid Fysikum. Han har gjort en praktikperiod och vill stanna i Sverige och arbeta inom industrin. Hans råd till andra studenter är att resa utomlands och att göra praktik.
Fysiker har länge drömt om att använda fusionsprocesser för att producera energi på jorden. ITER är en gigantisk fusionstokamak som byggs i Frankrike som ett stort samarbete mellan flera nationer. Idén om ett gemensamt fusionsprojekt lanserades 1985 och bygget har pågått sedan 2010. Internationella atomenergiorganet (IAEA) organiserar koordinerade forskningsprojekt (CRP) där experter på modellering av fusionsplasma samt molekylfysiker som arbetar med teoretiska beräkningar av molekylspridningsprocesser är inbjudna. Professor Åsa Larson, avdelningen för atomfysik, deltog i det första CRP-mötet i Wien.
Hösten 2022 publicerade ett konsortium bestående av Simons Foundation, Alfred P. Sloan Foundation, John Templeton Foundation och Gordon and Betty Moore Foundation en inbjudan att lämna förslag till små experiment av "bordsstorlek" i syfte att göra djupgående framsteg inom fysiken. Förslaget "A Plasma Haloscope for the Post-Inflation Axion", som leds av Berkely-gruppen, har tillkännagivits som en av de 11 vinnarna bland hundratals ursprungliga förslag, för vilka totalt 30 miljoner dollar över fem år har utlovats av stiftelserna. — Med denna finansiering och även den tidigare finansieringen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är vi redo att börja utveckla och bygga denna detektor som har potential att upptäcka axioner, säger Jón Gudmundsson, seniorforskare på Fysikum, Stockholms universitet, och nuvarande talesperson för ALPHA-samarbetet.
Varför finns det bara en typ av galaxer i det enorma supergalaktiska området? Detta gamla kosmiska pussel kan nu ha fått sin lösning. Jens Jasche, biträdande professor vid Fysikum, är medlem i forskargruppen bakom dessa resultat.
Den snabba tillväxten av metoder baserade på djupinlärning har lett till utvecklingen av ett stort antal enastående lösningar för olika tillämpningar, inklusive inom medicin. Innan sådana metoder kan användas kliniskt måste deras prestanda utvärderas och valideras noggrant och objektivt.
Elever från 14 skollag i årskurs 5 och 6 från Stockholms grundskolor bjöds in till Fysiktävlingen den 7 december. Några elever från från varje klass utförde demonstrationer med enkla medel som de själva hade förberett. Genom att visa och förklara fysikaliska fenomen och grundläggande principer i naturvetenskap lärde de både sig själva och publiken om fysik.
Effektiv och tillförlitlig detektering av rörelsetillstånd är en viktig komponent i många jonfångarexperiment. I detta nyligen publicerade arbete demonstreras en ny teknik för att mäta både Fock och termiska tillstånd, baserad på Autler-Townes splitting. Det experimentella arbetet har utförts i Markus Hennrichs grupp vid Fysikum och i samarbete med Celso Villas-Boas och Romain Bachelards grupper i São Carlos, Brasilien.
— Tidigare har vi utvecklat många nya och kraftfulla tekniker med röntgenstrålning. Nu är tiden mogen att använda dem till något viktigt", säger Martin Beye. Klimatförändringarna är den viktigaste frågan att ta itu med i världen under de kommande decennierna. Martin bidrar genom att arbeta på Stockholms universitet, efter sin start på Fysikum i september 2023. — På Stockholms universitet finns en unik miljö, kunskap och infrastruktur och underbara kollegor - allt som krävs för att faktiskt göra en insats.
"Christmas Lectures" hålls årligen vid Royal Institution i London för att presentera vetenskapliga frågor på ett informativt och underhållande sätt. De inleddes redan 1825 och en av de tidigaste och flitigaste föreläsarna var Michael Faraday. I hans anda visar vi experiment för alla åldrar den 7 december.
Det blir föredrag av representanter för alla Nordita-grenar, informella diskussioner om möjliga masterprojekt med många Nordita-forskare, fika, brädspel, bordtennis och biljard. Nordita är ett nordiskt samarbete och är det nordiska institutet för teoretisk fysik.
Moungi G. Bawendi, Louis E. Brus och Alexei I. Ekimov tilldelades Nobelpriset i kemi 2023 för upptäckten och utvecklingen av kvantprickar. Dessa små kvantsystem har unika egenskaper och många användningsområden: de avger ljus som används i TV-skärmar och LED-lampor, de katalyserar kemiska reaktioner och deras emission markerar gränserna för tumörvävnad för en kirurg. Ana Predojević är biträdande professor vid Fysikum: — Vi använder de bästa verktyg och metoder som finns tillgängliga inom modern vetenskap för att generera kvantljus, utnyttja dess unika egenskaper och föra det närmare en verklig tillämpning.
Detta pris är ett erkännande av anmärkningsvärda bidrag till området molekylär spektroskopi och dynamik. Priset består av 10 000 USD, ett bidrag på upp till 1 000 USD för resekostnader för att delta i det möte där priset skall delas ut samt ett certifikat som anger mottagarens bidrag. Motiveringen lyder "för banbrytande bidrag i tillämpningen av röntgenspektroskopiska metoder på molekyldynamiken i vatten och katalytiska reaktioner".
Oskar Klein Center firar 15 år med ett jubileum som pågick den 17-19 oktober 2023. OKC är ett nav och ett nätverk för fysikforskning i Stockholm. Den vetenskapliga konferensen täckte ämnen inom kosmologi, astrofysik och partikelfysik. - Det har varit roligt att få fira våra framgångar med alla kollegor både i Sverige och Norden samt våra alumner, säger professor Ariel Goobar, föreståndare.
Omvandling av koldioxid till bränslen med elektrokemi är en spännande teknik. Sergey Koroidov utvecklar den grundläggande förståelsen för dessa reaktioner genom att studera omvandlingen på atomär och molekylär nivå.
Under sitt praktikprojekt arbetade han med DNA-origami som är en teknik för att skapa strukturer i nanoskala. Resultatet kan användas inom olika områden, t.ex. läkemedelsleveranser, biosensorer och nanoelektronik. Sebbe är en nederländsk student och när han är klar med sin avhandling kommer han att göra en resa till Anderna innan han åker tillbaka till Nederländerna.
Jeehong är 23 år, föddes i Seoul och bor nu i Björkhagen. Han går fjärde året på Sjukhusfysikerprogrammet och ser fram emot att inspirera nya studenter med inlägg på Fysikums sociala medier. Hans framtida mål är att bli professor/forskare och bidra till förbättringen av folkhälsan genom fysikaliska medel.
Furaha är 28 år, bor i Stockholm och studerar på Kandidatprogrammet i Fysik, med inriktning fysik. Hon har tidigare varit författare och manusförfattare inom film och TV, med utbildning inom filmskapande från New York Film Academy i Los Angeles. Furaha ser fram emot att få visa personer i alla olika åldrar, etniska bakgrunder, olika funktionsvariationer och olika begränsningar i vardagen att fysik och matematik inte är så läskigt som man kanske tror, samt att det finns en plats - samt tillgängliga resurser - för alla här på Fysikum.
Eleonora Svanberg studerade på kandidatprogrammet i fysik på Fysikum då hon också var vår studentambassadör för sociala medierna. Hon tog sedan sin master på Cambridge och ska nu doktorera på Oxford University i England. - Jag lämnade varje söndag fri för att umgås med vänner, besöka andra städer och följa upp mina TV-shower. Det i kombination med tydlig struktur gjorde att jag tog mig igenom det. Var inte rädd för att sikta högre än vad du känner dig bekväm med!
Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier har demonstrerat ett sätt att skapa extremt korta ljusblixtar, som kan användas för att urskilja de snabba förlopp där elektroner förflyttar sig eller ändrar sin energi. Professor Eva Lindroth från Fysikum är en långvarig och nära samarbetspartner till Anne L'Huillier.
