Stockholms universitet logo, länk till startsida

Stora delar av Europa värms upp dubbelt så fort som jorden i snitt

Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.

Enligt FN:s klimatpanel går uppvärmningen över landområden på jorden betydligt snabbare, med cirka 1,6 grader i medeltal, jämfört med haven som ligger på 0,9 grader. Det innebär att den globala utsläppsbudgeten för att undvika 1,5-graders uppvärmning över land är förbrukad för jorden som helhet. Nu visar den aktuella studien att utsläppsbudgeten även är förbrukad för 2-graders uppvärmning över stora delar av Europa under sommarhalvåret. Mätningar visar att uppvärmningen under sommarhalvåret i stora delar av Europa under de senaste fyra årtiondena redan ligger över två grader.

– Klimatförändringen är allvarlig då den bland annat leder till fler värmeböljor i Europa, en direkt följd av den stigande temperaturen. Det i sin tur ökar risken för bränder, som de förödande bränder som södra Europa drabbades av sommaren 2022, säger Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet.   

 

Torrare mark och färre moln

I södra Europa syns även en tydlig så kallad positiv återkoppling orsakad av den globala uppvärmningen, det vill säga en förstärkt uppvärmning då marken har blivit betydligt torrare, samtidigt som avdunstningen har minskat. Molnmängden har även minskat för stora delar av Europa, vilket med stor sannolikhet, åtminstone delvis, beror på mindre vattenånga i luften.

– Det vi ser framförallt för södra Europa, ligger i linje med FN:s klimatpanel, som tidigt förutsåg att en ökad mänsklig påverkan på växthuseffekten skulle leda till att torra områden på jorden blir ännu torrare, säger Paul Glantz.       

 

Aerosoler döljer verklig uppvärmning

I studien finns också ett parti med en uppskattning på aerosolpartiklarnas inverkan på temperaturökningen. Enligt Paul Glantz är den snabba uppvärmningen i till exempel Central- och Östeuropa först och främst en konsekvens av utsläppen av långlivade mänskliga växthusgaser. Men i kombination med att utsläppen av kortlivade aerosolpartiklar från bland annat kolkraftverk i området har minskat stort under de senaste fyra årtiondena har det givit en extrem temperaturökning över två grader.

– De luftburna aerosolpartiklarna, innan de började minska i början på 1980-talet i Europa, har maskerat den uppvärmningen som orsakas av mänskliga växthusgaser med drygt en grad i medeltal för sommarhalvåret. När aerosolerna i atmosfären minskar, så ökar temperaturen snabbt. Mänskliga utsläpp av koldioxid är ändå det stora hotet då växthusgasen påverkar klimatet i hundratals till tusentals år.    

Enligt Paul Glantz ger det en föraning om framtida uppvärmning i andra områden på jorden där mängden aerosoler i atmosfären är förhöjda på grund av stora utsläpp, till exempel i Indien och Kina.

Här hittar du studien i Journal of Geophysical Research – Atmospheres

Läs mer om Paul Glantz forskning

 

FAKTA - Växthuseffekten och Aerosoleffekten

Fossil förbränning leder till utsläpp av både aerosolpartiklar och växthusgaser, de har därmed samma källa, men klimateffekten på jorden skiljer sig åt.

 

Växthuseffekten

Karaktär: Växthusgaser är i stort sett transparanta för solstrålning samtidigt som de absorberar den infraröda strålningen effektivt, vilket leder till återstrålning mot jordytan. Jorden absorberar därmed både solstrålning och infraröd strålning, vilket leder till att framförallt den lägre delen av atmosfären värms upp.
Tidsrymd: Växthusgaserna är generellt långlivade i atmosfären och det gäller framför allt koldioxid där mänskliga utsläpp påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Det innebär också att växthusgasen sprider sig jämt över hela jorden.  

 

Aerosoleffekten

Karaktär: Aerosolpartiklar påverkar istället inkommande solstrålning, det vill säga de sprider en del av solljuset tillbaks till rymden. Den avkylande effekten blir därmed större genom mänskliga utsläpp av aerosolpartiklar.
Tidsrymd: Luftburna mänskliga aerosolpartiklar har en livslängd på ungefär en vecka, vilket innebär att de framför allt kyler klimatet lokalt eller regionalt och på kort sikt.

 

Parisavtalet mellan världens länder ska säkra att utsläppen av växthusgaser börjar minska, men det är också viktigt att halten av aerosolpartiklar går ner. Luftföroreningar där aerosolpartiklar ingår orsakar cirka åtta miljoner förtida dödsfall varje år i världen.

 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev.
Läs tidigare nummer och prenumerera här.