Stockholms universitet

Astronomi och kosmologi

På den här temasidan samlar vi material med koppling till astronomi och kosmologi.

Exoplanet

Nyheter

Vill du bilda dig med superfart? Titta på Albano talks

Hållbart mode på modet, virtuell terapi, de första stjärnorna och galaxerna och folhälsovetenskapens triumfer. Det är några av de forskningsämnen som stod på dagens program från Albano talks. En serie föreläsningar i kortformat från campus Albano. Titta även på torsdagens Albano talks.

Psykologi och mänskligt beteende - Temasida Matematik och statistik - Temasida Astronomi och kosmologi - Temasida Digitalisering och AI - Temasida Hälsa och livsvillkor - Temasida Fysik - Temasida Ekonomi och samhälle - Temasida Hjärnforskning - Temasida

Astronomins dag och natt vid Institutionen för astronomi 23/9

Kom och delta i spännande aktiviteter i AlbaNova universitetscentrum lördagen den 23 september! Astronomins dag och natt (ADON) anordnas en lördag varje höst över stora delar av Sverige. Ett syfte är att uppmärksamma och sprida intresset för astronomi. Institutionen för astronomi medverkar även i år i samarbete med Vetenskapens hus. ADON koordineras av Svenska astronomiska sällskapet. 2023 genomförs även skolaktiviteter fredagen den 22 september.

Astronomi och kosmologi - Temasida

James Webb Space Telescope fångar kosmisk strömvirvel i nya bilder

James Webb Space Telescope (JWST) har tagit en fantastisk panoramabild av spiralgalaxen M51. Bilderna från Webb-teleskopet visar galaxens eleganta slingrande armar i full prakt. "Det här nya perspektivet på M51, även känd som Whirlpool Galaxy, kommer att ge oss ett unikt perspektiv på den komplicerade stjärnbildningsprocessen och hur den formar galaxer", säger Angela Adamo, universitetslektor vid Stockholms universitet och huvudforskare vid programmet bakom studien.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Illustration av gravitationslins

Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

Astronomi och kosmologi - Temasida Fysik - Temasida
konstnärsintryck av tcå stjärnor där den ena drar till sig material från sin större kompanjon

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.

Astronomi och kosmologi - Temasida
En konstnärlig illustration av hur det kan se ut när en stjärna kommer för nära ett svart hål.

Ljuset synligt från avlägsen stjärna som slukats av supermassivt svart hål

För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu sina observationer i Nature och Nature Astronomy.

Astronomi och kosmologi - Temasida Fysik - Temasida
HD 209458 b
Institutionen för astronomi

CHEOPS observerar mörkblå jätteplanet

Planeten runt stjärnan HD 209458 var den första som upptäcktes passera framför stjärnan. Detta möjliggjorde noggranna mätningar av planetens storlek och massa. Planeten HD 209458 b, eller Osiris som den också kallas, är lättare och större än Jupiter och går nära sin stjärna i en omloppsbana som tar den ett varv runt stjärnan på 3,5 dygn. Nu har rymdteleskopet CHEOPS mätt reflekterat ljus från planeten genom att observera hur ljuset från stjärn-planet-systemet minskar när planeten går bakom stjärnan.

Astronomi och kosmologi - Temasida
James Webb-teleskopet

Världens största rymdteleskop på plats i omloppsbanan

Äntligen. Efter 25 års planering har nu världens hittills största rymdteleskop, James Webb, nått sin omloppsbana i rymden. Teleskopet gör mätningar i infrarött ljus och kommer bland annat att kunna undersöka atmosfären på planeter i andra solsystem och se längre tillbaka i universums historia än någonsin tidigare. Instrumentet som fångar upp det allra svagaste infraröda ljuset är utvecklat i Sverige av forskare från bland annat Stockholms universitet.

