Stockholms universitet
This page in English

Forskargrupp Supernovagruppen

Massiva stjärnor kan sluta sina liv i gigantiska explosioner, så kallade supernovor.

Supernova 1989A
Located in the Large Magellanic Cloud, one of the Milky Way’s satellite galaxies, SN 1987A was the nearest supernova explosion observed in centuries and it quickly became the best studied supernova of all time. Credit: ALMA: ESO/NAOJ/NRAO/A. Angelich, Hubble: NASA, ESA, R. Kirshner (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics and Gordon and Betty Moore Foundation) and P. Challis (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics), Chandra: NASA/CXC/Penn State/K. Frank et al.

Gruppbeskrivning

Vid institutionen studeras via modeller och observationer strukturen, dynamiken och grundämnesbildandet i supernovor. Studier görs också av supernovors växelverkan med kringliggande gas, vilket ger direkt information om upphovsstjärnans massförlusthistorik strax innan den exploderar. Andra viktiga aspekter är kopplingen till det kompakta objekt (svarta hål eller neutronstjärna) som bildas i centrum, samt hur mycket stoft som bildas i exploderande stjärnor.

En del av forskningen inom området sker i samarbete med fysikinstitutionerna vid Stockholms universitet och KTH inom Oskar Klein Centre.

Gruppmedlemmar

Gruppansvariga

Jesper Sollerman

Professor

Institutionen för astronomi
08-553 785 54
Jesper
jesper@astro.su.se
Se profilsida för Jesper Sollerman

Medlemmar

Smaranika Banerjee

Postdoktor

Institutionen för astronomi
Smaranika Banerjee
smaranika.banerjee@astro.su.se
Se profilsida för Smaranika Banerjee

Stan Barmentloo

Doktorand

Institutionen för astronomi
Profile_image
stan.barmentloo@astro.su.se
Se profilsida för Stan Barmentloo

Claes-Ingvar Björnsson

Professor emeritus

Institutionen för astronomi
bjornsson@astro.su.se
Se profilsida för Claes-Ingvar Björnsson

Seán Brennan

Postdoktor

Institutionen för astronomi
me
sean.brennan@astro.su.se
Se profilsida för Seán Brennan

Mattias Ergon

Gästforskare

Institutionen för astronomi
mattias.ergon@astro.su.se
Se profilsida för Mattias Ergon

Claes Fransson

Professor emeritus

Institutionen för astronomi
070-161 03 33
claes@astro.su.se
Se profilsida för Claes Fransson

Anamaria Gkini

Doktorand

Institutionen för astronomi
anamaria.gkini@astro.su.se
Se profilsida för Anamaria Gkini

Yang Hu

Doktorand

Institutionen för astronomi
yang.hu@astro.su.se
Se profilsida för Yang Hu

Anders Jerkstrand

Forskare

Institutionen för astronomi
08-553 785 11
AJ
anders.jerkstrand@astro.su.se
Se profilsida för Anders Jerkstrand

Emir Karamehmetoglu

Gästforskare

Institutionen för astronomi
emir.k@astro.su.se
Se profilsida för Emir Karamehmetoglu

Erik Kool

Gästforskare

Institutionen för astronomi
Erik Kool
erik.kool@astro.su.se
Se profilsida för Erik Kool

Peter Lundqvist

Professor

Institutionen för astronomi
08-553 785 18
Peter Lundqvist
peter@astro.su.se
Se profilsida för Peter Lundqvist

Ragnhild Lunnan

Biträdande lektor

Institutionen för astronomi
Ragnhild_Lunnan
ragnhild.lunnan@astro.su.se
Se profilsida för Ragnhild Lunnan

Priscila Jael Pessi

Postdoktor

Institutionen för astronomi
Priscila Pessi
priscila.pessi@astro.su.se
Se profilsida för Priscila Jael Pessi

Etienne Sédick Russeil

Postdoktor

Institutionen för astronomi
etienne.russeil@astro.su.se
Se profilsida för Etienne Sédick Russeil

Avinash Singh

Forskare

Institutionen för astronomi
avinash.singh@astro.su.se
Se profilsida för Avinash Singh