Vi presenterar en klass av system där ett partikel - antipartikelpar inte kan förinta varandra efter att de har rört sig längs en slinga, utan istället bildar en ny typ av sammansatt partikel. Detta inträffar i så kallade icke-Hermitiska system, klassiska metamaterial eller "öppna" kvantsystem som är kopplade till resten av universum. Lukas König är doktorand vid Fysikum och ingår i forskargruppen Kvantmekaniska och komplexa system.
Hållbart mode på modet, virtuell terapi, de första stjärnorna och galaxerna och folhälsovetenskapens triumfer. Det är några av de forskningsämnen som stod på dagens program från Albano talks. En serie föreläsningar i kortformat från campus Albano. Titta även på torsdagens Albano talks.
Jag är inne på mitt nionde och sista år i Nobelkommittén för fysik, vilket är ett helt fascinerande jobb - om än svårt. Det bästa är att höra de chockade pristagarnas reaktioner när de får några av de största nyheterna i sina liv över telefon. Artikel återpublicerad från The Conversation av professor Mats Larsson, Fysikum.
Oruba Abu-Hammam läser första året på Kandidatprogrammet i Fysik på Fysikum. Oruba kommer att rapportera från våra evenemang på Fysikums sociala medier. Hon vill inspirera flera att våga utforska den naturvetenskapliga världen.
De grundläggande postulaten i kvantmekaniken vilar på det faktum att hamiltonoperator, som kvantifierar systemets energi, ges av en hermitisk operator. Detta innebär att hamiltonoperatorns komplexa konjugat och transponering ska vara lika med sig själv. Nästan ett sekel efter formuleringen av kvantmekaniken försöker forskare nu bryta sig loss från denna begränsning - icke-hermitiska hamiltonoperatorer, som inte uppfyller den ovan nämnda egenskapen, är nu en ny gräns för utforskning inom både teoretisk och experimentell fysik. Paolo Molignini deltar i detta projekt och är postdoktor i kondenserad materia och kvantoptik vid Fysikum.
För första gången har gravitationens påverkan på antimateria observerats i ett experiment. Det har skett vid ALPHA-experimentet på CERN, där Fysikum på Stockholms universitet är representerat genom Svante Jonsell.
Den tredje industriella "digitala" revolutionen är på väg. Volymen av digital information, mängden stora beräkningsanläggningar och den relaterade energiförbrukningen ökar explosionsartat. Det ökända problemet med "minnesväggar" visar att standardprocessorbaserade beräkningar är ineffektiva för bearbetning av stora datamängder och gör det nödvändigt att utveckla både hård- och mjukvara för nya typer av minnesbaserade beräkningar.
Hej, det är Jeehong här! ��
Den här veckan har jag intervjuat några av mina studiekamrater som går på Sjukhusfysikerprogrammet vid Stockholms universitet. De har generöst delat med sig av sina erfarenheter och tankar om programmet, och jag ser fram emot att dela dem med er alla! Jag hoppas att deras insikter kommer att vara till hjälp för blivande studenter och ge er en bättre förståelse för hur det är att studera på vårt program. ����
Rektor Astrid Söderbergh Widding inviger med musik, tal och förtäring. Träffa oss på Fysikum! Postdoktor Michael Gatchell som talar om "DESIREE: Rymden i en låda" den 21/9. Den 22/9 kl 13-15 framträder FysikShow och den 23/9 kl 11-15 träffar du sjukhusfysikerstudenten Jeehong Lee på Kunskapstorget.
I juli stod Fysikum värd för en workshop i Stockholm, som organiserades gemensamt av Igor Pikovski från Fysikum och Rivka Bekenstein från Hebrew University of Jerusalem. Fokus låg på studier av kvantgravitation i labbet. 20 deltagare tillbringade tre dagar på Näsby Slott för att diskutera kvantsimuleringar och kvantaspekter av gravitation.
Kvantteknik, inklusive kvantdatorer och kvantkommunikation, bygger på ett mycket fascinerande naturfenomen - sammanflätning. Genom att använda moderna metoder för maskininlärning kan man kvantifiera denna viktiga och sköra egenskap i kvantvärlden.
Varje år arrangerar Fysikum, institutionen för fysik vid Stockholms universitet, en lagtävling i fysikdemonstrationer för elever i årskurs fem och sex i grundskolan. Sista dag för anmälan är den 1 oktober.
Konferensen, som samlar över 1 000 internationella forskare, pågår denna vecka i Aula Magna och belyser grundläggande forskningsrön inom området biofysik.
Just nu pågår sommarforskarskolan Rays – Research Academy for Young Scientists – och några av eleverna i programmet genomför sina forskningsprojekt tillsammans med doktorander vid Stockholms universitet. Rays riktar sig till elever som läser andra året på gymnasiet och som har ett brinnande intresse för naturvetenskap, teknik eller matematik.
Svenska Fysikersamfundets nationella konferens, Fysikdagarna, hölls i Stockholm den 14-16 juni 2023 med föreläsningar, postersessioner och labbesök i huvudbyggnaden i AlbaNova universitetscentrum. Fysikdagarna 2023 arrangerades av Svenska Fysikersamfundet tillsammans med Stockholms universitet och KTH. "Vi ser fram emot att lära oss mer om platsen för nästa version av Fysikdagarna som hålls om två år", säger organisationskommittén.
För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i tidskriften Science.
Lars G.M. Pettersson, professor i teoretisk kemisk fysik på Fysikum tilldelas Advanced Grant från ERC för projektet “Gases in Water”. Det finns nu allt starkare bevis för att det existerar två former av flytande vatten: en vätska med hög densitet (HDL) och en med låg densitet (LDL). Forskarna kommer att utveckla en förbättrad teoretisk beskrivning av hur vattenmolekyler interagerar genom datorsimuleringar av vätskorna.
Kol är grunden för all organisk kemi och utgör livets byggstenar. Det finns en del bevis för att aminosyror och andra komplexa organiska molekyler kan bildas i rymden och spridas till planeter genom kometnedslag. Stora kolbaserade molekyler som coronen kan eventuellt bidra till skapandet av dessa organiska molekyler i rymden. Michael Gatchell har så länge han kan minnas haft ett intresse för hur universum fungerar. Här berättar han mer om sin forskning på Fysikums avdelning för Atomfysik och nya resultat som kan rita om bilden kring hur molekyler som coronen bidrar till rymdens kemi.
Självstyrande undervattensrobotar kan bli banbrytande för marin miljöövervakning och forskning. I juni testades en ny generation farkoster från innovationscentret SMaRC vid Askölaboratoriet.
Studier av mörk materia och av globalt samarbete står i fokus för de två excellenscenter som Stockholms universitet beviljas av Vetenskapsrådet. Språkforskare vid universitetet är även del i ett nytt center vid Uppsala universitet.
Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.
Användningen av korta blixtar av röntgenljus för forskare ett stort steg närmare att utveckla bättre katalysatorer för att omvandla växthusgasen metan till en mindre skadlig kemikalie. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science, avslöjar för första gången hur kol-vätebindningar i alkaner bryts och hur katalysatorn fungerar i denna reaktion.
Under vårterminen 2023 har studentambassadör Karolina Anurova publicerat inlägg om sina studier i Fysikums sociala medier. Karolina studerar sista året på kandidatprogrammet i fysik och berättar här om sina framtidsplaner. Vi tackar Karolina och söker nu nya studentambassadörer till hösten.
Mohamed Bourenanne ingår i projektet National Quantum Communication Infrastructure in Sweden (NQCIS) som fått 30 miljoner kronor från Vinnova och koordineras av KTH. Hans forskningsgrupp forskar inom området Kvantkommunikation och deras laboratorium finns på AlbaNova. - Alla avlyssningsförsök kan avslöjas tack vare kvantmekanikens grundläggande teorier och på så sätt höjs informationssäkerheten.
Jonas Enander studerade vid Fysikum omkring 2005 och doktorerade 2015. - Jag gjorde både min masteruppsats och mitt doktorsarbete vid avdelningen för Kosmologi, astropartikelfysik och strängteori. Nu skriver han populärvetenskapligt och har en podd där universitetslektor Sören Holst medverkar.
Jonas Enander är alumn vid Fysikum och doktorerade omkring 2015. Nu driver han en ny podcast som heter Rumtiden som handlar om fysik och astronomi. - Jag har precis släppt den tredje och sista delen i en samtalsserie med Sören Holst från Fysikum. Samtalen handlar om vad kvantfysik egentligen säger om verkligheten.
