Astronomer upptäcker unikt flimrande svart hål-fenomen
Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax.
Supernovor, stjärnor som exploderar, har länge varit kända för sina plötsliga ljusuppvisningar på natthimlen som sedan avtar inom några veckor. Med dagens avancerade teleskop upptäcker vi inte bara tusentals supernovor varje år, utan också snabbare optiska transienter. Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomar i Kalifornien identifierade objektet AT2022tsd i september förra året och det visade sig snart vara något utöver det vanliga för en supernova.
– Detta objekt var från början ljusare och falnade snabbare än typiska supernovor. Det inte bara strålade i optiskt ljus utan var synligt även i radiovågor och röntgenstrålar, säger professor Anna Ho vid Cornell University och huvudförfattare till studien.
En oväntad upptäckt kom 100 dagar efter utbrottet när det av en slump upptäcktes att objektet avger korta ljusglimtar. Under månader följde en serie av flimrande ljus från detta avlägsna objekt, 4,4 miljarder ljusår bort, där varje utbrott varade bara några minuter och höll på i högst några timmar.
En av medförfattarna till artikeln, Jesper Sollerman vid Stockholms universitet, utvecklar.
– Vi använde bland annat det nordiska teleskopet NOT på La Palma för att studera fenomenet. Det här är ett unikt fenomen som aldrig tidigare observerats, delvis kanske för att det inte aktivt har letats efter.
Forskarna argumenterar för att detta fenomen kan kopplas till ett kompakt objekt, förmodligen ett litet svart hål, som sporadiskt matas med gas. Denna upptäckt öppnar möjligheter för fler liknande objekt att upptäckas, nu när astronomer vet vad de ska leta efter.
Artikeln med titeln "Minutes-duration optical Flares with Supernova luminosities" publicerades i Nature den 15 november 2023 och arbetet har letts av Anna Ho från Cornell University i USA. Forskare från Stockholms universitet, inklusive postdoktor Steve Schulze vid Fysikum, postdoktorerna Conor Omand och Priscila Pessi samt professor Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi, har bidragit till forskningen.
Senast uppdaterad: 15 november 2023
Sidansvarig: Institutionen för Astronomi