En återkommande fråga i klimatstudier är hur värme, salt (i havet), fukt (i atmosfären) omfördelas med vindarna och havsströmmarna. Ett sätt att studera och åskådliggöra detta är med strömfunktioner i det vertikal-horisontella planet, s.k. ”overturning”.

Interaktioner mellan aerosolpartiklar och tropiska konvektiva moln är en stor källa till osäkerhet i den vetenskapliga förståelsen av klimatförändringar. AC3S kommer att använda nya observationsdata och numeriska modeller för att möta denna utmaning.

Gotland möter särskilda utmaningar gällande vattenförsörjningen, i synnerhet under vår- och sommarsäsongen. Avsaltning av Östersjöns havsvatten utgör en effektiv vattenresurs som kommer att gynnas av prognostjänster för skadliga algblomningar.

Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som på resten av jorden. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av havsisens yta och tjocklek.

Projektet ARTofMELT (Atmospheric rivers and the onset of sea ice melt 2023) är centrerat kring en expedition ombord på den svenska forskningsisbrytaren Oden till centrala Arktiska oceanen i maj och juni 2023, ledd av professor Michael Tjernström (Meteorologiska institutionen) och universitetslektor Paul Zieger (Institutionen för miljövetenskap).

Samspelet mella aerosoler och moln är den största källan till osäkerhet när det gäller att förutspå klimatet. Effekten av samspelet mellan aerosoler och moln väntas dessutom ändras drastiskt då vi minskar den fossila påverkan på atmosfären.

CRiceS - Climate Relevant interactions and feedbacks: the key role of sea ice and Snow in the polar and global climate system

FORCeS - Constrained aerosol forcing for improved climate projections

Golfströmmens förlängning i de nordiska haven är av central betydelse för jordens klimat. Därför behöver vi kontinuerligt kunna övervaka den totala styrkan av det varma vattnet som strömmar norrut och det kalla djupvattnet som strömmar söderut.

Projektet är en del av ett Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network (ITN) med namnet iMIRACLI (innovative MachIne leaRning to constrain Aerosol-cloud CLimate Impacts), finansierat av EU. I projektet studeras hur aerosoler påverkar de arktiska moln som består av både vatten och is.

MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är ett svenskt satellitprojekt för att undersöka atmosfäriska vågor. Stora osäkerhetsfaktorer råder om distributionen av sådana vågor vilket begränsar atmosfärsmodellers förmåga att förutspå framtida förändringar i mesosfären, det område som gränsar till rymden på 50-100 km höjd.

Kommer isen att fortsätta att försvinna i en ständigt ökande takt när den exponerade havsytan absorberar ökande mängder solstrålning? Eller kan förhållandena bli gradvis mer gynnsamma för biologisk aktivitet och tillhörande molnbildning, vilket minskar mängden solstrålning som tas emot på ytan?

MOCCHA (Microbiology-Ocean-Cloud-Coupling – in the High Arctic) – ARCTIC OCEAN 2018 var en internationell och tvärvetenskaplig forskningsexpedition till den centrala arktiska havsbassängen under sommaren 2018.

Kan moln i polarområdena dämpa den globala uppvärmningen? Den rådande uppfattningen säger att moln förstärker ytuppvärmningen i polarområdena men att deras inverkan på nettoenergibudgeten högst upp i atmosfären, och därmed det globala klimatet, är antingen liten eller avkylande.

Ryder 2019 expedition med isbrytaren Oden riktar sig mot den outforskade marinriket Ryder Glacier, närmare bestämt Sherard Osborne Fjord och angränsande område i norra Nares sund och södra Lincoln Sea.

Molnen i tropikerna och medelbreddgraderna bidrar ungefär lika mycket till den globala molnåterkopplingen. Det finns dock ingen accepterad förklaring till varför den i medelbreddgraderna är positiv eller vilka mekanismer som bestämmer dess magnitud.

Raketprojektet ORIGIN handlar om en studie av ljusfenomen kända som "luftsken". Luftsken uppstår när syreatomer och andra ämnen reagerar med varandra i delar av atmosfären som kallas för mesosfären och lägre termosfären, på mellan 80 och 110 km höjd.

De tröskeleffekter (engelska 'tipping points') som tidigare föreslagits skulle kunna leda till en kollaps av den tropiska regnskogens system involverar positiva återkopplingsprocesser. Trots detta har Amazonas regnskog varit förvånansvärt motståndskraftig mot även väldigt stora klimatförändringar.

Den ökande avsmältningen av havsis kommer troligen att förstärka uppvärmningen i Arktis. Men skulle samma förhållanden också öka aktiviteten hos marin mikrobiota, öka molnigheten och motverka avsmältningen?

Återkopplingar mellan ett förändrat klimat och vegetation (CLIVE): Den flyktiga organiska föreningarnas och de biogena aerosolernas roll. CLIVE syftar till att undersöka hur skogar, särskilt i boreala och tropiska regioner, påverkar klimatförändringar genom sina interaktioner med kol- och vattenkretsloppen.