När han gick på högstadiet var det kemi och fysik som intresserade honom mest. Den inriktningen fortsatte han med under 4-årig teknisk gymnasielinje och under utlandsstudier. Därefter har professor Anders Nilsson verkat i flera länder och hans lista på publikationer och utmärkelser är lång.
Med hjälp av ultrasnabb elektrondiffraktion har Anders Nilsson vid Stockholms universitet tillsammans med kollegor vid SLAC National Accelerator Laboratory i Kalifornien studerat hur vattenstrukturen ändras efter en snabb förändring i kvantfördelningen av avstånd i den interna bindningen. När kvantantalet ökades med en enhet i den interna OH-sträckningen fann teamet överraskande att vätebindningen stärks. Fyndet publiceras i veckan i tidskriften Nature.
Många nya doktorander och postdoktorer samt tre strategiska lärarrekryteringar vid Stockholms universitet. Det är första steget inom WISE, miljardsatsningen på hållbara material.
Vad är egentligen kvantfysik och varför är ämnet så mytomspunnet? Och vad har det med filosofi och teologi att göra? Bildningspodden tar sig an kvantfysiken i veckans avsnitt.
Irene Vicente växte upp i staden Salamanca i västra Spanien. - Jag studerade fysik vid universitetet i Salamanca där jag fick chansen att göra ett utbytesår på Fysikum. Jag gillade Stockholm och universitetet så mycket att jag bestämde mig för att flytta dit för min masterutbildning.
Kvantmekaniken förutsäger effekter som är mot all förväntan och omöjliga att förena med våra dagliga erfarenheter. Ett av de mest fascinerande exemplen på dessa förutsägelser är att ett par partiklar kan vara sammanflätade. När två partiklar är sammanflätade kan vi inte beskriva egenskaperna hos den ena av dem utan att hänvisa till den andra, de beter sig som en enda enhet.
Den 22:a mars kl 13-18 är det Öppet hus på Stockholms universitet i Aula Magna. Där träffar du Filippa Koskelainen, studievägledare och Alexandra Lundholm, studieadministratör Basåret. Hos oss får du reda på hur det är att plugga fysik.
En dag att glädjas över de steg som tagits närmare jämlikhet mellan kön. Här är några sätt att fira dagen på:
- Ge en komplimang till en kvinna du uppskattar, någon som varit hjälpsam eller inspirerat dig. Själv har jag en vän som är så otroligt bra på att stå upp för andra, det ska jag låta henne veta.
FysikShow är ett samverkansprojekt från Stockholms universitet med syftet att höja intresset för naturvetenskap och forskning. FysikShow kommer till skolor och deltar i olika evenemang som har anknytning till naturvetenskap.
Ilona Riipinen vid Stockholms universitet är en av fem forskare som tilldelas det prestigefyllda Göran Gustafssonspriset om sex miljoner kronor. Hon får priset för forskning om hur aerosoler påverkar luften och klimatet.
Svenska Fysikersamfundets konferens, Fysikdagarna, hålls 14–16 juni vid AlbaNova universitetscentrum i Stockholm. Konferensen bjuder på föreläsningar om aktuella ämnen som klimatförändringar, astronomiska observationer och fysikundervisning, samt laboratorievisningar och en posterutställning. Undervisningssektionen har aktiviteter särskilt riktade mot gymnasielärare med föreläsning om NASA-uppdraget DART, workshop kring solenergi och vindkraft, och utflykt till antingen Nobelmuseum eller Ytterby gruva.
Naturvetenskapligt basår anordnar en basårsdag den 9 mars, där vi kommer att bjuda på intressanta och spännande föredrag, fysikshow och fika. Till detta vill vi ta tillfället i akt att bjuda in gymnasieelever för att få roliga smakprov på fyra av våra naturvetenskapliga institutioner.
Efter att centralverkstaden i Frescati lades ner har dess uppgifter tagits över av verkstaden i AlbaNova som drivs gemensamt av Fysikum och KTH. Ulf Ahlberg, nyanställd på Fysikums mekaniska verkstad, levererar bland annat delar till en labbcontainer som ska åka med isbrytaren Oden upp till Arktis under våren.
Kvantteknik är ett nytt område inom fysik och teknik som omfattar teknik som bygger på kvantmekanikens egenskaper. Kvantdatorer är ett exempel på denna teknik och utgör ett paradigmskifte för datorteknik, eftersom de kan prestera mycket mer än befintliga datorer. Den 21 februari kl. 13.00, i Svedbergsalen (FD5), AlbaNova, kommer professor Akira Furusawa från University of Tokyo, RIKEN Center for Quantum Computing att hålla en presentation med titeln THE FUTURE IS QUANTUM - The development of Quantum Computing.
Tidigare har vi skrivit om studentprojektet mellan Stockholms universitet och University College London, UCL, där vi har mätt luftkvalitet med Raspberry Pi:s (en liten Linux-dator.) Nu återvände vi till London för en överlämning av projektet till deras studenter.
Ett internationellt samarbete lett av Mark H. Stockett (Fysikum) och James N. Bull (University of East Anglia) publicerade förra veckan resultat från experiment utförda vid DESIREE-infrastrukturen i Nature Communications. Efter decennier av spekulationer och sökande har astronomer nyligen börjat identifiera komplexa polycykliska aromatiska kolväten (PAH)-molekyler i interstellära moln. Dessa upptäckter har dock avslöjat gapande klyftor i vår förståelse av kemin i dessa extrema miljöer.
Regeringen gör en särskild satsning för sjukhusfysikerutbildning där avdelningen Medicinsk strålningsfysik på Fysikum ger ett utbildningsprogram. Stockholms universitet är ett av fyra lärosäten i Sverige som ger utbildningen. Idag består ledningen av tre kvinnor: Iuliana Toma-Dasu, Emely Kjellsson Lindblom och Marta Lazzeroni. Medicinsk strålningsfysik är ett omfattande och komplext forskningsämne där strålningsfysik tillämpas på medicin och biologi.
PRISMAS, ett tvärvetenskapligt doktorandprogram som involverar nio svenska universitet och MAX IV, lanseras i januari 2023. Programmet är inriktat på FN:s globala mål och Horisont Europas centrala forsknings- och innovationsområden. Målet är att skapa ett nätverk av nästa generations experter inom synkrotronljusbaserad forskning och underlätta för universitet och industri att till fullo utnyttja världsledande synkrotonljusanläggningar som MAX IV. Foivos Perakis och Sergey Koroidov från Fysikum har anslutit sig till programmet.
Detta är inte vilken termin som helst, det är nämligen så att jag äntligen får ta de kurser jag sett fram emot aningen extra sedan start. Bakom mig lämnar jag en längre tid med matematikkurser, som jag må tycka om men det känns skönt att släppa på formaliteten och använda mer intuition igen. Karolina Anurova är Fysikums studentambassadör för Facebook.
Med målet att ta sig an astrofysikens och partikelfysikens stora gåtor på ett tvärvetenskapligt vis grundades år 2008 Oskar Klein-centret i Stockholm. Nu hyllas forskningsmiljön som rik och tillåtande och drar till sig internationellt ledande forskare, bland annat Nobelpristagaren Frank Wilczek.
Karolina går andra året på kandidatprogrammet i fysik. Hon är 24 år och uppväxt i Botkyrka. - I början kan det ta en tid att anpassa sig och då är det bra att tänka igenom vad som faktiskt fungerar och vilka studievanor som kan vara värda att se över. Hon studerar portugisiska och planen är att fortsätta studierna i Brasilien längre fram.
Kunal Deoskar är doktorand vid Fysikum. Han kommer från Nagpur i delstaten Maharashtra i centrala Indien. När han växte upp fascinerades han av astronomi under vandringar med sina föräldrar i Himalaya. Det ledde till studier i fysik i Indien och 2017 kom han till Fysikum. Han försvarade nyligen sin doktorsavhandling om sökandet efter neutriner från gammastrålningsutbrott med hjälp av IceCube-projektets neutrinobservatorium i Antarktis.
