Svensk forskningssatellit uppskjuten i rymden från Nya Zeeland

MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är en svensk forskningssatellit utvecklad för att studera atmosfärsvågor. MATS sköts upp i omloppsbana den 4 november från Mahia Peninsula, Nya Zeeland.

MATS satelliten. Foto: OHB Sweden och RocketLab

Mer om MATS

MATS utvecklades och byggdes av OHB Sweden, ÅAC Microtec, Meteorologiska institutionen (MISU) vid Stockholms universitet, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers, Avdelningen för rymd- och plasmafysik vid KTH och Omnisys Instruments. Projektet finansieras av Rymdstyrelsen.

Läs mer om MATS-projektet på Meteorologiska institutionens webbsida.

Information om MATS-projektet från Rymdstyrelsen och utvalda YouTube-filmer.

Se uppskjutningen av MATS via livestreaming från RocketLab

Luften, liksom haven, är full av vågor. Gravitationsvågor i atmosfären transporterar energi och momentum från de undre delarna av atmosfären upp mot rymden. Begränsad kunskap om dessa vågor är idag en viktig osäkerhetsfaktor i numeriska modeller som används för väderprognoser eller för att analysera klimatutveckling. MATS fokuserar på att analysera gravitationsvågor i mesosfären, dvs. regionen som gränsar till rymden vid 50-100 km höjd över havet. I denna region är effekten av gravitationsvågor störst och kontrollerar mycket av atmosfärcirkulationens mönster.

MATS ska använda källor av ljus i den övre atmosfären

Medan atmosfärsvågor till stor del är osynliga, görs de synliga genom två olika fenomen högt uppe i atmosfären, nämligen s.k. airglow och nattlysande moln som lyser upp natthimlen. Genom behandling av bilder på airglow och nattlysande moln med tomografisk analys, kommer MATS att kunna återskapa tredimensionella strukturer av atmosfärsvågor för att hjälpa forskare att förstå hur dessa vågor driver cirkulationsmönstren i mesosfären.

Noctilucent clouds over Stockholm. Photo Misha Khaplanov MISU/Stockholm University

Nattlysande moln över Stockholm. Foto: Misha Khaplanov MISU/Stockholms universitet

”MATS’ huvudsakliga instrument är ett teleskop som är känsligt för infrarött ljus, s.k. airglow, vilket avges från syremolekyler, och för ultraviolett ljus som sprids av nattlysande moln”, säger Linda Megner, forskare vid Meteorologiska institutionen vars bidrag inkluderar utveckling av koden för att bearbeta de data som samlas in av MATS.

MATS har skjutits upp

Den nya svenska forskningssatelliten MATS har skjutits upp av RocketLab från raketbasen i Mahia Peninsula, Nya Zeeland. Efter flera års utveckling och fördröjningar kommer MATS äntligen in i omloppsbana och börja samla in data.

Two persons working on the MATS satellite. Photo: OHB Sweden

MATS testas före uppskjutningen. Foto: OHB Sweden

Ett forskningsteam från Stockholms universitet, inklusive Linda Megner, var nyligen i Nya Zeeland för att göra det slutgiltiga testerna av satellitinstrumenten före uppskjutningen. De säkerställde att allt fungerade perfekt.

MATS ligger nu i omloppsbana runt jorden på en höjd av 600 kilometer över havet. Därifrån kommer MATS att se ner mot atmosfären och ta bilder både från sidan och rakt ner. ”Vi hoppas att MATS kommer att ge oss en bättre förståelse för hur moment och energi transporteras mellan olika delar av atmosfären. Det här är ett område med stora kunskapsluckor som MATS kommer att hjälpa oss att fylla”, säger Linda Megner.

Research team at OHB Kista building a satellite. Photo: OHB Sweden

Forskningsteamet bakom MATS satelliten vid OHB Sweden i Kista. Foto: MRB

Tema

Forskningsprojekt

MATS-satelliten

MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är ett svenskt satellitprojekt för att undersöka atmosfäriska vågor. Stora osäkerhetsfaktorer råder om distributionen av sådana vågor vilket begränsar atmosfärsmodellers förmåga att förutspå framtida förändringar i mesosfären, det område som gränsar till rymden på 50-100 km höjd.

Satellit i rymden. Foto: OHB Sweden and SNSA

Senast uppdaterad: 7 november 2022

Sidansvarig: MISU

{ "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label", "name": "Tema (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Label.Atmosfar", "name": "Atmosfär och väder", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.Fysik", "name": "Fysik", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.examen", "name": "Klimat och miljö", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.en", "name": "Themes (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Keyword", "name": "Keywords (Webb 2021)", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "Meteorologiska.lokala.kat", "name": "Lokala kategorier MISU", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "Meteorologiska.lokala.kat.nyh", "name": "Lokala nyheter", "entities": [ { "id": "Meteorologiska.lokala.kat.nyh.fo", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "Meteorologiska.lokala.kat.nyh", "name": "Lokala nyheter", "entities": [ { "id": "Meteorologiska.lokala.kat.nyh.om", "name": "Om institutionen", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "Meteorologiska.lokala.kat.nyh", "name": "Lokala nyheter", "entities": [ { "id": "Meteorologiska.lokala.kat.nyh.utb", "name": "Utbildning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} } ] }