Erik Elfwing, studentambassadör för Fysikums sociala medier

Hur blev du intresserad av fysik?

Erik är 23 år gammal och växte upp i Tyresö där han nu bor med sin sambo.
— En stor anledning till att nosa på naturvetenskapen var att min mamma är marinbiolog på SU. Faktum är att jag egentligen hade föreställt mig att det var ungefär i de fotspåren jag skulle gå efter basåret, ovetande om fysikens dragningskraft (medveten ordvits).

Erik går det tredje året på kandidatprogrammet i fysik med inriktning fysik.
— Under gymnasiet läste jag ekonomi, men valde sedan att sadla om mot det naturvetenskapliga för att se om någonting lockade mig mer. Då snubblade jag in på SU:s naturvetenskapliga basår. Efter ett intensivt men oerhört kul år så var det fysiken som fångade mig. Jag valde då att gå direkt in på kandidaten följande höst.

Vilka framtidsplaner har du efter utbildningen?

Erik har inget riktigt konkret mål eller plan med sin utbildning och vad han ska göra efter.

— Jag sätter den ena foten efter den andra och fokuserar på att fortsätta lära mig om hur omvärlden fungerar. Jag trivs med att utbildningen är utmanande och intressant och tänker att jag kommer hitta rätt om jag fortsätter följa den känslan. Med tanke på att kandidat-programmet snart tar slut så har jag ändå börjat fundera och jag vill helt klart läsa vidare, men har svårt att välja vilken master som skulle passa mig bäst. Jag hoppas helt enkelt att detta sista år kommer göra det tydligare vad jag vill fördjupa mig i.

Ingen naturbegåvning krävs för att läsa fysik

Med tanke på att han inte läste natur i gymnasiet och dessutom hade väldigt svårt med matematik, ibland till och med på gränsen att inte klara sig, så vill han visa att man inte behöver vara någon naturbegåvning för att läsa fysik.

— Allt som krävs är intresse, nyfikenhet och hårt arbete. Tyvärr är det en vanlig uppfattning att man behöver ha en inneboende talang och begåvning för exempelvis matte för att klara av fysik. Många tvivlar helt enkelt på sin egen förmåga och tar för givet att man inte är fysiker-material. Jag tänkte det själv och hör det ofta. Så jag vill vara ett exempel på att allt är en färdighet man kan lära sig, som alla kan utveckla, inte något man föds med. Man måste bara vara villig att anstränga sig och lägga ner tiden. Det är inte alltid enkelt, men långt ifrån omöjligt! Jag vill gärna tro att människor som Einstein, inte nödvändigtvis var smartare eller mer begåvade än oss andra, han lade bara ner mycket mer tid och mer envishet på att förstå världen och det språk som beskriver den.

Passande citat av en tongivande fysiker och pedagog

"Du frågar mig om en vanlig person skulle kunna föreställa sig dessa saker genom att studera hårt. Självklart. Jag var en vanlig person som studerade hårt. Det finns inga mirakelmänniskor. Det råkar bara vara så att de blev intresserade och lärde sig allt det här. De är bara människor. Det finns ingen talang eller speciell mirakulös förmåga att förstå kvantmekanik eller en mirakulös förmåga att föreställa sig elektromagnetiska fält som kommer utan övning, läsning, inlärning och studier. Så om du tar en vanlig person som är villig att ägna mycket tid åt studier, arbete, tänkande och matematik, då blir hen en vetenskapsman."

Översatt uttalande från Richard P. Feynman.

Richard Phillips Feynman var en amerikansk teoretisk fysiker. Han är mest känd för sitt arbete inom kvantmekanikens vägintegralformulering, teorin om kvantelektrodynamik, fysiken bakom superfluiditet hos superkyld flytande helium, samt inom partikelfysik, där han föreslog partonmodellen.

Mer information

Naturvetenskapligt basår, Stockholms universitet

Kandidatprogrammet i fysik, Fysikum, Stockholms universitet