Det kan vara svårt att arbeta utomhus när det är minusgrader. På Sydpolen är det cirka -30 °C på sommaren och -60 °C på vintern. Hur bedriver man forskning i sträng kyla? Chad Finley är docent vid Fysikum och medlem av det internationella samarbete som driver IceCube Neutrino Observatory på Sydpolen. - Vi turades om när vi försiktigt installerade sensorer på teleskopet. Annars frös våra händer snabbt och blev oanvändbara, säger Chad som tillbringade två månader där på sommaren.
Henrik Berg är alumn på Medicinsk Strålningsfysik hos Fysikum och belönades nyligen med Svensk Förening för Radiofysiks årliga pris för bästa examensarbete.
Ärligt talat blev jag först lite förvånad över att Nobelföreläsningarna är öppna för allmänheten och att de hålls i Aula Magna på SU. Men min känsla förvandlades nästan omedelbart till upprymdhet. Så i torsdags, den 8 december 2022, stod jag i kö tillsammans med många andra studenter, lärare och andra intresserade för att höra de tre Nobelpristagarna i fysik berätta om sin forskning. Vår studentambassadör David Sturman deltog på årets Nobelföreläsningar och delger här sina upplevelser.
Postdoktorandrådet har inrättats för att företräda alla postdoktorer från Fysikum och hålla direkta möten med avdelningschefen. Syftet är att ge en övergripande bild av situationen och diskutera frågor som rör postdoktorerna.
År 1825 hölls en julföreläsning på Royal Institution i London. Fysikern Michael Faraday (1791-1867) höll i föreläsningarna många gånger. I år är det 20-årsjubileum och många åskådare kom, bland andra vår studentambassadör Wilma Svedlund.
För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu sina observationer i Nature och Nature Astronomy.
18 Nobelpristagare besöker Stockholms universitet under årets Nobelvecka. Lyssna till årets Nobelpristagare i Aula Magna på torsdag vid KVA:s officiella Nobelföreläsningar. Tre av mottagarna av Nobelpriset i fysik för åren 2020 och 2021, professorerna Reinhard Genzel, Andrea Ghez och Giorgio Parisi, kommer den 7/12 till AlbaNova. Den 12/12 på förmiddagen pågår workshopen From Bell and Beyond för experter, doktorander och postdoktorer inom alla aspekter av kvantgränserna. På eftermiddagen sker en paneldiskussion med 2022 års nobelpristagare i fysik.
Fysikpristagaren Frank Wilczeks bok ”Fundamentalt” är ett backstage-pass till verkligheten så som den ser ut egentligen – från materiens inre till yttre rymden. Utifrån sin bok berättar Wilczek om fysikens mysterier – och om hur oväntat det är att vi faktiskt kan förstå hur världen fungerar.
I helgen hölls årets upplaga av Lise Meitner-dagarna, som är ett event för fysikintresserade gymnasieelever runt om i Sverige. Lise Meitner (1878-1968) var en österrikisk-svensk kärnfysiker som insåg att atomkärnor fissioneras när de utsätts för neutronstrålning, och har grundämnet meitnerium uppkallat efter henne. Eleverna kom till AlbaNova och lyssnade på spännande föreläsningar, hade lärorika fysiklabbar och mycket mer! I fredags hölls en mässa för eleverna, där fick jag chansen stå i Fysikums monter.
Den 22 november 2022 ordnades endagskonferensen ”Gauging the performance of optical quantum technologies” på Fysikum. Finansiell hjälp från stipendiet Manchester – Stockholm University Joint research Funding gjorde detta möjligt.
Onsdagen den 16 november kl. 7.47 CET kunde man äntligen se uppskjutningen av Artemis I. Jag hade sett fram emot det ett tag eftersom uppskjutningsdatumet hade skjutits upp flera gånger på grund av tekniska problem och några orkaner. Men som så ofta inom vetenskapen är det värt att vänta eftersom uppdraget nu går bra.
Är du också glad över att mänskligheten vill återvända till månen och med det första Artemis-uppdraget kom närmare detta mål?
Tänk dig att en kärnkraftsolycka skulle hända i Sverige eller att kärnvapen skulle användas i vårt närområde. Då gäller det att veta hur man ska agera för att minska skadorna av den joniserande strålningen. Hur skadan ska behandlas beror på hur mycket av cellernas dna som har gått sönder. Lyssna på myndigheterna och följ instruktionerna, är sjukhusfysikern Tomas Palmqvists råd. Man skyddar sig bäst genom att hålla distans från strålkällan och utsätta sig för så lite strålning som möjligt. Betonghus skyddar bättre än trähus och stäng alla ventiler om det värsta skulle hända.
Workshopen eller mini-konferensen “Quantum Foundations and Teaching” gick av stapeln 8–9 November på Djurönäset. Totalt 22 personer deltog, varav ungefär hälften var från Fysikum. På många sätt undervisar vi fortfarande kvantmekanik ungefär som teorin formulerades för snart hundra år sedan. Kanske är det andra idéer och begrepp som borde betonas mer idag?
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som ska beviljas bidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap 2022. Vetenskapsrådets totala bidragsbelopp för 2022-2026 är mer än 1,2 miljarder kronor till naturvetenskapliga projekt. Projektbidrag som godkänts från Fysikum inkluderar bidrag från Vladimir Krasnov, Henning Schmidt, Sara Strandberg, Markus Kowalewski, Chistophe Clement, Chad Finley.
Efter att ha gjort praktisk arbetslivsorientering (Prao) på Fysikum under våren 2022 återkom Vendela till oss under höstlovet. - Jag har alltid varit naturvetenskapligt intresserad och fick svar på många av mina frågor genom att få på lektioner och genom att prata om fysik med folk som också tycker det är intressant och kul.
För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Valfisken och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna.
Varje år välkomnar Stockholms universitet tusentals internationella studenter från hela världen. Var och en har med sig sin egen ryggsäck full av erfarenheter, förväntningar och drömmar. Var och en med sin egen historia. Möt Daniel, en masterstudent i teoretisk fysik från USA. Han hade alltid velat bli professionell basebollspelare, men livet hade andra planer för honom.
MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är en svensk forskningssatellit utvecklad för att studera atmosfärsvågor. MATS sköts upp i omloppsbana den 4 november från Mahia Peninsula, Nya Zeeland.
När jag valde universitetsutbildning stod det mellan kandidatprogram+master och ett civilingenjörsprogram. Fysikums förra studentambassadör Eleonora gjorde i våras ett inlägg om skillnaden mellan kandidat och civilingenjör här i våras som jag rekommenderar om ni är intresserade. Eftersom jag vill forska i framtiden och alltid har varit intresserad av VARFÖR saker fungerar valde jag kandidat.
Jag går nu andra året på Kandidatprogrammet i Fysik och läser en mattekurs i Analys och en statistikkurs. Innan trodde jag inte att jag skulle gilla statistik, men det är hittills en av mina favoritkurser jag läst!
Den nya svenska forskningssatelliten MATS kommer att skjutas upp i rymden av RocketLab från rymdhamnen i Mahia, Nya Zeeland. Efter flera år av utveckling och fördröjning, senast pga avbruten rysk uppskjutning, kommer nu MATS-satelliten till slut att skjutas upp i omloppsbana och börja samla data.
Fysiktävlingen för 2022 sker den 15 december och är en lagtävling för elever i årskurs fem och sex i Stockholmsregionen. Fysikdemonstrationer är ett bra sätt att förklara fysikaliska fenomen och grundläggande principer i naturvetenskap. Eleverna måste ta med sig sin lunch och skolorna bör bekräfta sitt deltagande en månad i förväg, den 15 november. Välkomna med anmälan!
Emely Kjellsson Lindblom är universitetslektor på Fysikum, Stockholms universitet. Hon arbetar med medicinsk sjukhusfysik. – Forskningen i medicinsk strålningsfysik fokuserar i första hand på optimering av strålbehandling. Vi har flera pågående projekt som är kopplade till Karolinska Universitetssjukhusets racetrack-mikrotron i Solna och det finns också planer på en anläggning för strålbehandling med lätta joner.