Fysik - Temasida Astronomi och kosmologi - Temasida
Matthew Hayes

Vill förstå hur universum återjoniserades

Matthew Hayes studerar en viktig epok i universums historia, återjoniseringen. Han leder ett stort internationellt projekt där ultraviolett strålning och teleskopbilder på 350 tidiga galaxer analyseras. Målet är att förstå processen när universum gick från att vara neutralt till det joniserade universum vi har än i dag.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Beatriz Villarroel är astrofysiker vid Nordita och IAC Tenerife. Foto: Karl Nordlund

Pris till lovande astrofysiker

Beatriz Villarroel vid Nordita är en av två forskare som får årets L’Oréal-Unesco For Women in Science-pris i Sverige. Hon har tagit initiativ till ett astronomiprojekt med medborgarforskning för att identifiera försvunna ljuskällor på natthimlen.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Visa fler

Video

Astronomi och kosmologi - Temasida
Astronomi och kosmologi - Temasida Fysik - Temasida

Forskningsprojekt

Att upptäcka mörk materia: utvidga experimentell filosofi till mörk materia

Förekomsten av mörk materia är välgrundad: det finns bred empirisk evidens för en ny sorts materia, som har betydande gravitationseffekter på evolutionen av vårt universum. Men bortom förhållandet att den har gravitationseffekter, vet vi endast att mörk materia är helt olikt det som studerats inom partikelfysiken så långt.

En ny epok för applicerad stjärnspektroskopi

Stjärnljus innehåller en stor mängd information, inte bara om stjärnornas natur, utan också om de exoplaneter som är bundna till dem. Den mikroskopiska signalen från planeten kan avslöja många hemligheter, till exempel beståndsdelarna i dess atmosfär.

Analysis of starlight through the atmosphere. Image credit ESO/M. Kornmesser.
Mörk materia och vetenskaplig metod

Enligt vår bästa kosmologiska modell så utgör “mörk materia” runt 80% av den totala massan i universum. Men vad är mörk materia, och i vilken mening är vi berättigade att tro på dess existens?

Sikte mot nya jordar

Planeter kring andra stjärnor än solen kallas för “exoplaneter”. De första exoplaneterna upptäcktes under 1990-talet, och sedan dess har forskningsfältet snabbt utvecklats, med i dagsläget tusentals upptäckta exoplaneter.

Skapandet av de tyngsta grundämnen i universum

För cirka 14 miljarder år sedan skapades universum i ett Big Bang, den stora smällen. Några minuter senare bildades väte, helium och liten del litium under Big Bang-nukleosyntesen. Den fortsatta expansionen kylde materien, vilket efter 20 minuter ledde till denna process slut. Var, när och hur producerades de återstående elementen i det periodiska systemet?

High-resolution spectrum of the highly r-process enhanced star HD 222529
Svarta hål från kärnkollaps-supernovor

Svarta hål bildas djupt inuti döende massiva stjärnor och utgör en speciell utveckling bort från den gängse bilden där stjärnan exploderar och efterlämnar en neutronstjärna. Att undersöka och beskriva dessa speciella processer och bildningsvägarna för svarta hål är en avgörande länk mellan vår förståelse av stjärnutveckling och gravitationsvågastrofysiken.

Numerical simulation of a supernova
Sällsynta explosioner från de mest massiva stjärnorna

Massiva stjärnor (minst 8 gånger solens) slutar sina liv i spektakulära explosioner som kallas supernovor. Moderna storskaliga supernovaundersökningar harr hittat nya, sällsynta typer av kosmiska explosioner, vilket har utökat vår uppfattning om både stjärnors möjliga slut samt fysiken vid supernovaexplosioner.

R136 observed with WFC3
Visa fler

Forskargrupper

Dynamisk meteorologi

Hur och varför atmosfären rör sig studeras inom dynamisk meteorologi. Atmosfären är aldrig stilla och dess rörelse kan beskrivas av partiella differentialekvationer som beskriver hur förändringar av hastighet, densitet, tryck och temperatur sker. Vi studerar dessa rörelser från de minsta skalorna av turbulens till planetära vågor.

Figur över atmosfäriska processer. Från Albert A.M. Holtslag,2003: Atmospheric turbulence
Läs mer om
Mellanatmosfären och övre atmosfären

Forskning om mellanatmosfären på MISU handlar om höjder mellan ca 10 och 130 km. Vi använder satelliter, raketer och markbaserade instrument for att studera denna fascinerande del av vår planet. En aktuell höjdpunkt är Sveriges nya forskningssatellit som vi sköt upp i november 2022: MATS.

Läs mer om
Visa fler