FN-år för smältande glaciärer

Jordens glaciärer är en viktig del av klimatsystemet och har funnits i många och långa perioder i jordens historia. De uppstår när mer snö ligger kvar än vad som hinner smälta bort. Krympande glaciärer är en indikator på global uppvärmning. Därför är det viktigt att forska om glaciärer och ha koll på hur de mår, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet och föreståndare på Tarfala forskningsstation.

– Is smälter vid noll grader, det vet alla. Och blir det för varmt så smälter glaciärerna! säger Nina Kirchner med eftertryck.

När Nina Kirchner började studera glaciärer läste hon matematik i Schweiz. Hon ville använda matematiken för att studera de omgivande glaciärerna. Så småningom kom hon in på fältexpertisen.

– Jag älskar mitt jobb, jag älskar snö och is!

Säsongerna är inte som de varit

De svenska glaciärerna är ungefär 6 000 - 8 000 år gamla och har under den tiden ibland växt och ibland krympt. Nu är den tydliga trenden att de krymper.

Professor Nina Kirhner. Foto: Lars Kirchner

När glaciärerna smälter blir vattendragen kring dem grönt turkosfärgade av sedimenten. Så ser vattendragen normalt ut varje sommar. Men säsongerna är inte som de har varit. Avsmältningen kan både ske tidigare och hålla i sig längre än för några decennier sedan.

– På senare tid har den här grönfärgningen av vattnet setts jättetidigt på säsongen, och jättesent. Det visar att glaciärerna smälter under mycket längre tid än tidigare. Det behöver man inga avancerade instrument för att se. Folk som bor och lever här ser att det inte längre är som det brukar vara, berättar Nina Kirchner.

Hon konstaterar att det är stora förändringar i årstiderna, både hur intensiva de är och när de infaller.

– Balansen i det stora systemet har rubbats med kraftiga uppvärmningar och kraftig glaciäravsmältning, som kan hända när som helst nu förtiden.
Nina Kirchner berättar att de på forskningsstationen får rapporter från sina samiska samarbetspartners om regn på vintern och snö med hård skare, som renarna inte kan skrapa bort för att komma åt lavar, och om lavar som ruttnar i fukten från regnen.

– Vintern är inte längre vinter, säger hon.

Vad händer när glaciärerna smälter?

Smältande glaciärer påverkar djur och växter i närområdet. Vattenflöden förändras och ekosystem nedströms från glaciären påverkas av de stora och snabba förändringarna. Det påverkar också vattenförsörjningen när glaciärer, som fungerar som vattenreservoarer, försvinner.

I Sverige försvinner bäckar för fjällvandrare, växter och djur. Länder med torkperioder, till exempel kring Himalaya, beror av reservoarerna för sin vattenförsörjning.

En fältassistent förbereder mätningar vid Tarfalajokk för att utföra flödesmätningar som genomförs regelbundet av Tarfala forskningsstation. Foto: Karuna Mira Sah

– Det är jättesvårt att spekulera i exakt vad som kommer att hända, förklarar Nina Kirchner, vi har inget att jämföra med från tidigare perioder, för det har aldrig tidigare funnits en period när avsmältningen skett så snabbt. Samhället behöver förbereda sig, menar hon.

Årliga mätningar

De första mätningarna på Storglaciären vid Tarfala gjordes 1945. Det började som grundforskning om hur glaciärer och klimat hänger ihop. Sedan starten har man mätt glaciärens massbalans, hur mycket snö som tillkommer och hur mycket som smälter bort under sommaren, och hur allt detta är kopplat till nederbörd och temperaturförändringar. Över tid har samband mellan klimatet och hur glaciärerna rör sig kunnat etableras genom att mätningarna görs varje år.

Forskarna på Tarfala arbetar både ute i fält och med att processa data. De gör också stationsunderhåll, städning, inköp, m.m. Varje arbetsdag planeras utifrån vilka väderförhållanden som råder just den dagen. Det är mycket säkerhetstänk när arbetsplatsen är en glaciär. Det förebyggande riskarbetet är essentiellt för forskarlaget. Det gäller att inte trilla ner i sprickor, eller skada sig.

Glaciärforskarnas arbete

En fältarbetsdag på vintern kan bestå i att de tar scootern ut till Storglaciären, med borrutrustning, sonder, mätinstrument, gps:er, för att manuellt mäta snötäckets tjocklek. De kontrollerar också så kallade ablationsstakar, sex meter långa aluminiumrör, som har borrats ner i isen föregående sommar. Om rören redan sticker upp över isytan behöver de borras om inför nästa sommar. Det är viktigt att stakarna står kvar, eftersom kommande avsmältning kan följas tydligt genom att mäta hur stor del av stakarna som sticker upp ur isen. Mätningarna görs alltid på samma punkter.

Nina Kirchner på glaciären. Foto: Anders Bergwall.

Det är ett fysiskt krävande jobb. Men det kan också vara psykiskt påfrestande när mätningarna pekar på en mycket rask avsmältning. Förra sommarens massbalansmätning på Storglaciären visade på så stor avsmältning att forskarlaget inte kunde tro resultaten först. De trippelkollade och kollade sedan en fjärde och femte gång. Resultaten stämde. Så mycket har glaciären aldrig smält tidigare.

– Man behöver rusta sig nu för tiden för att se saker som man inte vill se, säger Nina Kirchner.

Rädda det som räddas kan!

Glaciärerna är en del av vår landskapsbild, men de är på väg att försvinna i takt med den globala uppvärmningen.

– Den stora skillnaden mot tidigare i den geologiska historien är den snabba takten på avsmältningen, förklarar Nina Kirchner.

Åtta av tio glaciärer i Sverige beräknas minska väsentligt eller försvinna helt inom 75 år, om vi inte gör en klimatomställning. Nina Kirchner ser det som en jätteviktig del av sitt jobb att förmedla kunskap om vad som händer med glaciärerna till alla som inte kan åka dit och se med egna ögon.

– Vi ser redan de första exemplen på att glaciärerna försvinner, säger Nina Kirchner, som hoppas att Glaciäråret ska ge uppmärksamhet och drivkraft att försöka göra någonting åt det.

– Den avsmältning som vi ser nu är kraftigt accelererad, understryker hon, en glaciär som normalt skulle ta flera hundra år att smälta kan snart vara borta. För att bevara det som går måste vi ställa om. Det går inte att bevara glaciärer utan klimatomställning.