Forskare har haft funderingar kring existensen av mörk materia – materia som inte verkar interagera med ljus – i nästan 100 år. Tack vare ett anslag på 27,5 miljoner kronor kan Jón Gudmundsson och hans kollegor vid Stockholms universitet konstruera en ny typ av detektor för att hitta axioner, ett slags hypotetiska partiklar som skulle kunna vara det som mörk materia består av.
Den 30 september anordnade Fysikum tillsammans med KI, KTH och Vetenskapens hus ForskarFredag. Det är ett evenemang främst riktat till gymnasieelever, men också högstadieelever och andra intresserade, som syftar till att öka intresset för forskning. ForskarFredag ägde rum på AlbaNova, och jag som studentambassadör för Fysikum fick möjligheten att medverka. Vår studentambassadör Wilma Svedlund rapporterar.
Ett ämnes elektronaffinitet definieras som den mängden energi som frigörs när ytterligare en elektron binds till systemet, vilket naturligtvis är lika med energin som behövs för att avlägsna elektronen från den negativa jonen. Ett effektivt sätt att bestämma elektronaffiniteter är att exponera negativa joner för ett laserfält och sedan variera ljusets våglängd för att hitta tröskeln för en signal relaterad till fotoavskiljningsprocessen som separerar den extra elektronen från den neutrala atomen. Den längsta våglängden för vilken detta kan hända motsvarar en fotonenergi lika med elektronaffiniteten, så genom att hitta tröskeln och transformera från våglängd till fotonenergi kan man bestämma elektronaffiniteten.
Proteiner är ansvariga för många av kroppens funktioner och genom att förstå proteindynamiken i celler kan forskare lära sig mer om läkemedelsdesign och sjukdomspatologi. Nu har en internationell forskargrupp identifierat ett nytt sätt att undersöka proteindynamiken med hjälp av den höga repetitionsfrekvensen och koherensen hos de röntgenblixtar som produceras av den europeiska röntgenfrielektronlasern (EuXFEL). I studien, som publiceras i Nature Communications, används en teknik som kallas megahertz X-ray photon correlation spectroscopy (MHz-XPCS) och kan öppna nya tillämpningar inom hälsa och läkemedel.
Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Det och mycket annat fick besökarna upptäcka under ForskarFredag som firades över hela Sverige den 30 september.
Frank Wilczek är professor i teoretisk fysik vid MIT och Fysikum, Stockholms universitet och Nobelpristagare. Han fick Nobelpriset i fysik 2004. Hör honom kommentera 2022 års fysikpris och ge råd till årets pristagare som anländer till Stockholm i december.
Frank Wilczek är professor i teoretisk fysik vid MIT och Stockholms universitet. Han fick Nobelpriset i fysik 2004. Hör honom kommentera årets fysikpris, som belönar forskning om kvantinformation, och ge råd till pristagarna inför besöket i Stockholm i december.
Vår förra ambassadör för Fysikums Facebook, Eleonora Svanberg, tar sin Master i Cambridge. Hon har fått sin första forskningsartikel publicerad i Oxford Academic.
— Jag tycker att det har varit en fantastiskt möjlighet att få testa på forskning, och att få publicera känns som en viktig milstolpe i min framtida karriär. Jag hoppas att flera studenter får chansen att göra det här, säger Eleonora Svanberg.
När jag började studera fysik visste jag namnen på de stora ämnena inom fysiken som kvantmekanik och allmän relativitetsteori. När jag fortsatte med föreläsningar och terminer kände jag att mina kunskaper inom dessa grundläggande och breda områden ökade. Men när tiden för avhandlingsprojektet kom allt närmare märkte jag att forskning sker om så många mindre ämnen och varianter än vad jag mötte i mina dagliga föreläsningar. Ofta dök en fråga upp i mitt huvud om hur jag skulle kunna lära mig mer om dessa olika forskningsämnen som finns idag.
Jag vill berätta hur en vanlig dag i mina studier ser ut. I höst läser jag kurserna Finita elementmetoden och Kvantoptik. Den första är en kurs i numerisk matematik och kombinerar teori och programmeringsövningar. Kvantoptik är en fysikkurs och innehåller ett praktiskt labb.
Att komma igång med plugget i början av höstterminen kan vara svårt när annat i livet kallar. De sista varma sommarkvällarna har passerat och du kanske har en vana av att sitta på sociala medier under dagarna, gå på långpromenader, eller så du är en av många som gillar att spela spel sent om kvällarna. Oavsett vad det är som stör, blir det enklare om du ger dig själv rätt förutsättningar för att plugga bra.
Let me tell you how a usual day of my studies looks like. This fall I am taking the courses Finite Element Methods and Quantum Optics. The first one is a numerical math course and combines theory and programming exercises. Quantum Optics is a purely physics course and even includes a practical lab.
Våra tidigare studenter har fått nya utmaningar och nu är David Stuhrmann en av de nya ambassadörerna för Fysikums sociala medier. Han har deltagit i ett samarbete mellan SU och UCL i London. David presenterar sig själv så att du kan lära känna honom bättre.
Mitt under sommaren nåddes vi av det oväntade och mycket sorgliga beskedet att vår kollega Magnus Axelsson har avlidit. Tack vare hans vänlighet, kompetens och hjälpsamhet var Magnus en av våra mest uppskattade kollegor. Hans främsta engagemang gällde grundutbildningen både på institutionen och fakulteten.
Eftersom våra tidigare studenter har gått vidare med nya utmaningar presenterar vi nu en av de nya ambassadörerna för Fysikums sociala medier. Wilma Svedlund är först ut och hon har varit med på ett samarbete mellan SU och UCL i London. Här berättar hon mer om sig själv.
Extremt effektiva källor för sammanflätade fotonpar kan uppnås genom att använda en enkel men effektiv metod - att placera kvantprickar i bredbandiga pelarmikrokaviteter. - Det är en ny anordning med potential att förbättra den digitala säkerheten, säger professor Ana Predojević, ansvarig för Quantum Photonics-gruppen vid Fysikum.
En internationell forskargrupp, där en forskare vid Stockholms universitet ingår, har genomfört den mest omfattande simuleringen av vårt nära universum. Ett område som täcker ett avstånd på upp till 600 miljoner ljusår från Jorden.
Emil J. Bergholtz, började studera på Fysikum 1999 på forskargrenen vilket gjorde att han fick snabb kontakt med forskning och forskare. Han är numera professor och en av fem forskare som tilldelas Göran Gustafssonprisen av Kungliga Vetenskapsakademien.
Övergångsmetallkomplex kan agera som katalysatorer för energikonvertering i fotokemiska processer eftersom de har lättillgängliga nära liggande elektroniska tillstånd. Datorsimuleringar ger en unik tillgång till mekanistiska detaljer om reaktionsvägarna.
Fotosyror är molekyler (tex. med protonerade amingrupper) som kan avge en proton när de blir exciterade av ljusabsorption, och därigenom gör lösningen sur. Med tidsupplöst röntgenspektroskopi, där elektronstrukturen kan sonderas lokalt runt den protondonerande aminogruppen i molekylen, har vi kunnat visa hur elektronstrukturen förändras I det ljusexciterade tillståndet. Därmed har vi kunnat förklara de förbryllande egenskaperna hos fotosyror.
Denna vetenskapsdokumentär avslöjar banbrytande insikter om det märkliga ämne som utgör merparten av oss själva: vatten. Ändå har ingen lyckats förklara ursprunget till vattens unika anomalier på molekylär nivå. I filmen får vi följa den vetenskapliga processen från den teoretiska hypotes om två vätskor som presenterats av professor Francesco Sciortino, till det experimentella arbete som leds av svensken Anders Nilsson vid Stockholms universitet och hans team, där de testar vatten under extrema förhållanden för att genomföra ett experiment ingen ansåg genomförbart.
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på en koppar-zink-katalysator när koldioxid reduceras till metanol, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. En bättre kunskap om katalysprocessen och möjligheten att hitta ännu effektivare material öppnar dörren för en grön omställning inom den kemiska industrin.
