FN:s klimatpanel IPCC ger med jämna mellanrum ut en rapport som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar. Arbetet görs med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter från hela världen. Thorsten Mauritsen, klimatforskare vid Stockholms universitet, är en av de forskare som arbetat med tidigare rapporter.
På Maldiverna och i Bangladesh driver Stockholms universitet två strategiskt placerade mätstationer. De fångar hälso- och klimatpåverkande luftföroreningar från den indiska subkontinenten så utsläppskällorna kan avslöjas.
Ilona Riipinen vid Stockholms universitet är en av fem forskare som tilldelas det prestigefyllda Göran Gustafssonspriset om sex miljoner kronor. Hon får priset för forskning om hur aerosoler påverkar luften och klimatet.
Efter att centralverkstaden i Frescati lades ner har dess uppgifter tagits över av verkstaden i AlbaNova som drivs gemensamt av Fysikum och KTH. Ulf Ahlberg, nyanställd på Fysikums mekaniska verkstad, levererar bland annat delar till en labbcontainer som ska åka med isbrytaren Oden upp till Arktis under våren.
Att avslöja källorna till stora luftföroreningar, som Asiens så kallade bruna moln, är viktigt för att förstå deras inverkan på klimatet. En ny studie av forskare vid Institutionen för miljövetenskap publicerad i PNAS visar att källorna till bruna moln som hittas över Indiska oceanen skiljer sig mellan vinter och sommar. Detta fynd kan ha konsekvenser för monsunuppbyggnaden såväl som ekosystem och jordbruk.
Att tillfälligt överskrida klimatmålen på 1,5-2 grader ökar kraftigt risken för att flera av jordens hållbarhetsnivåer tippar över den gräns där effekter går att förutse. Tipprisken ökar även om den globala temperaturen på längre sikt stabiliseras inom Parisavtalets mål, visar en ny riskanalys av forskare vid Stockholms universitet publicerad i Nature Climate Change.
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.
Den 9 november tog satelliten MATS de första bilderna av atmosfären. Klockan 10:32 (centraleuropeisk tid) närmade sig MATS Esrange Space Center utanför Kiruna. Kontrollcentret kom då i kontakt med satelliten via en spårningsantenn.
Konstprojektet Future Island håller på att byggas vid campusområdet Albano och är tänkt att gestalta klimatförändringar. Arbetet beräknas vara klart 2023. Lotta Mossum, curator vid Statens konstråd och Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi, är två personer som haft nyckelroller i projektet.
MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är en svensk forskningssatellit utvecklad för att studera atmosfärsvågor. MATS sköts upp i omloppsbana den 4 november från Mahia Peninsula, Nya Zeeland.
Den nya svenska forskningssatelliten MATS kommer att skjutas upp i rymden av RocketLab från rymdhamnen i Mahia, Nya Zeeland. Efter flera år av utveckling och fördröjning, senast pga avbruten rysk uppskjutning, kommer nu MATS-satelliten till slut att skjutas upp i omloppsbana och börja samla data.
Växter är kända för att inte bara ta bort koldioxid från atmosfären utan även släppa ut tusentals föreningar, kända som flyktiga organiska föreningar (VOC), vars roll i klimatförändringarna till stor del har "förbisetts". Nu ska forskare från Stockholms universitet starta ett nytt forskningsprojekt om VOC-utsläppens roll i klimatförändringen.
Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Det och mycket annat fick besökarna upptäcka under ForskarFredag som firades över hela Sverige den 30 september.
Paul Crutzen påbörjade sin vetenskapliga karriär vid Stockholms universitet. 1995 belönades han med Nobelpriset i kemi för forskning om ozonskiktet i atmosfären. Se bildspel med Paul Crutzen.
Läckaget av metangas från Nord Stream-ledningarna ger en stor lokal effekt på havskemin, men den globala klimatpåverkan blir sannolikt liten. Detta enligt geokemisten Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
Forskare i ACAS-projektet har utvecklat ett atmosfärsobservatorium ombord isbrytaren Oden, för att studera förändringar i moln och utbytet mellan havsytan och atmosfären.
Regnvatten kan vara förorenat med kemikalier och forskarna är fortfarande osäkra på deras effekter. I en ny artikel i The Conversation diskuterar forskare vid bland annat Stockholms universitet förekomsten av PFAS.
Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.
Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra ger sig idag iväg över Östersjön för en stor tvärvetenskaplig expedition utanför finska kusten. Genom omfattande provtagningar i sediment, vatten och luft ska forskarna vid det nya kust- och klimatcentrumet CoastClim kartlägga hur stora mängder metan från havsbotten som når atmosfären och påverkar klimatet.
Titta in på streamen från webbkameran på vår väderstation och se hur havet ser ut just nu! Går vågorna, skiner solen, eller är det natthimlen som speglas i havet? Kanske får du syn på en havsörn eller någon av de fåglar som häckar på öarna.
Gotland möter särskilda utmaningar gällande vattenförsörjningen, i synnerhet under vår- och sommarsäsongen. Avsaltning av Östersjöns havsvatten utgör en effektiv vattenresurs som kommer att gynnas av prognostjänster för skadliga algblomningar.
Projektet ARTofMELT (Atmospheric rivers and the onset of sea ice melt 2023) är centrerat kring en expedition ombord på den svenska forskningsisbrytaren Oden till centrala Arktiska oceanen i maj och juni 2023, ledd av professor Michael Tjernström (Meteorologiska institutionen) och universitetslektor Paul Zieger (Institutionen för miljövetenskap).
Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som på resten av jorden. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av havsisens yta och tjocklek.
MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är ett svenskt satellitprojekt för att undersöka atmosfäriska vågor. Stora osäkerhetsfaktorer råder om distributionen av sådana vågor vilket begränsar atmosfärsmodellers förmåga att förutspå framtida förändringar i mesosfären, det område som gränsar till rymden på 50-100 km höjd.
TRIACID-projektet har kartlagt de senaste fyrtio årens försurningstrender i Östersjön. Projektet har beskrivit rumslig variation och trender i Östersjöns pH-status och identifierat de huvudsakliga orsakerna till förändrade pH-värden.
Östersjöobservatoriet för studiet av kustekosystem och klimatförändring (CoastClim) är en ny satsning på forskningsinfrastruktur på Askölaboratoriet, som kopplar marin biodiversitets- och klimatforskning, för att för första gången kvantifiera produktionen av växthusgaser och aerosoler från olika habitat i kustzonen.