Jesper Sollerman

Professor

Institutionen för astronomi
08-553 785 54
Jesper
jesper@astro.su.se
Se profilsida för Jesper Sollerman

Konstantinos Tsalapatas

Doktorand

Institutionen för astronomi
konstantinos.tsalapatas@astro.su.se
Se profilsida för Konstantinos Tsalapatas

Barteld van Baal

Doktorand

Institutionen för astronomi
barteld.vbaal@astro.su.se
Se profilsida för Barteld van Baal

Blanka Világos

Doktorand

Institutionen för astronomi
konkoly2
blanka.vilagos@astro.su.se
Se profilsida för Blanka Világos

Sheng Yang

Gästforskare

Institutionen för astronomi
sngyang
sheng.yang@astro.su.se
Se profilsida för Sheng Yang

Forskningsprojekt

Den infraröda vyn av supernovor från James Webb Space Telescope

James Webb-teleskopet kommer öppna upp nya vistan för supernovastudier, speciallt för deras kemiska struktur. Det här projektet avser utveckla nya teoretiska modeller för de molekylära processer som sker i supernova-ejekta, och använda dem för att analysera den nya datan.

IR spectrum Supernovae
Gravitation möter Ljus

När neutronstjärnor kolliderar skapar de både ljus och gravitationsvågor. Forskare vid Stockholms universitet studerar dessa kollisioner i hopp om att de ska hitta svaret på grundläggande frågor – som hur de tyngsta elementen bildas och hur snabbt universum expanderar.

superluminal relativisitic jet
Sällsynta explosioner från de mest massiva stjärnorna

Massiva stjärnor (minst 8 gånger solens) slutar sina liv i spektakulära explosioner som kallas supernovor. Moderna storskaliga supernovaundersökningar harr hittat nya, sällsynta typer av kosmiska explosioner, vilket har utökat vår uppfattning om både stjärnors möjliga slut samt fysiken vid supernovaexplosioner.

R136 observed with WFC3
Zwicky Transient Facility – kosmiska explosioner

ZTF använder ett teleskop på berget Palomar i Kalifornien för att hitta kosmiska explosioner. Detta används sedan av forskargrupper inom Oskar Klein-centret vid Stockholms universitet för att undersöka varför stjärnor sprängs, hur universum expanderar, och hur grundämnena skapas.

ZTF/Palomar

Nyheter

Institutionen för astronomi

Astronomer bevittnar ett snabbt och ljust utbrott när ett mellanstort svart hål förstör en stjärna

Astronomer studerade utvecklingen av ett exceptionellt snabbt och ljust kosmiskt utbrott i en liten galax som ligger 500 miljoner ljusår bort. Observationerna gjordes med GTC- och NOT-teleskopen (Gran Telescopio Canarias och Nordic Optical Telescope) på ön La Palma. Explosionen, som kallas CSS161010, blev som ljusast på bara fyra dagar och ljuset sjönk sedan till hälften på endast drygt två dagar. På grund av den snabba utvecklingen var det särskilt utmanande att studera de senare utvecklingsstadierna.

Atristrendering av ett svart hål som slukar en stjärna
Institutionen för astronomi

Superteleskop har fångat fler än 10 000 supernovor

Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest i forskargruppen har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat.

Teleskop i förgrunden mot en stjärnspäckad natthimmel
Institutionen för astronomi

Exploderande stjärna fick Hubble-teleskopet att vända

I det senaste numret av tidskriften Nature deltar forskare från Stockholms universitet i en studie av en supernovaexplosion där astronomerna fick Hubble-teleskopet att byta riktning och kika åt ett annat håll än planerat. Det ultravioletta ljuset från explosionen visar att den röda jättestjärnan som exploderade låg inbäddad i gas som pyst ut under åren innan slutsmällen.

Schematiska illustrastioner av galaxen, supernovan och NOT spektrumet

Exploderande stjärna blir svart hål och äter sin kompanjon

En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.

Färggrann gas slungas ut från en supernova mot en kompanjonstjärna

Astronomer upptäcker unikt flimrande svart hål-fenomen

Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax.

Illustration av svart hål mot bakgrunden av vintergatan

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.

konstnärsintryck av tcå stjärnor där den ena drar till sig material från sin större kompanjon

researchGroupPagelayout