Lars G.M. Pettersson, professor i teoretisk kemisk fysik på Fysikum tilldelas Advanced Grant från ERC för projektet “Gases in Water”. Det finns nu allt starkare bevis för att det existerar två former av flytande vatten: en vätska med hög densitet (HDL) och en med låg densitet (LDL). Forskarna kommer att utveckla en förbättrad teoretisk beskrivning av hur vattenmolekyler interagerar genom datorsimuleringar av vätskorna.
Vätgas förväntas få en stor betydelse i ett framtida hållbart samhälle, då det kan ersätta fossila kolbaserade kemikalier i en lång rad tekniska processer som producerar väsentliga mängder koldioxid. Bland dessa finns järntillverkning (vätgas ersätter koks) och drivmedel för fordon, antingen direkt eller i konverterad form som metan eller metanol.
Hiranya Peiris delar sin tid mellan Fysikum vid Stockholms universitet och University College i London. Hon är professor i astrofysik och har gett betydande bidrag till kosmologin genom att kombinera observationer med teoretisk fysikforskning och avancerad dataanalys. Hon är nu utnämnd som ny ledamot i klassen för fysik hos Kungliga Vetenskapsakademin.
Frank Wilczek, Nobelprisbelönt teoretisk fysiker och författare, samt professor vid bland annat Stockholms universitet, tilldelas 2022 års Templetonpris. ”Vi är mycket glada över vad Frank Wilczek, med sitt enastående djup och breda kunskap, bidrar till inom fysikforskningen”, säger Jan Conrad, prefekt för Fysikum vid Stockholms universitet.
För snart tre år sedan flyttade jag från Linköping för att börja mina fysikstudier i Stockholm. Såklart var jag nervös över hur kurserna skulle gå, eller hur det fungerade att plugga på universitetet, men det som kändes mest läskigt just då när jag packade upp flyttkartongerna var om jag skulle få några vänner? Jag hade fått höra innan att det skulle vara svårt att hitta några att umgås med för att majoriteten i klassen skulle vara från Stockholm och redan ha sitt kompisgäng. Det kändes lite som när jag började på en ny skola i mellanstadiet och jag ställde nog mig frågan “hur skaffar man ens vänner?” flera gånger. Så vad hände? Jo, på introduktionsdagen, precis utanför aulan där vi skulle ha upprop, träffade jag tre killar som fortfarande är mina vänner idag. Så berättar vår studentambassadör Eleonora Svanberg.
Stephan Rosswog, professor i astronomi vid Stockholms universitet, är en av de forskare som tilldelas ett prestigefyllt ERC Advanced Grant. Professor Love Dalén vid Centrum för paleogenetik tilldelas även ett bidrag.
Fysikern Lesya Demchenko flydde från kriget i Ukraina med sin familj och anlände till Nynäshamn den 16 mars. Med hjälp av ett forskningsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning hoppas hon kunna fortsätta sin forskning vid Institutionen för material- och miljökemi på Stockholms universitet.
- Nu när jag har läst många olika och intressanta kurser på fysikprogrammet så har jag fått upp ögonen för ett specifikt område, nämligen "statistisk mekanik". Första terminen läste jag en kurs i termodynamik, vilket var min första inblick i området. Då tyckte jag det verkade komplicerat, och jag hade svårt att få en bra konceptuell förståelse. Men med tiden började jag däremot uppskatta området mer och mer, och idag tycker jag att statistik mekanik är ett av de mest eleganta områdena, eftersom den ger en bra blandning mellan fysik, matematik och filosofi. Vår studentambassadör Henrik Jörnling berättar mer på Fysikums Facebook!
Utöver studierna (och ambassadörskapet) extrajobbar jag med diverse projekt för att inspirerar kommande generation att studera fysik och matematik; och denna vecka fick jag turen att göra det tillsammans med SU och Starlings. Fysik-, meteorologi-, astronomi- och matematikprogrammen skulle få sina egna inspofilmer, dvs filmer som ska inspirera unga att studera dessa program. Det innebar tre fullspäckade inspelningsdagar som inkluderade allt ifrån Skandionkliniken, Desiree-labbet och till och med flyga helikopter! Läs mer om Eleonora Svanberg på Fysikums Facebook.
Som ni alla vet så gillar jag verkligen att plugga fysik, men emellanåt går studenter igenom perioder som kan vara tuffa. Många kan uppleva stress eller andra orostankar, vilket är ett vanligt och återkommande problem som kan vara riktigt energikrävande. Vår studentambassadör för Fysikums Facebook, Henrik Jörnling, berättar om hur man kan hantera svårigheter under studietiden.
Forskare har för första gången kunnat skapa sig en tredimensionell bild av en röntgenbinär, ett system där ett svart hål och en stjärna kretsar kring varandra. De blev förvånade när de upptäckte att lutningen på rotationsaxeln för det svarta hålet skiljer sig mycket, hela 40 grader, från axeln i systemets omloppsbana.
Två helt olika DESIREE-experiment publicerades samma dag i januari. Det ena är ett livstidsexperiment där negativa joner av vismut studerades det andra är ett experiment med sammanfallande strålar.
Anders Nilssons ERC-projekt om vatten har utsetts till en framgångshistoria av Europakommissionen.
Artikeln är översatt till ett flertal språk. Anders Nilsson tycker att det är väldigt roligt att Europeiska Kommissionen uppmärksammar vattenforskning som kan vara ett av de viktigaste områdena när det gäller att förstå klimatförändringarna.
En av de mest spännande och minst förstådda egenskaperna i material är den så kallade magnetoelasticiteten. Här berättar forskaren Stefano Bonetti om experiment som har utförts i samarbete med universitet i Tyskland, Frankrike, Japan och Italien.
2021 blev Sören utnämnd till Årets lärare tillsammans med fyra andra från Stockholms universitet. 282 personer var nominerade. - Det är roligt när studenterna upptäcker att de kan och förstår fysik, säger Sören Holst.
Äntligen. Efter 25 års planering har nu världens hittills största rymdteleskop, James Webb, nått sin omloppsbana i rymden. Teleskopet gör mätningar i infrarött ljus och kommer bland annat att kunna undersöka atmosfären på planeter i andra solsystem och se längre tillbaka i universums historia än någonsin tidigare. Instrumentet som fångar upp det allra svagaste infraröda ljuset är utvecklat i Sverige av forskare från bland annat Stockholms universitet.
Medborgarforskarnas betydelse blir allt större. Men hur säkerställer man att icke-forskare gör rätt – och hur stor är egentligen sannolikheten att hitta E.T?
I ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska forskare reda ut kopplingen mellan fysiska och biologiska processer kring utbredningen av algblomningar och ta fram verktyg som kan förutse hur de förändras i ett varmare klimat.
Matt O’Regan och Daniel Rudbäck är för närvarande på väg till det kanadensiska Beaufort havet på det kanadensiska kustbevakningsfartyget CCGS Amundsen.
Först ut i måndags var uppropen för studenterna som påbörjar sina kandidatutbildningar i fysik, astronomi, meteorologi, oceanografi och klimatfysik samt sjukhusfysikerstudenterna.
Under en planerad observation av två planeter runt en närliggande stjärna fick rymdteleskopet CHEOPS oväntat syn på hur en tredje planet passerade framför stjärnan. Planetens passage avslöjar spännande detaljer om en sällsynt planet utan känd motsvarighet.
All materia på jorden och i universum är uppbyggd av elementarpartiklar som funnits sedan strax efter Big Bang. Wallenberg Scholar Sara Strandberg studerar hur partiklarna interagerar med varandra.
Professor Alexander Balatsky leder ett nytt projekt som ska bryta ny mark inom kvantfysiken. Här ska forskarna utveckla nya teoretiska modeller och metoder för att förstå, förutsäga och i förlängningen även kontrollera nya dynamiska kvanttillstånd.
Wallenberg Academy Fellow Emil Johansson Bergholtz har lagt grunden till ett helt nytt forskningsfält inom teoretisk fysik. Efter tre års utforskning av fältet tas nu steget till att hitta nya tillämpningar för kunskapen. Bland de första kan bli en sensor för mörk materia.
Artificiell intelligens hjälper forskare att undvika tidsödande och slumpmässiga experiment. En forskargrupp vid Nordita har tagit fram AI-baserade verktyg för att snabbare än idag hitta material som kan användas i framtidens elektronik – och kanske även för att lösa ett av de stora olösta mysterierna i universum.
Antiväte är antimateriens motsvarighet till vanligt väte, d.v.s. det är det bundna tillståndet hos en antiproton och en positron. Enligt det så kallade CPT teoremet måste antiväte och väte ha identiska spektra.
ATLAS-experimentet är ett av fyra stora experiment vid Large Hadron Collider-anläggningen (LHC) vid CERN och en av två generella detektorer som är utformade för att utforska ett brett spektrum av frågor om materiens grundläggande beståndsdelar och naturkrafterna.
Förekomsten av mörk materia är välgrundad: det finns bred empirisk evidens för en ny sorts materia, som har betydande gravitationseffekter på evolutionen av vårt universum. Men bortom förhållandet att den har gravitationseffekter, vet vi endast att mörk materia är helt olikt det som studerats inom partikelfysiken så långt.
Det EU-finansierade Brisk Rydberg-joner för skalbara kvantprocessorer kommer att kombinera teknik för fångade joner och Rydberg-interaktion för att bygga en mycket lovande fysisk plattform för en skalbar kvantdator.
Sammanflätning skilljer kvantemekanska system från klassiska. Den medför möjliga tillämpningar, men också att kvantsystem blir oerhört svåra att simulera. Vi försöker förstå rollen som sammanflätning spelar och hur den kan simuleras effektivt.
Ömsesidig neutralisation studeras vid jonlagringsringen DESIREE. I processen överförs en elektron från en negativt till en positivt laddad jon och två neutrala partiklar formas. Denna fundamentala processen är viktig i många naturliga miljöer.
Projektet FUSE undersöker olika vägar som studenter kan ta för att söka sig till en utbildning i fysik. Fokus ligger på studenter från underrepresenterade grupper, som till exempel kvinnor och personer från familjer med icke-akademisk bakgrund.
Syftet med projektet är att undersöka hur molekylära azidföreningar [R-N=N=N] reagerar på ljus.
Vi undersöker också vad som bestämmer vilka intermediärer som bildas. Därigenom hoppas vi kunna styra fotokemiska reaktioner, tex i framställing av läkemedel.
Vår forskning syftar till att leverera kunskap som leder till en hållbar CO2-reduktionsreaktion för att erhålla kemikalier och bränslen som en oöverträffad energiresurs när det gäller energitäthet, lagring och distribution.
Syftet med projektet är att utforska unika egenskaper i kvasikristaller som kan kopplas till deras specifika struktur. De magnetiska och elektroniska egenskaperna som nyligen har hittats i kvasikristaller av Tsai-typ är av särskilt intresse.
I detta projekt använder vi data från ATLAS experimentet vid CERN för att leta efter nya Higgspartiklar i teorier som skulle leda till rätt asymmetri mellan partiklar och antipartiklar och skulle även leda till urgravitationsvågor.
Gravitationen skiljer upp och ner, samt styr himlakropparna och universums expansion. Kvantmekaniken kontrollerar de andra krafterna och materiens egenskaper. I "holografiska" teorier blir både gravitation och materia följder av kvantmekaniken.
Insidan av en cell är fullpackad med proteiner, RNA och andra biomolekyler. Forskare har upptäckt att denna trängsel i cellen resulterar i ett slags kondensat av biomolekyler, som små molekyldroppar, som verkar vara viktiga för cellens funktion.
Solceller baserade på perovskitmaterial har under kort tid nått hög verkningsgrad, men det finns problem med toxicitet och stabilitet. Teoretiska undersökningar ger mikroskopisk inblick i materialen, och kan bidra till utveckling av alternativa material.
Analysen av icke-empirisk konfirmering har hittills applicerats på strängteori, då denna utgör ett praktexempel på en betrodd teori som saknar empiriskt stöd. Det föreliggande projektet avser att applicera begreppet på en vidare klass av fysikteorier, där teorin har något empiriskt stöd men inte är slutgiltigt bekräftad.
Mörka materians syns inte i vanliga teleskop men vi vet att den finns. Detta projekt använder sig av detektorer djup under marken för att leta efter partiklarna som kan utgöra mörka materian.
Under nedkylning uppstår dynamiska heterogeniteter (DyHes) i vätskor. På atomskala förväntas DyHes vara vanliga och spela en betydande roll inom många vetenskapsområden.
Det finns många baskemikalier som är viktiga för den katalytiska tillverkningen av gödningsmedel, plast, tvättmedel, läkemedel och bränslen. För närvarande är råvarorna för den kemiska industrin helt och hållet baserade på fossila källor som står för 8 % av världens utsläpp av växthusgaser (exklusive förbränning av bränslen).
Projektet syftar till att öka förståelsen för hur laddning och energi överförs och kemiska bindningar skapas när kolbaserade molekyler växelverkar med atomer och molekyler, och hur viktiga sådana processer är i t.ex. olika astrofysikaliska miljöer.
Kvantmaterial är material med starkt korrelerade system av elektroner och spinn där ofta oväntad emergens framträder. I detta forskningsprojekt kommer vi experimentellt att studera kvantmaterial i system med anisotropa egenskaper.
Vi sammanför flera grundforskningsinriktningar som är under stark utveckling - från materialvetenskap och kvantoptik till teorin för topologiska tillstånd och aspekter av modern matematik — med potential att lägga en grund för framtida teknologi.
I standardmodellen destabiliseras Higgsbosonens massa i hög grad av kvantkorrigeringar, och modellens fria parametrar måste vara extremt finjusterade för att man ska få fram den uppmätta Higgs-massan.
Att klarlägga de dynamiska egenskaperna hos biomolekylära kondensat är avgörande för att förstå cellulära mekanismer och för formulering av framtida proteinbaserade läkemedel.
MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är ett svenskt satellitprojekt för att undersöka atmosfäriska vågor. Stora osäkerhetsfaktorer råder om distributionen av sådana vågor vilket begränsar atmosfärsmodellers förmåga att förutspå framtida förändringar i mesosfären, det område som gränsar till rymden på 50-100 km höjd.
MOCCHA (Microbiology-Ocean-Cloud-Coupling – in the High Arctic) – ARCTIC OCEAN 2018 var en internationell och tvärvetenskaplig forskningsexpedition till den centrala arktiska havsbassängen under sommaren 2018.
Över hälften av världens cancerpatienter får strålterapi, som beräknas bidra till 40% av botade fall. Genom att kombinera strålbehandling med immunoterapi förväntas överlevnaden kunna öka. Radiobiologisk modellering kan bidra till denna utveckling.
Partiklarna i Standardmodellen för partikelfysik och deras massor saknar förklaring. Det är som om vi hade det periodiska systemet för atomer men inte förklaringen i termer av kvantmekanik samt protoners, neutroners och elektroners egenskaper.
Enligt vår bästa kosmologiska modell så utgör “mörk materia” runt 80% av den totala massan i universum. Men vad är mörk materia, och i vilken mening är vi berättigade att tro på dess existens?
PRISMAS – PhD Research and Innovation in Synchrotron Methods and Applications in Sweden – är ett nytt
doktorandprogram som utbildar nästa generations ledande synkrotronexperter
Stereotaktisk strålbehandling är en mycket framgångsrik strålbehandlingsmetod för vissa typer av cancer som innebär att behandlingen ges i en (radiokirurgi) eller ett fåtal sessioner.
Vi undersöker möjligheterna att kontrollera kemiska reaktioner med begränsade elektriska fält ur ett teoretiskt perspektiv. Genom att använda nanokaviteter kan man skapa hybridtillstånd mellan ljus och materia och modifiera molekylers reaktivitet.
Det vetenskapliga målet för detta konsortium är att använda avancerade röntgenmetoder för att studera dynamiken hos proteiner i trånga miljöer, i kondensat och under fasövergångar på relevanta längd- och tidsskalor.
SINFONIA-projektet kommer att utveckla nya metoder och verktyg som kommer att ge en omfattande riskbedömning av skadliga effekter av strålningsexponering på patienter, arbetstagare, vårdare och tröstare, allmänheten och miljön under behandlingen av patienter som misstänks eller diagnostiseras med lymfom och hjärntumörer.
I detta teoretiska projekt ämnar vi undersöka vad som händer när vi istället sätter ihop exotiska topologiska komponenter. Mer specifikt vill vi undersöka fyra typer av “skulpterade topologiska heterostrukturer” som beskrivs kortfattat nedan.
En supersymmetrisk utvidning av standardmodellen kan bl.a. lösa Higgsmassans finjusteringsproblem och förklara den mörka materian. I detta projekt söker vi efter den supersymmetriska partnern till toppkvarken med data från ATLAS-experimentet på CERN.
Nya former av ljus ger fantastiska nya verktyg. Med ljuspulser så korta att inte ens molekyler hinner reagera innan de är
över kan vi studera elektroners rörelse i realtid. Hur initieras kemiska reaktioner? Vad händer under en jonisationsprocess?
Detta projekt fokuserar på nydanande idéer inom topologisk materia såsom icke-Abelska anyoner från relativ vridning och defekter i Moiré heterostructurer samt topologiska fenomen i öppna dissipativa system.
Syftet med det här projektet är att få en djupare förståelse för hur elever kan stöttas i sitt meningsskapande när de ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen, som till exempel kraft och motkraft. Hur kan eleverna utifrån sina vardagserfarenheter få kunskap om detta som de tycker är meningsfull?
En ofta bortglömd energikonsument är internet. Datacenter, där information lagras i form av magnetiska bitar, slösar bort det mesta av energin i form av värme. Att förbättra kontrollen över magnetisk information är avgörande för vårt samhälle.
Moderna ljuskällor som frielektronlasrar och källor med hög harmonisk generation kan ge lysande, bredbandiga och ultrakorta ljuspulser. Detta öppnar nya möjligheter att undersöka icke-adiabatiska fenomen i molekyler.
Fasta katalysatorer används ofta för att öka hastigheten eller selektiviteten hos önskvärda kemiska reaktioner. Vårt mål är att studera de underliggande mekanismerna för dessa reaktioner genom att undersöka katalytiska modellsystem.
Vi utvecklar ny elektronik för dataupptagning och avläsning på detektor för ATLAS-experimentet vid Large Hadron Collider (LHC) vid CERN, för att möta utmaningarna med datainsamling i takt med att strålningsintensitet uppgraderas kraftigt.
Sedan flera decennier tillbaka vet man att många av vattnets egenskaper, t.ex. densitet, kompressibilitet och värmekapacitet, blir starkt avvikande när temperaturen sjunker. Denna avvikelse från ett enkelt vätskebeteende förstärks särskilt kraftigt när vatten kyls ner under fryspunkten till den metastabila superkylda regimen.
WACQT är ett nationellt forskningsprogram, koordinerat från Chalmers, som syftar till att ta svensk forskning och industri till framkanten av kvantteknologi.
ATLAS-experimentet är ett av fyra stora experiment vid Large Hadron Collider-anläggningen (LHC) vid CERN och en av två generella detektorer som är utformade för att utforska ett brett spektrum av frågor om materiens grundläggande beståndsdelar och naturkrafterna.
Över långa tidsskalor utvecklas atmosfärs- och oceancirkulation i samspel med inlandsisar, bergskedjor, och omfördelningar av kol mellan atmosfär, ocean och land. Cirkulationssystemen och relaterade återkopplingar påverkar flödet av energi och materia mellan olika klimatreservoarer och skapar naturliga klimatvariationer.
Avdelningen för atomfysik bedriver experimentell forskning inom atomkraftens kollisionsfysik som behandlar interaktioner mellan positivt och negativt laddade atomjoner, molekylära joner som fullerener, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), biomolekyler och kluster.
Hur och varför atmosfären rör sig studeras inom dynamisk meteorologi. Atmosfären är aldrig stilla och dess rörelse kan beskrivas av partiella differentialekvationer som beskriver hur förändringar av hastighet, densitet, tryck och temperatur sker. Vi studerar dessa rörelser från de minsta skalorna av turbulens till planetära vågor.
Supraledning är ett fascinerande fenomen som gör det möjligt att observera kvantmekaniska beteenden i makroskopiska objekt. Därför kan det användas för att bygga kvantelektroniska komponenter med hjälp av konventionella nanoteknologiska verktyg.
Gruppen fokuserar på tekniker för röntgenspridning, röntgenspektroskopi och fotoelektronspektroskopi med hjälp av synkrotronstrålningskällor och lasrar för fria elektroner med röntgenstrålning vid anläggningar runt om i världen.
Vi strävar efter att skapa ett universellt molekylärt ramverk, där vilken molekyl som helst kan förutsägas med AI. Med denna teknik kommer designen av nya molekyler att vara möjlig med ett knapptryck.
Den avancerade driften av en framtida fusionskraftreaktor kommer att ge upphov till en rad globala instabiliteter som måste kontrolleras. Syftet med detta projekt är att studera dessa lägen och kontrollera dem genom att lägga till svaga magnetfält genom ett aktivt återkopplingssystem.
Vår forskning är inriktad på termodynamisk, transport och strukturell karakterisering av material med nya elektroniska egenskaper vid låga temperaturer.
Kosmologiska observationer och instrumentering vid institutionen omfattar supernovor, den kosmiska mikrovågsbakgrunden och stora kartläggningar av galaxer.
Vi studerar en rad frågor inom kvantmekanik. Det kan röra fundamentala aspekter så som dynamiken i sammanflätade system, eller fasdiagrammen för olika modeller, både för öppna och slutna kvantsystem.
Medicinsk strålningsfysik är ett omfattande och komplext ämne för translationell forskning som handlar om följande: strålningsfysik tillämpad på medicin och biologi för medicinsk strålningsavbildning och strålningsterapi.
Forskning om mellanatmosfären på MISU handlar om höjder mellan ca 10 och 130 km. Vi använder satelliter, raketer och markbaserade instrument for att studera denna fascinerande del av vår planet. En aktuell höjdpunkt är Sveriges nya forskningssatellit som vi sköt upp i november 2022: MATS.
Vi utför teoretiska studier av molekylära reaktioner som kräver en solid kvantbeskrivning av både elektroner och kärnor. Dessa processer omfattar reaktioner som drivs av kollisioner mellan elektroner och molekyler, kolliderande atomer eller joner samt fotoninducerade processer.
Gruppen arbetar med ett brett spektrum av ämnen som omfattar fotokemi, koherent kontroll, polaritonisk kemi, ultrasnabb spektroskopi och numeriska metoder relaterade till kvantdynamik.
En fortsatt förändring av atmosfärens innehåll av växthusgaser och partiklar beräknas ge en framtida och för människan farlig uppvärmning långt över 1,5°C jämfört med förindustriell nivå. Dock är det osäkert hur stor del av uppvärmningen som maskeras av partiklarnas avkylande effekt och särskilt partiklarnas påverkan på molnens utbredning och egenskaper.
I Nordatlanten transporterar ett mäktigt strömsystem, via Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen, varmt ytvatten mot nordliga subpolära områden där djupvatten bildas. Detta strömsystem, som är en viktig länk i den globala oceancirkulationen mellan Atlanten och Stilla havet, för även in varmt Atlantvatten i Arktiska oceanen.
Den globala uppvärmningen är inte jämnt fördelad över jorden. Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som för resten av jorden i medeltal. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av ytan och tjockleken av havsisen.
I gruppen är vi intresserade av att förstå vattnets roll i kemiska och biofysikaliska processer ur ett statistiskt fysikperspektiv. Vi studerar den strukturella dynamiken hos vattenlösningar, inklusive nanopartiklar, organiska molekyler och proteiner i underkylda och glasartade tillstånd.
Vi bygger teoretiska och beräkningsmässiga verktyg för tolkning och kvantitativ beskrivning av experimentella observationer - särskilt de som görs med attosekunds-ljuskällor.
Östersjön är ett av jordens mest undersökta och studerade havsområden. Ändå finns det olösta frågor kring havscirkulationen och dess komplexa samspel med andra komponenter av Östersjöns klimatsystem, trots viktiga konsekvenser för kustsamhället och marin verksamhet.
